Vaggeryds tre landslagsspelare

Jag påstod i ett tidigare inlägg att Åshöjden-eran är förbi i svensk fotboll. Ni kommer väl ihåg Max Lundgrens böcker om Åshöjdens BK? Laget som under tränaren "Bagarns" ledning vandrade rakt igenom hela det svenska seriesystemet upp i Allsvenskan. Stjärnan i laget var målkanonen Edvard som förärades en landslagsplats. När Ljungskile i mitten av 1990-talet gick upp i Allsvenskan talades det mycket om en Åshöjden-saga. Och närmare Åshöjden-storyn har väl verkligheten inte kommit.

Kanske det var småländska Vaggeryd som stod modell för Åshöjden-böckerna. Skillnaden var väl bara den att Vaggeryd aldrig tog det där sista steget upp i Allsvenskan. Däremot fick klubbens skyttekung Sven "Gliet" Eliasson, precis som Åshöjdens Edvard, chansen i landslaget. Tillsammans, faktiskt, med klubbkamraterna Göran Lindblad och Lennart Nilsson.
Året var 1956 och landskampen de deltog i spelades mot Danmark på Råsunda Fotbollsstadion. Att ta ut de tre division 2-spelarna i landslaget var ett märkligt hugskott av den tidens "Lagerbäck"- en Uttagningskommitté med Putte Kock i spetsen. Det som skulle bli en vacker fotbollssaga blev ett hejdundrande fiasko, ja faktiskt till en skandal och en fnurra på tråden mellan de danska och svenska fotbollförbunden. Så här var det:

Vid den tiden, 1956, fick bara skadad spelare ersättas. Inte ens i en vänskapslandskamp som denna hade man överenskommit om något annat. Det stod ganska snart klart att "Vaggerydarna" var ett nummer för små och Putte Kock & Co. insåg ganska snart att det hela höll på att bli ett enormt fiasko för det svenska landslaget. Särskilt innern Göran Lindblad visade sig inte på något sätt hålla måttet, men han fick ändå enligt reglerna inte bytas ut. I denna situation valde den svenska landslagsledningen att beordra stackars Lindblad att fejka skada. Vilket han utan några som helst skådespelartalanger gjorde några minuter in på den andra halvleken. Det var för alla helt uppenbart att det var en fejkad skada när Lindblad utan att ha varit inblandad i någon skadesituation linkade av planen. Han ersattes direkt av Motalas Gösta Löfgren och det betydligt bättre ordning på det svenska anfallsspelet. Hade Putte Kock & Co vågat skulle de ha gett liknande råd till såväl "Gliet" Eliasson som Lennart Nilsson. Men det fick räcka med Göran Lindblad.

Det oförblommerade svenska fusket påtalades av det danska fotbollsförbundet och det talades i såväl danska som svenska tidningar om "tidernas skandal". Det hela ledde till att Putte Kock fick sparken som landslagsledare. Landskampen slutade, om jag inte minns alldeles galet, 1-1. Förutom de tre Waggerydspelarna deltog ÖSKs Orvar Bergmark i det svenska laget. Också han div. 2-spelare liksom Motalas Gösta Löfgren. De allsvenska spelarna var tydligen inte mycket värda det här året.