För tjugo år sedan kämpade ÖSK och IFK Eskilstuna i stort sett sida vid sida i toppen av fotbollens andradivision. Det blev till slut ÖSK som drog längsta strået och klev upp i Allsvenskan genom seriesegern 1988. Sedan har de två klubbarna tagit ut skilda kompassriktningar, ÖSK uppåt mot toppen av svensk fotboll, IFK Eskilstuna nedåt mot anonymiteten. Idag återfinns legendariska IFK på den nedre halvan i division 2., en serie som i ganska övertygande stil leds av ett annat eskilstunalag- IK City.
För några år sedan beslöt några inflytelserika och kreativa "smeder" att nu måste det bli ett slut på förnedringen för stans fotboll. Beslut tog om upprustning av fotbollsarenan Tunavallen, som idag håller allsvensk klass, och man engagerade AIK- och ÖSK-profilen Sven " Dala" Dahlkvist för att få in proffessionellt tänkande i fotbollkretsarna. Det första steget som intressenterna och "Dala" tog var att beluta om att inte jobba för att lyfta klubbfotbollen i stan överhuvudtaget utan att välja ut en klubb för sin elitsatsning. Den klubben blev inte, som alla trodde, IFK Eskilstuna, utan arga konkurrenten IKCity. City ansågs ha de bästa förutsättningarna, bland annat genom sin framgångrika ungdomsfotboll.
Under "Dalas" ledning satsades det hårt under några år, men som vanligt tar det sin tid att gå från litet sömnig, oengagerad amatörism till ett mer proffsigt tänkande och agerande. Det blev inte de snabba framgångar som de inflytelserika och penningstarka hade väntat sig och "Dala" försvann så småningom ur bilden. Men jag är övertygad om att det korn av professionellt tänkande som " Dala" sådde nu har slagit rot och börjat bära frukt. Allt talar för Eskilstuna, genom IK City, är på väg att ge Eskilstuna dess, för många, självklara plats i svensk elitfotboll.
När det skett hoppas jag att man skänker en tacksamhetens tanke till Sven " Dala" Dahlkvist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar