Ett kompakt byggnadsmörker

En god vän har uppmärksammat min näst intill övernaturliga förmåga att få Örebro Kommun att rätta till saker och ting man på något sätt misslyckats med. Han hänvisar till hur jag fått kommunen att dirigera väghyvlar och grusbilar till parkeringen vid "entren" till naturreservatet Oset och att skifta avståndsskylar efter cykelvägen Centrum-Björkhaga.

Nu har min gode vän fått för sig att jag är mogen att utföra än större stordåd. Han är nämligen så förbannad på den byggnation som numera skymmer vårt vackra idrottshus och därtill tagit yta från den vackra Bygärdesbäcken. Hur imponerad han än är av mina tidigare bravader inser han det omöjliga att få bygget rivet innan det ens står klart, men han vill ändå ha sagt, att om rivning vore möjlig är han villig att investera i den jättekula av stål som brukar användas vid rivning av utrangerade byggnader. Under alla omständigheter vill han för alla framtid avstänga alla beslutsfattare som tar så korkade beslut om byggnadstillstånd.

På Strindbergs tid rev man för att få ljus. Nu är det modernt att göra städerna kompaktare och mörkare. Ett skrämmande exempel på det moderna tänkandet kan ses i Örebro. Jag vill gärna tala om att jag håller med i kritiken