ÖSK har nog kommit till ett läge, då man måste komma med en förklaring till varför man så ofta kommer till korta i värvningsdueller om lokala förmågor. Om man inte ekonomiskt kan matcha de kontrakt som ungdomarna erbjuds av andra allsvenska klubbar, tycker jag man skall tala om det för alla supportrar och andra som undrar.
Det är ingen skam att tala om att klubben inte har den ekonomiska styrka, som allsvenska konkurrenter besitter. Jag tror att en sådan förklaring accepteras. Alla vet att ÖSK på ett mycket skickligt sätt klarat ut en mycket besvärlig ekonomisk situtation och inte för ett ögonblick vill försätta sig i den situationen igen. Att med underskott i kassan och brutalt utsparkad ur Allsvenskan nu kunna presentera en hanterbar ekonomi och, framförallt, återtagen allsvensk värdighet, är värt allt beröm. Inte spott och spe.
Det lär vara sant, att den lägst avlönade i Hammarbys allsvenska trupp skulle vara i topp i ÖSK:s löneliga. Det är en följd av att spelarna med lönesänkningar fick hjälpa till med den ekonomiska saneringen för klubbens överlevnad. Att i en sådan situation matcha Halmstads, Malmös och andra allsvenska klubbars ekonomiska erbjudanden till talanger inom distriktet är bara inte möjligt, inte minst ur rättvisesynpunkt gentemot befintlig spelartrupp.
Jag är inte säker på att jag har rätt i mitt resonemang, men jag har märkt, inte minst genom alla besvikna insändare, att en förklaring nu är på sin plats. Det är bättre att förklara att man fortfarande är jämföreslevis ekonomisk svag än att bli betraktad som senfärdig, handlingsförlamad eller, vad värre är, okunnig bedömare av talang.
Den enda säkra källa till min teori är vad ÖSK-basen Björn Åqvist sagt: "Vi kommer aldrig att försätta oss i ekonomiskt trångmål igen". Det gäller alltså att hushålla men inte snåla. En balansgång som kräver stor skicklighet för att klara.
Bengt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar