Smultronplockning modellen för värstingar

Det klagas vilt på dagens ungdom. "De unga slåss, super, rycker väskor av gamla gummor, misshandlar pensionärer och mobbar menlösa kamrater." Det är en utveckling som jag förutsett länge. Och jag vet orsaken till att det blivit så här. De har inte fått lära sig värdet av att plocka bär, företrädesvis då smultron. Ingenting är så danande och fostrande som att leta upp de ljuvliga sommarbären och fylla litermåtten.

Hur jag vet att smultronplockning fostrar goda medborgare? Ja, jag har inte så många exempel och bevis. Egentligen har jag bara ett exempel och det är jag själv. Jag började plocka smultron i 10-11-årsåldern och har fortsatt med det hela mitt liv. Och jag har aldrig slagit någon pensionär på käften. Behöver ni fler bevis? Jag kan också ge er undantaget som bekräftar regeln. Jag var nämligen på god väg att bära hand på min egen farmor. Elisabeth. Pappa och mamma var bortresta och vi var satta under farmor Elisabeths befäl. Jag hade under stor möda plockat några deciliter smultron och i ett obevakat ögonblicket tog sig farmor Elisabeth orådet före att koka kräm av dessa smultron. Smultron ska inmundigas färska tillsammans med socker och grädde. Att koka kräm av smultron är som att svära i kyrkan eller att i BK Forwards omklädningsrum påstå att ÖSK spelar attraktiv fotboll. Farmor fick en riktig utskällning och det var nog nära till litet misshandel av närstående fast jag bara var 12 år.

Ett praktexempel på hur undantag kan bekräfta en regel

Värstingar är ett problem har jag förstått. Ibland är dom så oregerliga att dom måste skeppas till Västindien eller Samoaöarna. Nu är ju snart också den danande och fostrande värnplikten ett minne blott. Jag är ganska övertygad om att smultronplockning kan bli ett effektivt substitut till "lumpen" för svenska ynglingar och flickor. Liksom värnplikt kräver smultronplockning disciplin. Den oknäppta knappen i vapenrocken motsvaras på plockarsidan av det tappade smultronet. Knappen måste knäppas och smultronet måste fångas in, hur långt ner till gräsrötterna det än försvunnit.

Dessutom är jag säker på att det är billigare att utbilda ungdom till effektiva, disciplinerade smultronplockare än att sända dem på seglatser till Västindien.