Min vårdnadsbidragskalkyl

Kristdemokraten Göran Wall skriver i en insändare i dagens Nerikes Allehanda att "man behöver inte vara mattegeni för att förstå att vårdnadsbidrag blir billigare för oss skattebetalare".

Eftersom jag inte hör till kategorin "mattegeni" kan jag väl pröva att göra en ekonomisk kalkyl för att testa Walls tvärsäkra påstående. Jag tar exemplet att -
-en förälder avstår från en arbetsinkomst på 120.000 kronor för att vara hemma hos sitt barn istället för att lämna telningen till förskolan. Därmed mister familjen en nettointäkt på 86.000 ( 120.000 ./. skatt 36.000) men får i gengäld ett vårdnadsbidrag från kommunen på 36.000, plus att en dagiskostnad på cirka 18.000* ryker. Totalt blir det en inkomstminskning för familjen på 30.000. På ett år. 2500 per månad. Netto.

Vad betyder det då för stat o kommun? För det första går man miste om en skatteintäkt på 36.000. Dessutom går man miste om bidraget till verksamheten i form av dagisavgiften 18.000. Som om inte det vore nog ska man punga ut med ett vårdnadsbidrag på 36.000 kronor. Totalt förlorar det allmänna 90.000 på att en enda vårdnadshavare väljer att ge upp en arbetsinkomst för att istället inkassera ett vårdnadsbidrag.

I vilket läge vinner då endera parten på alternativet vårdnadsbidrg? Jo, en vinnare utkristalliseras lätt, nämligen den som haft råd att vara hemma hos sitt barn utan vårdnadsbidrag. Nu får denna person ett tillskott på 36.000 kronor utan att göra minsta uppoffring. Stat och kommun kommer aldrig göra annat än ekonomisk förlust om vårdnadsbidraget införs.

Kostnaden 120.000 per år och förskoleplats är framräknad som den totala kostnaden för förskoleverksamheten dividerat med antal barn som utnyttjar verksamheten. Uppfattningen att om ett barn tas ur verksamheten så minskar den totala kostnaden med 120.000 är inte särskilt begåvad. Kan Göran Wall redogöra för hur kostnader i den storleksordningen försvinner om en förälder väljer vårdnadbidrag i stället för förskoleplats?

Hur många som behöver välja alternativet " vårdnadsbidrag" för att den totala kostnaden för förskoleverksamheten ska minska är naturligtvis svårt att beräkna. Jag, som inte är ett mattegeni, kan nog tro att "trappstegsminskningar" i storleksordningen 5-10% behövs för att kostnaden för förskolepersonal och lokaler ska minska i märkbar grad. Kostnaden per förskoleplats, 120.000 kronor per år, kommer dock aldrig att minska, hur många som än väljer vårdnadsbidrag

Observera att detta bara är en ekonomisk kalkyl som inte tar någon som helst ställning till vad som är bäst för barnet. Jag vill bara att diskussionen om detta, barnet bästa alltså, ska föras med korrekta ekonomiska fakta.

Bengt

* Jag är inte säker på att dagiskostnaden är i den storleksordningen, men även om så inte är fallet betyder det inte så mycket för kalkylen korrekthet. Är den för låg förbättrar det kalkylen för familjen och försämrar för kommunen i motsvarande grad.