Det finns en benägenhet att överskatta betydelsen av en bra premiär eller faran med att starta med en förlust.
Jag minns en frågestund med ÖSK-tränarna Sixten Boström och Alexander Axén inför den allsvenska starten 2008. De två fick frågan av en skärrad supporter om inte premiärmatchen det året- mot Trelleborg hemma på Behrn Arena- kunde betraktas som en riktig ödesmatch. Axén, tror jag, lugnade supportern med att " går det åt h-e mot Trelleborg har vi 29 chanser att reparera den fadäsen"
Om supportern lugnades av det beskedet förtäljer inte historien men han lugnades nog definitivt när ÖSK vann mot Trelleborg med matchens enda mål. En lyckad start för Sixten Boström, ny tränare i ÖSK då. Inte lika lyckad blev förra årets premiär, förlust borta mot Djurgården med 0-1.
Det mest spännande exemplet på att en misslyckad premiär inte nödvändigtvis behöver betyda en misslyckad säsong minns jag från 1990 då IFK Göteborg startade med 0-6 i Norrköpings Idrottspark men ändå till slut stod som slutsegrare före bl a IFK Norrköping.
Jag har tidigare redovisat ÖSKs resultat i allsvenska premiärer genom åren. Det började med generande 0-5 mot IFK Norrköping 1946 men på de följande 41 premiärmatcherna har det blivit 14 segrar, 14 oavgjorda och "bara" 13 förluster.Målskillnaden är 44-44.
Lyckosammaste premiärtränaren är Rolf Zetterlund, som under sina fyra allsvenska ÖSK-år inte fick registrera någon premiärfölust alls. 3 segrar, 1 oavgjord och 0 förluster blev Rolfs facit. Dessutom en plusmålskillnad på 8-3. Då talar vi förstås bara om Rolf Zetterlunds allsvenska premiärfacit i ÖSK. Den allra första tävlingsmatchen som ÖSK-tränare slutade inte lika lyckosamt. Förlust i snöyra och på en konstgräsplan modell nålfiltmatta förlorade ÖSK mot IFK Mora med 0-1. Det gällde då serien under allsvenskan och förklarades med att i snöväder är nog skidklubben IFK Mora hart när den svåraste motståndare man kan tänka sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar