Fler sporthjältar än skomakare

"Mer skomakare än folk" är titeln på en bok som handlar om Kumla på 1940-talet. Eftersom jag levde i Kumla då och inte var skomakare så ingår jag väl i gruppen "folk". För mig fanns det en grupp som var viktigare än skomakare, kanske också mer rikligt förekommande, nämligen idrottsfolket.



Jag upplevde det som att jag växte upp i Sveriges idrottsliga centrum. Vilken annan ort i Sverige kunde visa upp sådana giganter som gångaren Verner Hardmo, motorcykelesset Evert "Kumla-Frasse" Fransson och kanoncentern Gunnar "Salle" Sahlin? Ingen, tyckte jag. Ja, när det gällde Sahlin så fanns förvisso konkurrens i form av någon som hette Gunnar Nordahl och några till, men eftersom jag sett "Salle" göra fem mål i en match mot Bredvalla* så var valet av favorit lätt. När det gäller Hardmo och Fransson fanns ingen sådan konkurrens. Hardmo slog världsrekord på löpande band, ohotad som han var, då världens övriga gångande idrottsmän hade kämpat, eller kämpade, för sina liv i andra världskrigets skyttegravar. Men, det ska villigt erkännas, detta var inget förhållande som förringade Hardmos prestationer i mina ögon. Verner Hardmo var ouppnåelig.

"Kumla-Frasse" var ett fenomen. Hans framgångar på rundbana, senare kallad speedway, beskrevs som att han aldrig "fick kolstybbssprut i ansiktet", därför att han alltid låg först. Han beskrevs också som en järnman som aldrig lämnade återbud till en tävling, även om han föregående tävling brutit både lårben och revben. Jag hörde till och med talas om att man vid något tillfälle fick förankra honom på motorcykelsadeln med rep för att han skulle kunna hålla sig kvar.

Jag hade vid den här tiden oerhörda dueller med mina kusiner på Örnsrogatan i Örebro om vilken stad som var bäst i idrott- Kumla eller Örebro. Vad jag kommer ihåg stod deras idoler sig slätt mot Verner Hardmo och "Kumla-Frasse". Dom pratade om några som hette Wasberg och Sääw som spelade bandy , en fotbollsspelande Lindh och nån mer sekunda lirare. Löjligt!

Gunnar "Salle" Sahlin var en sån där kanonskytt som påstods ha gjort mål från ofantligt långt håll. För varje gång något av hans mål kom på tal, blev projektilens längd alltmer imponerande. Men här kommer ett besked från ett sanningsvittne: Ett av "Salles" mål mot Bredvalla avfyrades ungefär 60 meter från mål. Jag såg det själv. Undrar just vad Gunnar Nordahls rekord är?

Kumla fostrade vid den här tiden idrottsfenomen inom snart sagt alla förekommande sporter. Jag vill gärna återkomma och berätta om Murar-Brors grabbar, som firande sådana triumfer i såväl boxning som brottning och fotboll, om den höjd- och trestegshoppande frisören Malte Pihl och flera andra som var rikskända i hela Kumla.

Bengt

* Matchen IFK Kumla -Bredvalla slutade 12-0. Var har Bredvalla tagit vägen förresten?