Våra trogna husdjur

I morse i snövädret var de fem. Rekordet är tretton vid ett och samma tillfälle. Vanligast är en trio som samsas om morotsgivan. Jag talar om rådjuren som varit våra husdjur under väldigt många år. Vi matar dom med morötter från Stora Mellösa, skivade till lagom munsbitar* av Kerstin.

Det här att varje dag under vintermånaderna november-februari ha en rådjursfamilj på några få meters synhåll från altanfönstret tycker vi borde vara lika taxeringsvärdeshöjande som någonsin sjöutsikt. Skillnaden är väl att en sjöutsikt har man vilket man vill eller ej. Rådjursutsikt förtjänar man genom daglig utfordring med morötter. Jag skulle tro att om favören att ha rådjur som utsikt påverkade taxeringsvärdet, så skulle kostnaden för inköp av morötter från Röhammar i Stora Mellösa vara avdragsgill. Meningslöst resonemang emellertid eftersom vi bor i hyreslägenhet och inte bryr oss ett dyft om taxeringsvärdet på boendet.

Nu åter till rådjuren. Vi, eller rättare sagt Kerstin, lägger ut en giva morötter varje morgon. Hon drar en visselsignal in mot skogen som en signal att maten är serverad. Och djuren kommer. Varje dag, varje år då de inte självklart hittar mat i skogen. När vi bjuder hem gäster kan vi göra det med garantin att de ska få se en familj rådjur på närhåll.

Rekordet 13 rådjur på en och samma gång är nästan ett lika fenomenalt rekord som Susanna Kallurs 7,72 på 60 meter häck. Jag skulle dock tro att Susanna har störst chanser att göra rekordförbättringar.

I årets rådjursfamilj heter bocken Råbert och mamman Råsita. Bara så ni vet.

Bengt

* Heter det inte mumsbitar?