12. GAIS (33)

Att Gais bara sjunker från elfteplatsen 2009 till tolfte plats i år i min kalkyl ska ses som ett mått på betydelsen av att 2009 års allsvenske skyttekung ,Wanderson Do Carmo, mot alla odds räddades kvar i klubben. Om inte hade jag inte tvekat att placera "Makrillarna" på en av de två nedflyttningsplatserna.

Gais var ett av de målgladaste lagen i förra årets Allsvenska med 41 mål. Ni kommer säkert ihåg att bättre tabellplacerade ÖSK bara gjorde 33 mål. De 41 Gais-målen gjordes till 90% av trion Wanderson - Pär Ericsson - Mattias Lindström. Så man förstår att tränare Alexander Axén drog en stor suck av lättnad när det stod klart att Wandersson stannar i klubben en säsong till. Pär Ericsson och Mattias Lindström gick dock inte att rädda kvar. Ericsson försvann till "Blåvitt" och Lindström försvann - jag vet inte vart. Det märkliga är att Gais inte förmått att hitta några externa ersättare till Pär Ericsson och Mattias Lindström utan får förlita sig på att Björn Andersson (90 kilo tung och 191 cm lång) skall ta ett större ansvar än förra säsongen. Björn har också gjort ett par mål i de träningsmatcher som Gais spelat.

Wandersson spelade förra året i tröja nr 25. I år blir tröjnumret 10, vilket indikerar vilken betydelsefull roll han får i årets makrill-upplaga.

Resultat i träningsmatchandet:

Lilleström - Gais 1-0
Malmö FF- Gais 1-1 (mål av Björn Andersson)
Jönköpings Södra-Gais 1-1 (mål av brassen Sipiao)
Legia-Warschawa-Gais 0-0 (under träningsvecka på Cypern)
FC Pyunik -Gais 3-2 ( mål Wanderson 2, Björn Andersson 1)
Gais- Falkenberg 3-0 ( mål Kenneth Gustafsson 2, Wanderson 1)

Gais enda registrerade nyförvärv är assisterande tränaren Kjell Pettersson.

Gais inleder seriespelet med hemmamatch mot Malmö FF den 15 mars.


-+

13. Djurgårdens IF (32)

Klubben som kallar sig "Stockholms Stolthet" och säger sig besitta en alldeles speciell klubbanda, Djurgårdens IF , hade en osedvanligt strulig säsong 2009.

Efter att första halvan av 00-talet ha haft fantastiska framgångar med tre uppsättningar allsvenskt guld, har det bara gått bakåt för huvudstadens stolthet. Men något påtagligt uppvaknande blev det inte förrän laget med minsta möjliga marginal räddade sig kvar i Allsvenskan efter kvalspel mot Assyriska.

En ny styrelse med ordföranden Tommy Jacobsson i spetsen tog genast itu med städning och återuppbyggnad, vilket bland annat innebar nya krafter på tränarsidan och en smått revolutionerande förändring av spelartruppen.

Sju spelare ut och fem nya in. Och de sju som inte fick förnyat förtroende är inte vilka lirare som helst utan spelare som till stora delar utgjorde stommen i 2009 års allsvenska Djurgården. Ersättarna hittade klubben framförallt i Finland. Av de fem nya är fyra finska landslagsspelare. Eftersom Sverige lottats i samma EM-kvalgrupp som Finland så kan Sverige komma att möta ett finskt lag som domineras av allsvenska spelare. Till de fyra nya i djurgårdsdressen finns ju sedan tidigare Daniel Sjölund i klubben. Som alla vet har också ÖSK en finsk landslagsman i sina led- Roni Porokara.

De fyra finska landslgsmännen i Djurgården är Joel Perovuo, Kasper Hämäleinen, Joona Toivio och Jani Lyyski

Den nya DIF-styrelsen har satt sina målsättningar för klubben på pränt, en treårsprognos vad gäller 1) sportslig utveckling , 2) marknadsintäkter, 3) försäljning av säsongskort, 4) medlemsrekrytering och 5) publikrekrytering. När det gäller punkt 1) har man klubbat målsättningen :

2010, topp 10
2011, topp 6
2012, topp 4

Jag har tidigare påstått att Djurgårdens IF är det enda lag som jämte IFK Göteborg kommer att ha förbättrat sin standard jämfört med 2009. Den förbättringen tror också uppenbarligen den nya regimen i Djurgården på. Jag tror ändå inte, de finska landslagsspelarna till trots, att förbättringen blir så påtaglig som klubben tror. Det nya Djurgården kommer dock att undgå nesan att återigen få kvalspela för att behålla den allsvenska statusen. Klubbens optimism bygger mycket på att en skadebenägen Mattias Jonsson ska finnas med som pådrivare i huvudparten av matcherna, vilket jag anser var ett riskfyllt antagande. Mattias är f n skadad och deltar inte i klubbens träningsläger i Turkiet.

I min kalkyl får Djurgården IF nöja sig med slutplaceringen 13.

14. Mjällby AIF (31)

Vi vill- vi kan-vi ska!

Ja nog v i l l dom, grabbarna från Mjällby. Och att dom k a n kan nog också stämma, det har man bevisat genom att i stor och överlägsen stil vinna Superettan. Men om de med sin kampparoll avser spelet i årets allsvenska är det nog mer en slogan för att övertyga sponsorer om att det inte ska råda några tvivel om att de gulsvarta lirarna från Listerlandet har hög kompetens. Dessutom fungerande som en intern peppning inför kommande svårigheterna. Därför bör man ta v i s k a för vad det är. Men man kan ju mena att v i s k a nå kvalplatsen och då kan jag hålla med.

Jag tror Mjällby AIF undgår de två platserna som betyder direktnedflyttning till Superettan och får en kvalchans att behålla den allsvenska värdigheten

Den framgången, som jag tycker klubben ska betrakta ett sådant utfall, når man framförallt genom sin hemmastyrka. Hemma på Strandvallen kommer man göra livet surt för till och med för de etablerade allsvenska lagen. En fanatisk publik kan ibland vara som en tolfte spelare, en extraresurs.

I Mjällby med omnejd gladdes man kopiöst över segern i Superettan. När medierna och fansen sedermera börja syna laget i sömmarna steg tvivlet om det var en trupp av allsvenskt snitt man hade att sätta sin lit till. De nya spelare som efterhand räknades in var inte av den kalibern att det höjde tron på laget. Ända tills klubben kallade till presskonferens för att presentera vad man kallade "årets spelarförvärv i Allsvenskan". Spelaren som ansågs svara mot den beskrivningen är Tobias Grahn, 29, barnfödd i Blekinge. Tobias främsta merit är att han blev svensk mästare i Malmö FF 2004 för att åren därefter presentera sig som fotbollsvärldens hoppjerka. Två, aldrig tre, säsonger i varje klubb var standard. Hans senaste klubb, danska elitlaget Randers, tyckte inte han presterat det man kunde begära och släppte honom därför till Mjällby. Kontraktet med Mjällby gäller över tre år. Så länge har Tobias aldrig stannat tidigare i de klubbar i Danmark, Norge och Spanien som han representerat.

Mjällby AIF tror alltså mycket på Tobias Grahn, som just nu tränar tillsammans med sitt nya lag på Cypern. En träningsmatch har man spelat där, 0-0 mot FC Ural, ett lag från ryska andraligan. Enligt tränare Swärd var Tobias Grahn en av de bättre spelarna i den matchen.

Tränare Swärd säger att "Tobias Grahn kommer att få en central roll som genombrottsspelare".
Låter som den kompens ÖSK söker för den centrala anfallspositionen.

Jag såg och hörde Tobias Grahn, efter hans enrollering i Mjällby, intervjuas i TV4 där han kallade en dansk spelare han mött för "svin" och Trelleborgs tränare Tom Prahl för "ett rövhål". Det blir nog heta derbyn där nere i söder i sommar. Behöver jag nämna att Tobias Grahn, var han än spelat, har framstått som mycket kontroversiell.

Mjällbys träningsmatchande har bland annat gett 2-2 mot Öster och 0-0 mot danska elitlaget Nordsjälland. Samt nu oavgjort under träningslägret på Cypern mot ett ryskt andraklasslag.

Mjällby AIF premiärspelar i Allsvenskan borta mot regerande svenska mästarna AIK

15. Brommapojkarna (30)

Svensk fotbolls ledande talangfabrik, Brommapojkarna, klev för första gången in i vår högsta fotbollsserie 2007. Det gjorde man via tredjeplats i Superettan och kvalspel mot Häcken. Denna allra första allsvenska säsong för klubben slutade med sistaplatsen och omgående retur till Superettan. Återkomsten till Superettan 2008 slutade åter med en tredjeplats och chans till allsvenskt avancemang genom kvalspel. Ett kvalspel som återigen slutade lyckligt. Seger mot Ljungskile. Den andra allsvenska sejouren slutade lyckligare än den första, man klarade kontraktet med hyggligt bra marginal. Nu stundar ett nytt allsvenskt år för "talangfabriken".

Mitt tips är Brommapojkarna inte klarar av att förnya kontraktet.

Det bygger jag inte så mycket på de mindre lyckade resultaten i träningsmatcherna utan mer på det faktum att laget har förlorat slagkraft sedan försvarsjättarna Marcus Karlsson, Jon Persson och Richard Henriksson tackat för sig. Marcus och Richard har lagt fotbollsskorna på hyllan och Jon prövar lyckan på annat håll. Dessutom har man förlorat landslagsmässige Filip Haglund till proffsmarknaden. För att i någon mån parera de här avhoppen har man lånat Babis Stefanidis från Malmö. I övrigt tänker man att förlita sig på påfyllning från den egna suveräna talangverksamheten.

Resultaten i träningsmatcherna har inte varit lysande men skadefrekvensen har varit hög och kan förklara mycket av bakslagen mot Gefle, Assyriska och Hammarby. När man äntligen kunde ställa upp med ett lag som liknade en ordinarie förstauppställning besegrade man Djurgården med 2-0, vilket har tänt hopp hos tränaren Kim Bergstrand och hans spelare.

Brommapojkarna får sikta på att återkomma till Allsvenskan 2012 då deras nya arena planeras stå färdig. 2010 kommer varken Brommapojkarna eller klubbens arena Grimsta hålla allsvensk klass.

16. Åtvidabergs FF (29)

Sorry, Åtvidabergs FF!

Tyvärr blir sejouren i allsvenska finrummet bara ettårig. De värderingverktyg som står till buds, spelarförstärkningar och resultat från träningsmatcher, ger inget fog för annan bedömning än att jumboplatsen, med förmodligen extremt lågt poängantal, är vikt för legendariska Åtvidabergs FF Storhetstiden för laget avslutades för 36 år sedan, en storhetstid som på fyra säsonger gav två allsvenska gulduppsättningar och två cupmästerskap. Då var Åtvidabergs FF en främlingslegion, "inte en östgöte i laget så långt ögat når". Spelarna var rekryterade från i stort sett hela Sverige, lockade av säkra anställningar på kontorsmaskinföretaget Facit, och kallades för "Sveriges bästa korplag i fotboll".

Laget kvalificerade sig för Allsvenskan genom en andraplats i Superettan, klart distanserat av allsvenskans andra nykomling, Mjällby AIF. Åtvid säkrade andraplatsen genom seger mot just Mjällby i sista omgången hemma på Kopparvallen. Andraplatsen blev en fjäder i hatten för nye tränare Daniel Westlund från Eskilstuna, som också, naturligtvis, får förtroendet att leda laget i Allsvenskan.

Om det beror på en obändig tro på det lag som tog laget upp i Allsvenskan eller på bristande ekonomiska resurser att det varit mycket små ingrepp i spelartruppen, vet jag inte. Vi kunde se det i träningsmatchen mot ÖSK på Behrn Arena, då bara en enda ny spelare fanns att registrera. Det var mittfälaren Prince Eboagwe. En anfallare vid namn Paulus Roiha kan man också räkna till nyförvärven, ett nyförvärv som dock inte fått mycket speltid i träningsmatcherna. Märkligt nog har lagets enda spelare med allsvensk rutin att tala om, Kristian Bergström, inte fått mycket speltid i träningsmatcherna.

Träningsmatcherna ja. Den rekordtidiga matchen mot ÖSK slutade som bekant 1-1. ÅFF fortsatte med ännu en match mot en allsvensk konkurrent, Kalmar FF. KFF vann med 3-1. Därmed var det slut med träningsmatchmotstånd av allsvensk klass. Seger mot Sylvia och förluster mot norska Haugesund och oavgjort mot Öster har följt och fram till allsvenska premiären väntar Vasalund, Syrianska och IFK Norrköping. Inga matcher precis som skolar in laget i det allsvenska tempot.

Länge ansåg jag att Gais tävlade med Åtvidaberg om "favoritskapet" till jumboplatsen, men så lyckades Gais, mot alla odds, behålla Wanderson i spelartruppen. Därmed blir Gais spelstyrka av en helt annan dimension.

I morgon presenteras laget på plats 15, d v också det nedflyttningsplats.

Vad de allsvenska lagen gör idag. (28)

Funderar ni över vad de 16 allsvenska lagen gör så här knappt tre veckor före premiären?

Som enda blogg ska jag ge er en ögonblicksbild av de allsvenska aktiviteterna. I varje fall vad lagen sysslar med en dag som denna, den 23 februari 2010

AIK
har just fått sin inplanerade träningsmatch mot Vasalund inställd på grund av snövädret. I all hast har man fått lägga in ett par träningspass istället. Och gudarna ska veta att det inte är lätt att hitta träningsplaner/träningslokaler i Stockholm när akutsituationer uppstår. Så sent som idag på morgonen var det inte klart var de oplanerade träningspassen skulle genomföras.

Djurgårdens IF
Tränar helt enligt planerna på hemmaplan. Har i sista stund fått ändra träningslägret från Danmark till Turkiet, dit man reser på torsdag. Hemkomst 4 mars.

Gefle IF
befinner sig på träningsläger i spanska Torremolinos. Ett mycket regnigt läger enligt rapporterna.

Helsingborgs IF
tränar i Portugal, som uppenbarligen har bättre väder än det som råder i Spanien. Är på hemmaplan igen på torsdag.

IF Elfsborg
är hemma igen efter Copa del Sol i Spanien. Tränar på hemmaplan och möter i morgon Malmö FF i en träningsmatch.

Kalmar FF
tränar på hemmaplan och möter Elfsborg på lördag.

Mjällby AIF
tränar på perfekta planer och i bra väder på Cypern

Åtvidabergs FF
tränar idag kl. 12.00 på konstgräset i Norrköpings Idrottspark.

BK Häcken
gottar sig i solen i Florida. Möter i kväll ett lokalt universitetslag, Lynn University.

Gais
tränar på hemmaplan. Har just kommit hem från träningsläger på Cypern.

Halmstads BK
har just idag kommit fram till Torre Mirona i Spanien, dit man förlagt sitt träningsläger

Brommapojkarna
tränar idag på Skytteholm, helt enligt planeringen. Årsmöte i kväll.

IFK Göteborg
hittar man på Cypern, där man tränar två pass om dagen på bra planer och i bra väder.

Malmö FF
har kommit hem från ett regnigt träningsläger i Spanien där man varit nära grannar med ÖSK.
Förbereder sig för träningsmatch mot Elfsborg i morgon

Trelleborgs FF
är på träningsläger i Turkiet

Örebro SK
För ÖSK är det ett sista träningspass i Spanien innan hemresan. Till Arlanda cirka 22.00. Match i morgon mot Syrianska

Så då vet ni vad lagen håller på med. I morgon ska ni få veta vilket lag som kommer på sista plats i Allsvenskan 2010.

Beckhams överman ute i kylan? (27)

När Åtvidabergs FF gör reentre i Allsvenskan efter 25 år förlitar man sig på de spelare som förra året klarade den andraplats i Superettan som gav avancemang till finrummet utan kvalspel. Det betyder att det är ett lag med spelare som, på två undantag när, helt saknar erfarenhet av allsvenskt spel. De två undantagen är Kristian Bergström som spelat 143 allsvenska matcher för Malmö FF och Norrköping, samt Jesper Arvidsson med 6 allsvenska matcher för IF Elfsborg


Lika oerfaren när det gäller spel på allsvensk nivå är tränaren Daniel Wiklund, som kom till Åtvid i fjol från tränaruppdrag för IK City i Eskilstuna. Det Daniel (med flera , bland andra Sven " Dala" Dahlkvist) misslyckades med i Eskilstuna det klarade han direkt i Åtvidaberg. Avancemang uppåt i seriesystemet. Det märkliga är att den tränare som Daniel efterträdde i Åtvidaberg, Peter Svärdh, vandrade vidare till Mjällby AIF med känt resultat.

Åtvidaberg började som bekant träningsmatchandet mot ÖSK på Behrn Arena. Den matchen slutade 1-1 efter en sen ÖSK-kvittering av Per Johansson. Därefter fortsatte man med ytterligare en match med allsvenskt motstånd, Kalmar FF. KFF vann med 3-1. Övriga träningsmotståndare fram till premiären i Örebro den 15 mars är lag från Superettan och Div. 1. I genrepet möter man grannen IFK Norrköping. Många trodde nog att Åtvidberg skulle matchas in i det allsvenskan tempot med många träningsmatcher mot allsvenka lag.


Erfarne mittfältaren Kristian Bergström är spelaren som tränare Wiklund enligt uppgift inte byter ut mot någon annan spelare, "inte ens David Beckham". I träningsmatchen mot ÖSK fanns inte Bergström med på planen, enligt uppgift därför att det inte var klart med hans kontrakt. Han spelade i förlustmatcherna mot Kalmar FF och norska Haugesund (o-2) men har därefter stått utanför startelvan. I senaste matchen ( 1-1 mot Öster) satt Bergström på avbytarbänken utan att få en minuts speltid. Så frågan är om 36-årige Kristian Bergström fortfarande har tränarens orubbliga förtroende.

Nästan allt är sig likt i ÖSK (26)

John Alvbåge

Anttonen- Almebäck- Wikström- Wowoah

Magnus Kihlberg-Fredrik Nordback-Nordin Gerzic

Eric Bassombeng-Kim Olsen-Roni Porokara

*

Nej, det är inte mitt förslag till premiärlag mot Åtvidaberg. Det är istället det lag som ÖSK ställde upp med från matchstart i förra årets premiär mot Djurgårdens IF. Medge att det är en laguppställning som mycket väl skulle kunna var identisk med den som ska ta sig an Åtvidabergs FF i årets premiär om inte skador fanns att ta hänsyn till. Även om inte skador hindrar så tror jag inte att premiärelvan i år blir till elva elftedelar lik den som till slut förlorade med matchen enda mål mot Djurgården. Det överensstämmer heller inte med mitt förslag, som jag för övrigt inte är helt klar med ännu.

Sixten , tror jag, kommer att satsa på ovanstående elva minus Bassombeng och plus Astwald.

Jag, som av någon underlig anledning inte har det slutliga avgörandet, tycker inte att Alejandro Bedoya kan ställas utanför en startelva. Det vore att slösa med resurserna

*

Förra säsongen hade ÖSK målsättningen "sämst femma". Det blev som bekant en sjätteplats. Om rapporterna från träningslägret i Spanien talar sanning kommer ÖSK att höja målsättningen ett snäpp till "sämst fyra". Men, snälla ÖSK, gör inte som allsvenska kollegan Malmö FF, som spikar en målsättning utan att ange de medel som måste till för att målsättningen ska realiseras. Mål utan Medel är värdelöst. Jag är övertygad om att "medlet" i ÖSKs fall är en anfallsförstärkning. Kim Olsen duger om målsättningen är en 6-7 plats, men inte om allsvenska medaljer och spel i Europa med trovärdighet ska bli verklighet. Jag kommer att bli besviken om inget påtagligt görs för att stärka anfallet men trots det höjer målsättningen. Det är inte trovärdigt.

*

En sak är tämligen klar. Inget annat lag än ÖSK kommer till årets premiär med ett lag som tillnärmelsevis är så likt det lag som premiärspelade för ett år sedan. Om det är en styrka eller en svaghet, eller bådadera, kan ni fundera över.

Årets värvning av AIK (25)

Nu är det bara några dagar kvar tills det är upp till bevis när det gäller min, som jag låtit förstå, eminenta förmåga att förutsäga ordningsföljden mellan de 16 allsvenska lagen i 2010 års allsvenska tabell. Jag har ju redan gjort en grovanalys där jag informerat om vilka lag som blir bättre, lika bra, sämre än förra året. Resultat som droppar in, värvningar som görs och andra saker som förändrar slagstyrkan har jag nogsamt noterat och gör efterhand justeringar i min grovanalys.



Ta gruppen "Lag som blir sämre än förra säsongen" där jag placerat svenska mästarna AIK, Helsingborg, Brommapojkarna och Trelleborg. Brommapojkarna har till exempel sedan dess tagit sig orådet före att med klara 2-0 besegra ett lag som jag rankat som "Lag som blir bättre än förra säsongen", Djurgårdens IF. Visserligen var, och är fortfarande, Djurgårdens placeringen i den gruppen ganska logisk eftersom varje förändring i Djurgårdens fall måste bli till det bättre. Jag anade att Brommapojkarna skulle få problem med sitt försvarsspel efter ett par anmärkningsvärda avhopp, men så kommer rapporter om att just försvarsspelet var av utmärkt slag i matchen mot Djurgården. Det är inte lätt att vara chefsanalytiker.



AIK var lättplacerade när det stod klart att de två spelare som var viktigaste komponenter i AIKs guldkoncept, målvakten Öhrlund och poängkungen Obolo, skulle lämna klubben. Efter detta har AIK gjort en kanonvärvning när man skrivit kontrakt med Villareals Sebastian Eguren, en spelare som gjorde stor succé i Hammarby för ett par år sen. Kontraktet gäller emellertid tills vidare bara till 30 juni. Men Eguren kan inte väga upp förlusten av Öhrlund och Obolo, så AIK får finna sig i stanna i gruppen "sämre än..."



De två övriga lagen, skånebröderna Helsingborg och Trelleborg, har inte presterat någonting som motiverar förändring deras ranking.



Jag håller nu som bäst på att försöka analysera vad som fått Malmö FF att drömma gulddrömmar. Inte kan det väl ha varit de 0-6 mot danska elitlaget Nordjälland, ett lag som förövrigt matchat flitigt mot allsvenska lag.. Tills vidare får Malmö stanna i "lika som förra året" , vad än verkställande direktören säger. Här är Nordsjällands resultat i övriga matcher med allsvenskt motstånd:



Halmstad- Nordsjälland 1-1, Mjällby-Nordsjälland 0-0, Göteborg-Nordsjälland 2-1. Den första mars möter man Trelleborgs FF. Den matchen kan komma att avgöra om Trelleborg är fågel eller fisk i årets allsvenska.

Malmö FF: "Allsvenskt guld och 18.000 i publiksnitt" (24)

Som den uppmärksamme märker har jag spolat den trista rubriceringen "Tankar inför den allsvenska starten" på mina dagliga tankar inför den allsvenska starten. Istället har varje dags tanke fått sin unika rubrik, som dels ska hänvisa till innehållet i bloggen dels möjligtvis väcka intresse att läsa. Däremot har jag kvar numreringen av de tankar som ska vara dagligen återkommande fram till allsvenska starten.

I gårdagens blogg informerade jag om att den årligen återkommande allsvenska upptaktsträffen i år genomförs med ÖSK som värd. På dessa träffar brukar de allsvenska lagen inför den församlade mediauppbådet redovisa sina förhoppningar inför den stundande säsongen, vilken realistsik målsättning man har och hur den målsättningen ska nås. Läser i bladen att Malmö FF högst officiellt berövat Örebro förhandrätten på den spännande nyheten genom att redan nu strongt förklara att
" vi ska vinna allsvenskan 2010 och vi ska nå snittpubliken 18.000"
Och det är inte vem som helst som utfärdar löftet utan klubbens högste boss, verkställande direktören Pelle Svensson.

Man kan undra varför klubben valt att släppa den nyheten redan nu. Och står Roland Nilsson och hans spelare bakom mälsättningen? Kanske ett sätt att få de som svarar för den sportsliga delen av klubbens verksamhet förstå vilka krav som ställs på dom. Om målsättning 1, att vinna Allsvenskan, nås är det nog en ganska trolig effekt att målsättning 2, 18000 i snittpublik, klaras. Men att fastställa en hög målsättning utan att samtidigt ange med vilka medel man ska nå denna målsättning är att ta väl lättvindigt på det hela. Mål och Medel hör ihop som Ler och Långhalm.

Allsvensk upptaktsträff på Conventum (23)

Den 8 mars är Örebro värd för årets allsvenska upptaktsträff. Då samlas representanter för samtliga allsvenska lag och ett jätteuppbåd av massmediafolk för att tillsammans göra reklam för årets allsvenska i fotboll.

Detta evenemang någon vecka före den allsvenska premiären tilldrar sig varje år ett enormt intresse och kommer att så göra även i år. ÖSK är värd för evenemanget och har genom vd Jan Karlsson lovat att det ska bli ett evenemang som inte står tidigare årgångar efter.

Så dags, vid upptaktsträffen, torde det stå klart hur det blir med den allsvenska premiäromgången, vilka matcher som kommer att spelas enligt spelordningen, vilka reservarenor som kommer att utnyttjas och/eller vilka premiärmatcher som kommer att skjutas på framtiden.

Jag hoppas innerligt att, om inte alla matcher i de inledande omgångarna kan genomföras enligt spelprogrammet, man senarelägger hela omgångarna och inte bara enskilda matcher. Det senare är en styggelse som ger haltande tabeller långt in i spelåret. Det extremt långa sommaruppehållet beror på att all rimlig uppmärksamhet är tänkt ska riktas mot VM-slutspelet i fotboll I Sydafrika. Allt ljus på detta evenemang. Men eftersom Sverige inte kvalificerat sig till slutspelet behövs inget uppehåll för att ge svenska spelare tid för laddning och förberedelser. Därför finns det, så vitt jag förstår, möjlighet att lägga ett par allsvenska omgångar efter den planerade uppehållstidens start. Med andra ord man kan utnyttja hela maj månad för allsvenskt spel

Finns det skäl som omöjliggör en sådan inskränkning av sommaruppehållet vill jag att man finner reservplatser för samtliga matcher som inte kan spelas på planerat sätt i premiäromgångarna. I det sammanhanget finner jag det märkligt att man inte redan frrån första början sett till att de tre allsvenska lag, ÖSK, Elfsborg och Gefle, som har hemmaarenor med konstgräs getts hemmamatcher i den första omgången. Att låta Gefle och Elfsborg mötas i premiäromgången förefaller minst sagt korkat.

Kalmar FF-IFK Göteborg
Helsingborgs IF-IF Brommapojkarna
BK Häcken-Djurgården
Halmstads BK-Trelleborgs FF
AIK-Mjällby IF
Gefle IF-IF Elfsborg
Örebro SK-Åtvidabergs FF
GAIS-Malmö FF

Så ser premiäromgången ut enligt spelprogrammet. Matcherna i Örebro och Gävle kommer att kunna spelas programenligt. Sydliga Helsingborg och Halmstad kan troligtvis tillhandahålla spelbart underlag på Olympia repektive Örjans Vall. Förmodligen kommer också Råsunda att med hjälp av vårliga vindar bli spelbar. För övriga matcher kan det komma att behövas ersättningsplaner. IFK Göteborg hade naturligtvis inte accepterat att spela en premiärmatch på Valhalla eller Ruddalen, två arenor med konstgräs, på grund av publikbortfallet, men Gais och Häcken har nog svårt att få förståelse för sådant skäl för matchflytt. Kalmar FF har redan i stort sett beslutat att spela sin match mot IFK Göteborg på Norrköpings IP.

Norrköpings IP kommer förmodligen också att få tjänstgöra som reservarena i omgång två, då som hemmaplan för Åtvidaberg. På Listerlandet kommer det väl då att vara tillräckligt vårlikt för att Mjällby programenligt ska kunna begå sin allsvenska hemmapremiär. Brommapojkarna och Djurgården, som i andra omgången har hemmamatcher, får tillfälligt utnyttja Råsunda som hemmaplan och Trelleborg och Malmö får liksom Mjällby sätta sin tillit till sina sydliga lägen. Korkat nog utnyttjas bara en av allsvenskans tre konstgräsarenor i allsvenskans andra omgång.

Jens - ÖSKs förste mascot (22)

Åtvidabergs FF tvingas med stor sannolikhet att spela sin första allsvenska hemmamatch på över tjugofem år på bortaplan. Kopparvallen lär inte bli spelklar till 20 mars då Gefle IF planenligt skulle bli premiärgäster på den anrika arenan. Förmodligen kommer matchen att spelas på Idrottsparken i Norrköping.

Situationen i år liknar den 1970, ett år då ÖSK och Åtvidaberg också var allsvenska konkurrenter. Åtvid var då precis som i år premiärgäst på Eyravallen. För Åtvidaberg var matchen på Eyravallen årspremiär medan ÖSK redan klarat av starten. Lyckosamt för övrigt eftersom de svartvita vann i den första omgången mot Öster med 2-0. För Åtvidaberg blev hemmapremiären på grund av att Kopparvallen inte var spelbar flyttad framåt i tiden och spelades inte förrän under sommaruppehållet, som det här året, liksom i år, startade redan i mitten av maj månad.

Matchen på Eyravallen spelades den 19 april i ett vintrigt väder men på en tämligen acceptabel plan. Matchen vann Åtvidaberg med 1-0, målet gjort av Ove Eklund redan i matchminut 3.

1970 spelades VM i fotboll i Mexico med Sverige som deltagare. Det svenska laget gavs lång förberedelsetid, vilket betydde ett rekordlångt allsvenskt sommaruppehåll, från den 13 maj till den 5 augusti, 83 dagars speluppehåll under den för fotboll allra gynnsammaste tiden. Den svenska VM-truppen innehöll två ÖSK-are, Sven-Gunnar Larsson och Leif Eriksson, men ingen enda ÅFF-are. Men det var nu, från och med säsongen 1970, som Åtvidabergs storhetstid började. *Från att inte ha någon spelare med i VM-truppen 1970 hade man sju VM-spelare fyra år senare .

Efter premiärvinsten mot Öster var rättrogna ÖSK-are beredda på en positiv fortsättning. För detta satte alltså Åtvidaberg stopp. Det fortsatta seriespelet den våren visade dock att förlusten kom mot ett mycket kompetent lag som gick till sommarvila som serieledare och till slut stod som silvermedaljör, pressande Malmö FF ända in på mållinjen. Den från premiäromgången uppskjutna matchen mot IFK Göteborg vann till Åtvidaberg med 5-2.

Inför säsongen 1970 hade ÖSK bestämt att till varje match utse en mascot, en spelare från klubbens ungdomsverksamhet. Denne kille, för det var bara killar som ÖSK-fotbollen hade i sin ungdomsverksamhet, skulle vara med laget i omklädningsrummet, delta i uppvärmningen på plan och fresta landslagsmålvakten Sven-Gunnar Larsson med några heta kanoner. Dessutom skulle han få sitta med på lagledarbänken under matchen. Varför berättar jag nu det här? Jo, killen som blev utsedd till ÖSKs allra första mascot var Jens Thörner, då 8 år. Nerikes Allehanda förevigade mascotpremiären och bilden på måndagens sportsida fick bildtexten "ÖSK föryngrar?" Men någon lyckad premiär blev det ju inte för våran grabb.

* De sju Åtvidabergsspelarna i den svenska VM-truppen 1974 var Jan Olsson, Kent Karlsson, Jörgen Augustsson, Conny Thorstensson, Ralf Edström, Roland Sandberg och Benno Magnusson. De fyrta sistnämnda hade dock vid tiden för VM-spelet redan blivit proffs i olika europeiska klubbar

Hög tid att ÖSK sällar sig till guldgänget (21)

De elva första lagen i den allsvenska maratontabellen har en eller flera gånger hemfört det allsvenska guldet. Det har dessutom några lag längre ner i tabellen, bland andra Åtvidabergs FF och Öster, gjort. Det är med andra ord hög tid att lag nr 12, d v s Örebro SK, sällar sig till guldgänget. Men kan det ske redan i år? Knappast!

Jag har hävdat att det allsvenska guldet inte kan vinnas av lag som saknar en målskytt som passerar 10-målsnivån under en säsong och som därutöver bidrar med ett antal målgivande assists. ÖSK saknar en sådan spelare. Ändå vill jag gärna framföra hypotesen att sådan brist på anfallskraft kan kompenseras av en näranog 100%-ig målvaktsinsats. Min hypotes bygger på att John Alvbåge förmått ha samma fokus på sin uppgift under 30 matcher som han hade under 22 matchers magnifikt målvaktsspel. Jag har tidigare redovisat Johns åtta mindre bra insatser 2009 och de poängtapp som detta betytt för egna laget och istället poängmässigt berikat motståndarna.

En hundraprocentig Alvbågeinsats under samliga 30 matcher 2009 hade gett ÖSK guldet i hård konkurrens med laget som nu vann- AIK.

Den analysen är naturligtvis en nästan utopisk konstruktion, men nog har det faktiskt hänt att gigantiska insatser av just målvakten varit räddningen när andra styrkor inte räckt till. Men- och det ska sägas- ingen målvakt i världen går igenom en hel säsongs matcher utan att svikta i en enda. Så det kravet ska vi inte ställa på John Alvbåge, men det krävs nog att antalet mediokra matcher reduceras till 3-4 för att ÖSK ska vara med i guldracet. Plus då att man hittar en ersättare för Kim Olsen.

Då kan man säga att ÖSK greppat det framgångsrecept som 2009 ledde AIK fram till guldjubel. En suveränt stabil insats av målvakten Daniel Öhrlund och en suveränt pålitlig mål-och assistproducent i Ivan Obolo.

Det nya sättet att räkna

Det har varit väldigt svårt att ur ledande politikers mun få klara besked om hur det s k jobbskatteavdraget slår i olika inkomstgrupper. Reinfeldt och andra företrädare för den borgliga alliansen säger bara att avdraget gett låg- och medelinkomsttagare skattelättnader medan de rödgröna kontrat med att 50% av de pengar som avsatts till skattelättnader kommit de 10% som tjänar mest till del. Att skattelättnaderna dessutom mest gynnat män har också framförts från det hållet.

I brist på besked konsulterade jag en " liberal-konservativ blogg" vid namn Politikbloggen. Ingen neutral instans förstås, men eftersom man i texten lovade att förklara jobbskatteavdragets effekter på ett sätt "så till och socialdemokrater förstår" så valde jag att ta del av den information som gavs.

I tabellform redovisades att en person med 100.000 kronor i årslön genom jobbskatteavdraget fått en skattesänkning på 6.482 kronor, d v s så mycket mer i plånboken på årsbasis. I samma tabell kan man se att för en person med fem gånger högre årslön, 500.000 kronor, blir skattelättnaden 14.460 kronor. Skattelättnaderna för lönenivåer däremellan redovisades också.

Som en förklarande text till tabellen avslutar den liberala och konservativa bloggen med sammanfattningen:

"Som ni kan se får låg- och medelinkomsttagare största delen av skattesänkningskakan"

Trots att jag är socialdemokrat förstår jag inte den slutledningen. Och ändå inledde man med att lova att till och en sån som jag skulle förstå.

Den svåra konsten att prata väder

I avtalet mellan Sveriges Radio och SMHI regleras av allt att döma på vilket sätt jobbet att förmedla rapporterna till radiolyssnarna ska ske. Kravet "med hög ock klar röst utan inslag av dialekt" skulle jag tro finns inskrivet i avtalet. Sådant har SMHI att ta hänsyn till när man internutbildar rapportläsarna.

För något år sedan fick en sådan väderrapportör sparken därför att hans röst inte var acceptabel. Han pratade nämligen med en genuin östgötsk accent och rösten var därtill väldigt tunn. Det märkliga med den här sparkningen var att mannen, för det var en man, inte fick avsked "på grått papper" utan fick en sista uppläsningschans. Och den chansen utnyttjade han till att tala om för svenska folket att det var hans sista rapport. Han berättade dessutom vilka motiv till avskedet han fått. Han tackade för sig och försvann för alltid för svenska radiolyssnare.

Nu har ytterligare en väderrapportör försvunnit någonstans ute i eterrymden, men utan att få chansen att liksom "östgöten" göra en snygg och förklarande sorti. Den här gången var det en kvinna som hade egenheten att uttala bokstaven o som u. Inte i alla ord men framförallt när det gällde det i väderrapporter ofta förekommande ordet "ost" och alla dess variationer. "Sydost, nordost". Ganska många dagar fick hon utan åtgärd informera Sveriges folk om att det skulle komma att blåsa "nordustliga" vindar, denna vinter ofta "kalla nordustliga vindar". Vi förstod väl lite till man vad tjejen menade, men till slut stoppades hon - av SMHI eller av Sverige Radio vet vi inte. Nu har det abrupt slutat blåsa "ustliga" vindar ur våra transistorapparater.

Nu väntar vi bara på vad som ska hända med den manlige veteran i väderrapportörskrået som framförallt när det gäller sjövädret talar om för oss hur vindarna förväntas blåsa på Melaren och Venern. Men han kanske klarar sig. Stockholmsidiomet kanske är godkänt i vädersammanhang.

Publiksvaga lag borde mista licensen (20)

Årets fotbollsallsvenska kommer med stor säkerhet att bli den publiksvagaste på många år.

Orsaken är att vår högsta fotbollsserie aldrig "befolkats" av så många publiksvaga lag som just i år. 2009 var inget stort publikår med knappt 8000 åskådare i genomsnitt på de 240 matcherna. Sedan dess har storstadslagen Hammarby och Örgryte ersatts av landsortslagen Mjällby och Åtvidaberg. Två orter med sannolikt mycket stort fotbollsintresse,men som ändå, trots topplatser i Superrettan, bara samlade 2445 respektive 2303 åskådare i genomsnitt på sina hemmamatcher.

Hälften av lagen i årets allsvenska lockade i genomsnitt 3.552 åskådare till sina hemmamatcher. Att snittet totalt för Allsvenskan ändå blev så hyggligt som nästan 8000 berodde på att övriga åtta lag hade ett publiksnitt på 12.330. Sannolikt kommer dock dessa lag, de som samlar anständigt stora publikmassor, att minska sina fina snittsiffror eftersom många publikdragande derbymatcher försvunnit. Bara i Stockholm har följande derbymatcher försvunnit:

AIK- Hammarby
Hammarby-AIK
Djurgården-Hammarby
Hammarby-Djurgården

och i Göteborg:

IFK-Örgryte
Örgryte-IFK
Gais-Örgryte
Örgryte-Gais

Svensk fotboll får väl försöka ta detta publiksvaga år 2010 med en klackspark och hoppas på en förbättring till 2011, då dels ett antal nya arenor ska stå klara, dels ett antal publiklag kan förväntas återkomma efter sejourer i Superettan. Allsvenskan behöver lag som Hammarby och Norrköping för att det starka varumärket ska bestå.

Min åsikt är att på sikt ska alltför publiksvaga lag kunna få sina elitlicenser indragna. Det får inte bara vara usel eknomi som diskvalifiserar klubbar till spel i vår högsta fotbollsserie

Bara Göteborg och Djurgården blir starkare (19)

Om ni vill så kan jag avslöja för er resultatet av de temperaturmätningar jag gjort på de allsvenska lagen så här en månad innan det brakar loss. Jag behöver väl knappast påpeka att mätningarna gjorts i bistraste vinterkyla och med ganska få träningsmatcher som grund..

I det här skedet har jag nöjt mig med att efter bästa förmåga placera de 14 lagen ( ja, jag vet att det är 16 lag men i det här skedet har jag tills vidare lämnat de två nykomlingarna därhän) i tre grupper


1. Lag som sannolikt blir bättre än föregående säsong

2. Lag som sannolikt blir sämre än föregående säsong

3. Lag som sannolikt behåller standarden från föregående säsong

I Grupp 1 kan jag i det här skedet bara skönja två lag värdiga epitetet. Först Djurgårdens IF, inte för att de på något sätt färväntas gå en strålande allsvensk säsong till mötes utan mer för att varje förändring i Djurgårdens fall måste bli till det det bättre. Det andra laget som förväntas bli bättre är IFK Göteborg, som dels får tillbaka flera långtidsskadade spelare, dels fått ett par rejäla förstärkningar till truppen; anfallaren Pär Ericsson från Gais och landslagsmässige försvararen Fredrik Risp.

Grupp 2 är välbefolkad, men inom den gruppen kan naturligtvis förändringar ske ju närmare premiären vi kommer. En bra säsong kommer förmodligen AIK att göra, men inte så bra att det leder till nytt guld. Man tappar inte spelare som målvakten Daniel Öhrlund och toppforwarden Ivan Obolo utan att det påverkar spelstyrkan.

Andra lag som kommer att få finna sig i sämre placering i sluttabellen än förra året är Helsingborgs IF, Brommapojkarna, Trelleborg och Gais. Helsingborg får klara sig utan Henrik Larsson, Brommapojkarna förlorar försvarsstyrka när Richard Henriksson beslutat avsluta sin fotbollskarriär. Även Trelleborg tappar en central gestalt när Matthias Thylander lämnar laget och fotbollen. Gais har av allt att döma räddat kvar Wandersson i klubben, med eller utan uppehållstillstånd, men tappar Pär Ericsson till lokalkonkurrenten Blåvitt. Det kommer att kännas för Axéns lag.



I grupp 3 har jag placerat ÖSK och där hör man hemma så länge man inte lyckas ersätta Kim Olsen som central anfallare. Med en förändring, förbättring på den positionen kan ÖSK istället vara ett av de lag som kan hota IFK Göteborgs i nuläget ganska solklara guldposition. Det förundrar en man av ordning, d v s jag, att inte ÖSK drog konstruktiva slutsatser av att laget presterade förra årets bästa fotboll när Olsen inte fanns med på planen. Jag tänker på matchen mot Gefle hemma på Behrn Arena.

Halmstad signerade en usel säsong förra året, men inget tyder på någon nämnvärd standardhöjning. Elfsborg blir naturligtvis i vanlig ordning ett topplag, men blir förmodligen inte bättre alldenstund försvarsklippan Teddy Lucic bestämt sig för att sluta med fotbollen.

Kalmar klarade ganska bra av återlåtningen efter guldet 2008. Jag såg laget i ett par matcher i försäsongscupen i spanska Marbella men fann efter detta ingen anledning att ge Kalmar en högre ranking än i grupp 3.

De träningsmatcher som genomförts borde kanske ge fjolårets glada överraskning, BK Häcken, placering i grupp 1, men jag nekar att tro att laget från Hisingen med det omöjiga klubbnamnet ska kunna komma ännu högre upp i den allsvenska tabellen. "Röva", som laget kallas i Göteborg, får nöja sig men en femteplats

Malmö FFs radarpar Daniel Larsson/ Ofere gladde sina supportrar ordentlig under hösten, då de öste in mål. Ni glömmer väl till exempel inte Daniel Larssons hat tric på Behrn Arena? Men målfarligeheten hos duon verkar ha dämpats enligt träningsmatchrapporterna. Daniel var ju med på landslagets vårturné utan att komma med i målprotokollet i någon av matcherna. Tills vidare för MFF behålla sin sjundeplacering.

Översatt till en tabell skulle slutresultatet av 2010 års Allsvenska i fotboll kunna bli detta:

1. IFK Göteborg
2. AIK
3. Elfsborg
4. Kalmar
5. Häcken
6. Örebro SK
7. Malmö FF
8. Djurgården
9. Mjällby
10. Gefle IF
11. Helsingborg
12. Gais
13. Halmstad
14. Brommapojkarna
15. Trelleborg
16. Åtvidaberg

Så snart det händer saker som kan påverka min ranking, kommer jag att ändra tabellen.

Om ni hyser tvivel om min förmåga att analysera lagens slagkraft och rätt värdera förlust av spelare resp tillkommande nya spelare, vill jag referera till att jag åtskilliga gånger haft åtta, ja ända upp till nio rätt på stryktipset. Speciellt när kupongen bestått av allsvenska matcher.

ÖSK från decennietvåa till decennietia (18)

I mitten av mars inleder ÖSK sin 43:e allsvenska säsong och premiärmotståndaren, Åtvidabergs FF, sin 16:e. Dessutom innebär premiäromgången inledningen på ett nytt allsvenskt decennium 2010-2019. Att bryta ner den allsvenska maratontabellen, som sammanfattar samtliga allsvenska säsonger sedan 1924/1925, i kortare perioder, till exempel decennier, kan ge intressanta, nya fakta. Det kan till exempel vara angenämt för en örebroare att notera att ÖSK var 1990-talets näst bästa lag. Här 1990-talets " 5-i-topp" räknat efter inspelade allsvenska poäng:

1. IFK Göteborg
2. Örebro SK
3. Malmö FF
4. IFK Norrköping
5. AIK

Trots den hedrande placeringen saknades dock pricken över i för ÖSK- det allsvenska guldet. Liksom i "decennietabellen" blev det som bäst en andraplats. År 1994

Till yttermera visso blev ÖSKs Miroslaw Kubizstal 1990-talets näst bäste målskytt efter Östers Hans Eklund, som kanske är den allra främste allsvenska målskytten genom alla tider. Jag skriver kanske, för så vitt jag vet finns ingen statistik som ger besked. Något för "Sveriges Fotbollshistoriker och Statistiker" att ta tag i, kanske.

Hur ser då 2000-talets första decennium ut? Jo, inte helt överraskande "vinner" IFK Göteborg igen. Notera att den statistik jag ger er här, kan ni inte finna på någon annan plats. Så här ser, enligt mina utredningar,perioden 2000-2009 ut

* 24 lag har spelat allsvenskt under decenniet, men bara 5 har spelat samtliga 10 åren. Ett av de fem lagen är Hammarby IF som genom årets degradering dock får starta det nya decenniet i Superettan. Förutom Hammarby IF har Halmstads BK, Helsingborgs IF, IFK Göteborg och IF Elfsborg varit med under hela 10-årsperioden. Kanske också ÖSK tillhört den skaran om inte straffdegraderingen skett 2004.

Så här ser "Allsvenska maratontabellen för perioden 2000-2009" ut:

1. I FK Göteborg 445 poäng
2. IF Elfsborg, 416
3. Helsingborgs IF, 407
4. Djurgården IF, 402
5. Hammarby IF, 389
6. AIK, 384
7. Halmstads BK, 380
8. Malmö FF, 378
9. Kalmar FF, 310
10. Örebro SK, 283

därefter följer i tur och ordning Örgryte IS, GIF Sundsvall, Trelleborgs FF, Gefle IF, Gais, Landskrona BoIS, BK Häcken, IFK Norrköping, Brommapojkarna, Ljungskile SK, IF Öster, V. Frölunda I, Assyriska och Enköpings SK.

ÖSK föll alltså från 2:a plats till 10:e, men mer p g a dålig ekonomi än svaga sportsliga insatser. Med fullt antal säsonger hade placeringen dock ändå knappast blivit bättre än 8:a.En klar och tydlig standardsänkning. Det största raset har dock drabbat IFK Norrköping, från 4:e till 18:e plats. Dessutom finns inte det forna storlaget med i det allsvenska sällskapet när det nya decenniet tar sin början.

IFK Göteborg var alltså återigen poängbäst, men det är klart att Djurgårdens IF kan ha synpunkter på vilket lag som verkligen varit framgångrikast under 2000-talets första decennium. Djurgården tog nämligen hela tre guld under de tio åren. IFK Göteborg orkade bara med 1.

Nu återstår att spekulera i vem som blir nya tioårsperiodens framgångsrikaste lag. Naturligtvis är det ingen djärv gissning att det återigen blir IFK Göteborg. Eller Malmö FF. Eller ÖSK. Den nya "maratontabellen" börjar formas redan om en månad, då med två helt nya lag; Åtvidabergs FF och Mjällby AIF.

Dramatik i KB Kumlabladet

När blir en bagatellartad avåkning på Säbylundsrakan utan vare sig person- eller vagnskador stor dramatik? Jo, om redaktör Svanberg på KB Kumlabladet får tag på nyheten. När det gäller att behandla och dramatisera den typen av händelser har inte Nerikes Allehanda och andra drakar en chans. Däremot vidhåller jag att Allehanda med fler är bättre på att lämna matchrapporter och omdömen från en ishockeymatch långt utanför spridningsområdet.

T ex den smått otroliga dikeskörningen som Jocke och Isac råkade ut för.Själva dikeskörningen var väl inte så märkvärdig och orsakad av en prejning från en mötande bil. Det märkvärdiga i historien var att den mötande och prejande bilen framfördes av en av KB Kumlabladets prenumeranter, nämligen Mialinn. Kanske Mialinn hämnades för någon försenad utgåva av "bladet" eller någon närgången artikel, signerad redaktör Svanberg. Det ska sägas att den här avåkningen, precis som den på Säbylundsrakan slutade lyckligt. Jocke och bonden Bergman hjälpte till med bärgningen.

En artikel som väl beskriver trögheten i kommunal byråkrati är den om den sjöpark som Kumla Kommun tänker anlägga öster om Djupadalsbadet. Spaden är redan satt i jorden och arbetet är i full gång men invigningen av Kumla Sjöpark kommer inte att ske förrän år 2030. Tidigast!

Allt det här står att läsa i KB Kumlabladet nr 25. Som vanligt också ett exklusivt recept, den här gången "Banankaka med choklad och valnötter". Det doftar gott redan av receptet.

Som prenumerant framhärdar jag i åsikten att tidningen än mer ska koncentrera sig på och beskriva superlokala händelser, till exempel som de båda harmlösa avåkningarna. Dessutom önskar jag ett reportage om gamla Torps Fotbollsstadion, där Brånsta Skola en sommardag 1949 besegrade Mossby Skola med 19-0. Finns det några rester kvar av denna stolta idrottsanläggning eller har slyet helt tagit över?

Trots dessa synpunkter är huvudintrycket att KB Kumlabladet är en pigg, vaken och alert tidning, väl värd att prenumerera på.

Zetterlund premiärbäst (17)

Det finns en benägenhet att överskatta betydelsen av en bra premiär eller faran med att starta med en förlust.

Jag minns en frågestund med ÖSK-tränarna Sixten Boström och Alexander Axén inför den allsvenska starten 2008. De två fick frågan av en skärrad supporter om inte premiärmatchen det året- mot Trelleborg hemma på Behrn Arena- kunde betraktas som en riktig ödesmatch. Axén, tror jag, lugnade supportern med att " går det åt h-e mot Trelleborg har vi 29 chanser att reparera den fadäsen"

Om supportern lugnades av det beskedet förtäljer inte historien men han lugnades nog definitivt när ÖSK vann mot Trelleborg med matchens enda mål. En lyckad start för Sixten Boström, ny tränare i ÖSK då. Inte lika lyckad blev förra årets premiär, förlust borta mot Djurgården med 0-1.

Det mest spännande exemplet på att en misslyckad premiär inte nödvändigtvis behöver betyda en misslyckad säsong minns jag från 1990 då IFK Göteborg startade med 0-6 i Norrköpings Idrottspark men ändå till slut stod som slutsegrare före bl a IFK Norrköping.

Jag har tidigare redovisat ÖSKs resultat i allsvenska premiärer genom åren. Det började med generande 0-5 mot IFK Norrköping 1946 men på de följande 41 premiärmatcherna har det blivit 14 segrar, 14 oavgjorda och "bara" 13 förluster.Målskillnaden är 44-44.

Lyckosammaste premiärtränaren är Rolf Zetterlund, som under sina fyra allsvenska ÖSK-år inte fick registrera någon premiärfölust alls. 3 segrar, 1 oavgjord och 0 förluster blev Rolfs facit. Dessutom en plusmålskillnad på 8-3. Då talar vi förstås bara om Rolf Zetterlunds allsvenska premiärfacit i ÖSK. Den allra första tävlingsmatchen som ÖSK-tränare slutade inte lika lyckosamt. Förlust i snöyra och på en konstgräsplan modell nålfiltmatta förlorade ÖSK mot IFK Mora med 0-1. Det gällde då serien under allsvenskan och förklarades med att i snöväder är nog skidklubben IFK Mora hart när den svåraste motståndare man kan tänka sig.

"Röva" går på i ullstrumporna (16)

I konsekvens med den rekordtidiga allsvenska premiären har också de allsvenska lagen kommit igång rekordtidigt med träningsmatchandet. Två av lagen, Kalmar FF och IF Elfsborg, deltar i Copa del Sol i spanska Marbella där de ställts mot tuffa motståndare från östeuropa, Norge och Danmark. Frågan är om detta tuffa matchande ger fördelar när det allsvenska allvaret startar.

Redan har sju "allsvenska" matcher spelats, träningmatcher mellan allsvenska lag. ÖSK har hittills mött tre av de kommande seriemotsåndarna i träningskamper. Så här har det gått i de hittills spelade "allsvenska" träningsmatcherna:

ÖSK-Åtvidaberg 1-1, Häcken-ÖSK 2-0, Elfsborg-ÖSK 2-1, Kalmar-Åtvidaberg 3-1, Halmstad-Helsingborg 2-2, Malmö FF-Gais 1-1, Brommapojkarna-Gefle 0-1.

Någon som förmår dra några slutsatser om den kommande allsvenskan av dessa resultat?

Mer anmärkningsvärt är att de allsvenska lagen oftast kommit till korta när de mött elitlag från Norge och Danmark. Det flitiga matchandet, totalt 14 matcher hittills, mot nordiska grannar har slutat med 8 förluster, 3 oavgjorda och endast 3 vinster. Målskillnaden 19-28. De tre vinsterna har hemförts av Kalmar, Malmö FF och IFK Göteborg mot repektive Molde, Köge och Ålborg. Malmö jublade åt det klara vinsten mot Köge, 5-1, men jublet tystnade när man några dagar sedare klappade ihop helt mot Nordsjälland, förlust för iff-iff med hela 0-6.

Detta danska elitlag, Nordsjälland, har förresten i fler matcher valt allsvenskt motstånd, men inte med samma imponerande resultat som mot Malmö FF. Både Mjällby och Halmstad nådde oavgjort mot det danska topplaget.

BK Häcken fortsätter i samma imponerande stil som man visade i Allsvenskan förra säsongen. Tre vinster på tre matcher har det blivit i träningsspelet. Utöver vinsten mot ÖSK har "Rövva" slagit Örgryte med 3-0 och Falkenberg med 1-0. Inget insläppt mål så här långt.

Mästarna AIK har valt att inte matcha så flitigt hittills, bara en träningmatch finns registrerad. Den spelades mot IFK Norrköping och slutade 2-2 inför över 3000 frusna åskådare på Skytteholm IP. Nu tar dock träningsmatchandet fart även för "Gnaget", match i morgon mot ÖSK. I Finland.

Jag drar den slutsatsen att det inte går att dra några som helst slutsatser om årets Allsvenska av de hittills spelade träningsmatcherna. Precis som vanligt alltså.

Byggbom ger oss nya allsvenska arenor (15)

Förra säsongen begåvades Allsvenskan med två splitter nya, moderna arenor; Nya Gamla Ullevi i Göteborg, hemmaarena för IFK Göteborg, Örgryte IS och Gais, samt Swedbank Stadion i Malmö, ny hemmaarena för Malmö FF. I år finns ingen liknande standardhöjning av det allsvenska arenabeståndet att glädjas åt. Däremot planeras det för fullt för arenor klara att nyttjas under åren 2011-2012.

I Örebro kommer den nya läktaren på norra kortsidan att tas i bruk i full omfattning. Det blev ju ingen riktig ordning på invigningen av den begivenheten förra säsongen, så vi får väl bokföra en ny kombinerad sitt- och ståplatsläktare på de allsvenska arenornas debetsida i år. Dessutom planerar Åtvidabergs FF att ersätta naturgräset på Kopparvallen med konstgräs under sommaruppehållet.

Under nästa år, 2011, kommer en ny arena att stå klar i Kalmar. Den nya arenan kommer att omfatta 11.000 sittplatser. Spaden är redan i jorden i Kalmar.

2012 kommer, om planerna går i lås, Brommapojkarna att ha en ny arena med 15.000 sittplatser. Den arenan planerar man, och bygger, i samarbete med Stockholms Travsällskap. Det blir således en kombinerad fotbolls- och travarena.

2012 skall också Trelleborgs FF kunna ersätta blåsiga Vångvallen med en moderna arena för 10.000 sittande fotbollsåskådare. En ny arena med liknade kapacitet kommer då också att stå klar i Gävle, till Gefle IFs stora glädje.

Byggstarten för Djurgårdens nya hemmaarena planeras ske i år, varför det finns anledning tro att vi kan bokföra denna som nytillskott 2012,

Helsingborg och Elfsborg har redan arenor av hög standard, men Helsingborg ser fram emot en komplettering av Olympia. Man räknar med tillbyggnationer i de fyra hörnen så att arenan blir kompakt

BK Häcken vill vara med och dela på Nya Gamla Ullevi men diskuterar samtidigt med kommunen om byggande av ett nytt fotbollsstadion på Hisingen. Ett möte med kommunen denna vecka lär vara ganska avgörande, sägs det.

AIK har sitt Råsunda Fotbollsstadion och kommer väl att ha sin hemvist där även när den svenska fotbollen nya nationalstadion - Swedbank Arena- står klar bara ett stenkast från Råsunda.

Det händer alltså saker på arenafronten runt om i landet. Inga planer finns dock för nybyggnationer i Mjällby och Åtvidaberg. I Åtvidberg är problemet att den gamla sittplatsläktaren i trä - huvudläktaren - är K-märkt och får inte rivas eller byggas om eller till.

Halmstads BK slutligen går en hård matchen med kommunen, men så här långt utan framgång. Idylliska Örjans Vall är som alla vet mer idyllisk än modern.

Blomberg från Kvarntorp Åtvids guldmålvakt (14)

Premiärkombattanterna ÖSK och Åtvidaberg har under årens lopp inte haft särskilt mycket mer knytning till varandra än som konkurrenter om allsvenska och div.2-poäng. Mig veterligt, rätta mig om jag har fel, finns ingen spelare som varit aktiv i båda föreningarna, vilket är anmärkningsvärt.

Litet Åtvidabergsluft fick vi örebroare och ÖSKare känna på 1993 då en av stöttepelarna i Åtvidabergs guldlag i mitten av 1970-talet, Kent Karlsson, kontrakterades som ny tränare i ÖSK efter Rolf Zetterlund. Kent var under sin aktiva tid också bofast i det svenska landslaget, bland annat i det lag som blev femma vid VM i fotboll i Tyskland 1974. Det blev dock en kort ÖSK-sejour för Kent eftersom han tvingades avbryta kontraktet på grund av familjeskäl. När Kent tvingades tacka för sig fick Sven "Dala" Dahlkvist plötsligt dubbla roller i föreningen - klubbdirektör och nu också chefstränare.

Kent Karlsson värvades till Åtvidabergs FF 1967 från IFK Eskilstuna och hade en viktig roll i det lagbygge som skulle kulminera i två uppsättningar allsvenska guld för föreningen - 1972 och 1973. Samtidigt som Kent kom till Åtvidaberg kom också målvakten Ulf Blomberg, kanske en något anonym och underskattad spelare i det lag som under ett antal år dominerade svensk fotboll. Anmärkningsvärt nog letade talangjägarna i Åtvidabergs FF upp Ulf Blomberg i närkingska Kvarntorp. Jag har inte historien klar för mig varför Ulf Blomberg vid den här tiden bodde i Kvarntorp, där han förresten var granne med legendariske ÖSK-ledaren Åke Granath och spelaren/tränaren Benny Lennartsson, men det var från bostadområdet i Kvarntorp som Ulf Blombergs flyttlass gick till Åtvidaberg.

Att det inte blev ÖSK för Ulf Blomberg är kanske inte så konstigt eftersom ÖSK vid den tiden hade det synnerligen välbeställt på målvaktsposten- Sven- Gunnar Larsson.

Om någon av läsarna vet mer om Ulf Blomberg, som anges ha IK Brage som moderklubb, varför han under en period var bosatt i Kvarntorp utanför Kumla och om han under den tiden representerade någon klubb i vårt distrikt, så hör av er genom att svara på den här bloggen eller genom ett mail till b.thorner@telia.com.

Allsvenska matcher varannan dag i vår (13)

Under perioden 13 mars till 24 maj skall 14 allsvenska omgångar avverkas och avgöras. Det betyder 112 matcher och eftersom det i vanlig ordning inte blir särskilt sammanhållna omgångar skall det spelas allsvensk fotboll mer än varannan dag, 41 matchdagar på 73 möjliga dagar. Några gånger sprids omgångens åtta matcher ut på fyra hela dagar.

Aldrig tidigare har allsvenskan startat så tidigt som i år. Som anledning har angetts VM-slutspelet i Sydafrika, som pågår under tiden 11 juni-11 juli. Eftersom Sverige inte deltar i detta slutspel, verkar den spelfria tiden mellan sista allsvenska våromgången och VM-slutspelets start alltför väl tilltagen. Hela 18 dagar mellan våromgångens sista allsvenska match och VM-invigningen med öppningsmatchen. Nu kan det kanske vara bra att ha dessa 18 dagar att disponera med tanke på den tidiga premiären och den snörika vintern. Även om snösmältningen kan gå snabbt när vårsolen och vårvindarna väl får fritt spelrum så förefaller det osannolikt att premiäromgångens åtta matcher samtliga ska kunna spelas på avsett datum. Åtvidaberg FF, till exempel, tror inte heller att deras första hemmamatch, den 22 mars i andra omgången mot Gefle IF, ska kunna spelas på Kopparvallen. Behrn Arena är en möjlig reservarena, enligt Åtvids hemsida.

Inte heller Kalmar tror på spel på Fredrikskans redan den 13 mars, då man enligt programmet ska möta IFK Göteborg. Vintern har ju varit svår, inte minst i sydsverige. De enda matcher som med ganska stor säkerhet definitivt kan spelas enligt premiärprogrammet är Gefle IF mot Elfsborg och ÖSK mot Åtvidaberg. Dessutom lär nog Råsundas gräsmatta bli spelklar så att matchen AIK mot Mjällby ska kunna genomföras.

Men, som sagt, det finns ett stort antal reservdagar att ta till innan konkurrensen från VM-slutspelet slår till med full kraft. Kanske kommer hela omgångar, de två första framförallt, att flyttas till den perioden för att inte den allsvenska tabellen ska bli alltför haltande. Så det kanske inte ens är givet att den allsvenska premiären på Behrn Arena kommer till stånd på utsatt datum.

Matchen ÖSK- Åtvidaberg kommer att spelas på konstgräs, när den än spelas. Nu är det klart att även returmatchen i Åtvidaberg kommer att spelas på liknande underlag. Det naturliga gräset på Kopparvallen kommer att bytas ut mot konstgräs under VM-uppehållet. Från arenafronten rapporteras också att första spadtaget är taget för Kalmars nya fotbollsarena

Nu väntar vi bara på vårvindarna.

Längtan till Roines strand

Den visslande kunden hos Willys i Västhaga tonade fram en melodi som jag tyckte mig känna igen som en smula sorgsen finsk folkvisa. Melodin fanns kvar i mitt huvud långt efter att jag lämnat Willys utan att jag lyckades identifiera visan. Ända tills jag tonade fram melodin för en mig mycket närstående person, som någonstans i sitt bakhuvud hittade gåtans lösning.

Det mannen vid Willys potatisavdelning framtonade var tonsättningen av den finske poeten Zackarias Topelius dikt "På Roines strand". Roine är en av Finland oändligt många sjöar. Melodin går i mollton och matchar texten, som i en av de tre verserna låter så här:

Fader min är en björk i skogen
moder min är en sommarsky
broder min är ett ax i logen
syster min är ett vinterny
Ensam är jag som hedens ljung
blommar ensam och vissnar ung
sjunger, sjunger min långa längtan
sjunger ensam på Roines strand

Jag tror att mannen med den stickade luvan och den något schaviga klädseln längtade till Finland, kanske till och med till Roines strand.

Wallinder ÖSK-dödare nr 1 (12)

Som första bloggare i världen ska jag här och nu avslöja samtliga målskyttar i de 22 matcher som Örebro SK och Åtvidabergs FF mötts i Allsvenskan. Som framgår av nedanstående listning har ni som trott att de stora målproducenterna varit Roland Sandberg och Ralf Edström varit helt fel ute.

6 mål
Veine Wallinder, ÅFF
Ove Eklund, ÅFF
5 mål
Conny Torstensson, ÅFF
4 mål
Jan Mossberg, ÖSK
3 mål
Thomas Nordahl, ÖSK
Reine Almqvist, ÅFF
Bo Hasselberg, ÅFF
2 mål
Stig Pettersson, ÖSK
Fritz Nilsson, ÅFF
Leif Thell, ÅFF
Ola Ljungberg, ÖSK
Roland Sandberg, ÅFF
Ralf Edström, ÅFF
Göran Karlsson, ÅFF
1 mål
Peo Larsson, ÖSK
Bo Augustsson, ÅFF
Arne Lundkvist, ÖSK
Lars-Göran Andersson, ÅFF
Sven "Giggi" Andersson, ÖSK
Ingvar Svensson, ÅFF
Leif Eriksson, ÖSK
Conny Gustavsson, ÅFF
Gillis Canderyd, ÖSK
Nils Nilsson, ÅFF
Lars-Ove Sandberg, ÖSK
Lars Andersson, ÅFF
Glen Holm, ÖSK
Karl Engkvist, ÅFF
Arne Skotte, ÖSK
Tore Lennartsson, ÖSK
Ola Rydstrand, ÖSK
Per Magnusson

Om ni saknar två mål i den här redovisningen så är ni alldeles rätt ute. Kvar att redovisa är tvä självmål, båda producerade av Åtvidabergs FF.

Det allra första målet gjordes av Peo Larsson när ÖSK 1951 vann den allsvenska premiärmatchen lagen emellan och det senaste likaledes av en ÖSK-are, nämlingen Ola Rydstrand som blev segerskytt då ÖSK vann på Kopparvallen 1978.

Noterbart är att ÅFFs Fritz Nilsson gjorde båda sina mål inom loppet av 1 (en) minut

Bruten tystnad hos Willys

I Willys matmarknad i Västhaga strömmar varken ljud från Radio Örebro eller soft musik från några högtalare i lokalerna. Tvärtom, det är en tämligen tyst affär trots att kundfrekvensen är hög. Är det något som bryter tystnaden så är det personalens konversation.

Därför hajade jag till när jag kommit till "frukt och grönt" och klart hörde en framvisslad melodi. Det var trångt runt det gröna så det var svårt att avgöra varifrån visslandet kom. Jag tyckte mig i melodislingan höra en gammal finsk melodi i mollton, men jag kunde inte erinra mig namnet. Ingen verkade bry sig om den ovanliga "underhållningen" och jag gav också upp försöket att identifiera "underhållaren". Jag avslutade besöket vid "frukt och grönt" vid potatisbingen. Där fick problemet sin lösningen. Det var mannen jag tränges med där som var visslaren. En liten man i stickad grå luva, ganska schavigt (stavas det så) klädd fyllde sin plastpåse med King Edward och -visslade. Samma sorgsna melodi.

Utan att vända mig till mannen frågade jag diskret: " är inte det där en finsk folkvisa du visslar?".
Ingen reaktion från mannen. Inget svar. Men han fortsatte vissla. Han måste ha förstått att min fråga var riktad till honom, men han förstod kanske inte min fråga. Han kanske, precis som melodin, var finsk. Han knöt bara till plastpåsen med potatis och gick mot kassorna. Han hade inte ens någon matkorg, han skulle uppenbarligen bara ha en påse potatis. När jag såg honom vandra iväg med sin potatispåse kom jag av någon anledning att tänka på bonden Paavo, Runebergs olycksfödde gubbe, som måste blanda mera bark i brödet.

När jag kommer på namnet på den finska melodin ska jag meddela det i denna blog. För nog är ni lika nyfikna som jag?

Åtvidaberg - ÖSK 9-0! (11)

Tränarens betydelse överdrivs lätt. Men visst finns det exempel på lyckade tränarbyten som betytt metamorforiska framsteg. Det vet både Örebro SK och Åtvidabergs FF. Jag ska ge några exempel.

1986 var ett turbulent år för ÖSK. Spel i divisionen under Allsvenskan och med sådan placering i tabellen att det fanns uppenbar risk att flyttas ner till en nivå som ÖSK inte befunnit sig i sedan säsongen 1939-40. Men kontraktet säkrades i seriespelets allra sista sekunder, inte av ÖSKs egen kraft, utan genom en mirakulös räddning på mållinjen av en Västeråsback i en match med flera övertidminuter i Enköping. ÖSK räddades kvar och Enköping fick kliva av.

Två år efter denna mirakulösa räddning spelade ÖSK i Allsvenskan. Redan året efter den mirakulösa räddningen i Enköping stred ÖSK under nye tränaren Rolf Zetterlunds ledning länge med Djurgårdens IF och IFK Eskilstuna om en allsvensk plats. Till slut fick ÖSK nöja sig med en tredjeplats. Året efter säkrades den allsvenska platsen. Rolf Zetterlund hyllades med all rätt som mannen bakom metamorfosen.

När ÖSK vid ett tidigare tillfälle kvalificerade sig för Allsvenskan, säsongen 1945-46, hade säsongen innan varit om möjligt ännu mer deprimerande än den ovan beskrivna 1986. Ytterligt nära nedflyttning till tredjedivisionen efter bl a en mardrömsmatch i Åtvidaberg, förlust 0-9, ÖSKs största serieförlust genom alla tider. Naturligtvis föranledde detta tränarbyte. Werner Löfventhal trädde till och avlöste Erik Östling. Löwenthal förde ÖSK till Allsvenskan.

2008 förde Åtvidabergs FF en tämligen anonym tillvaro i mitten av Superettan. Klubben hade redan året innan klubbat målsättningen att inom fem år spela i Allsvenskan. Starten med den anonyma tillvaron i Superettan gav insikten att byte på tränarfunktionen var av nöden. När ÖSK valde tränare 1986 valde man en i svensk tränartopp.Rolf Zetterlund, medan Åtvidaberg valde ur kategorin "unga tränare som vill opp". Till den kategorin hörde enligt Åtvids styrelse Daniel Wiklund från Eskilstuna, en ung välutbildad tränare utan anmärkningvärda meriter. Denne Daniel Wiklund hade precis som Sven " Dala" Dahlkvist några år tidigare försökt få fason på fotbollen i Smestan, men misslyckats. Men Åtvidaberg såg utvecklingspotential hos Wiklund och kontrakterade honom för i första hand två år. Redan första året lyckades han nå klubbens målsättning- Allsvenskan.

Så visst kan tränarbyten bli lyckade. Daniel Wiklunds prestation kan i mycket liknas vid Rolf Zetterlunds. Men för att även fortsättningsvis klara jämförelsen med Rolf måste han redan första allsvenska säsongen föra sitt lag till medaljplats. Och vinna premiärmatchen. ÖSK vann sin premiärmatch 1989 borta mot Halmstads BK med 2-1.

Inför årets allsvenska har Helingborgs IF, Djurgårdens IF och Halmstads BK bytt tränare och förväntar sig därmed säkert sportsliga lyft.

Olsen duger- om målet är plats 7 (10)

Någon gång måste naturligtvis också Örebro få plocka hem de allsvenska guldmedaljerna i fotboll. Frågan är om det blir Örebro SK eller KIF Örebro som blir först. Jag är benägen att tro att ÖSK blir först och att det kan komma att ske redan i år. Men den tron gränsar inte på något sätt till övertygelse. Svagheten i tron infinner sig när jag studerar hur förhållandet mellan guldlag och skyttekungar varit genom åren. Även om inte det guldvinnande laget alltid haft skytteligavinnaren i sina led har man haft annan matchvinnande kraft att ty sig till. Man allra oftast har skytteligavinnaren spelat i guldlaget.

Den matchvinnande kraften hade ÖSK 1994 i form av Miroslaw Kubisztal och Mattias Jonsson, en duo som producerade hela 34 mål tillsammans men där skytteligavinnaren det året återfanns i IFK Norrköping, Niclas Kindwall. Den skyttestyrkan borde ha fört ÖSK till det första allsvenska guldet, men den viktiga beslutsamheten "att nu är det jävlaranamma dags"svek. När guldet var inom räckhåll var beslutsamheten som längst bort. Ett segermål i bortamatchen mot hopplösa jumbolaget Häcken hade räckt. Guldvana klubbar som IFK Göteborg och Malmö FF hade aldig försuttit en sådan chans. Häcken- ÖSK slutade 1-1.

Jag måste säga det; ÖSK tar inte guldet så länge man ställer hoppet till Kim Olsen som den anfallskraft som ska göra´t.
Dansken duger inte. Vem kan vi då hoppas på, finns spelaren som gör sina modiga 12-15 mål inom befintliga spelartrupp, eller kan annan anfallskraft mobiliseras som ger nödvändig offensiv styrka? Vi kanske kan hoppas på Robin Staaf om hans ljumskar håller. Annan anfallskraft kan kanske uppbådas inom gruppen mittfältare, en ganska målofarlig samling spelare i förra årets seriespel. När Djurgården tre gånger vann guldet i början av 00-talet, var det en innermittfältare, Kim Källström, som utgjorde främsta anfallskraften. När ska Nordin Gerzic inse att han ett antal gångar varje match ska ta sig in i motståndarnas straffområde och utgöra ett hot. Hans kreativitet, som är stor, verkar ta slut när han närmar sig motståndarnas straffområde.

Kim Olsen kanske duger gott om målsättningen i vanlig ordning är 5-7 plats, men för guldet krävs mera.
Och framförallt, om inget görs kan det hända att KIF Örebro blir det första fotbollslaget med guldglans i Örebro

Förläng livet - läs om Allan Karlsson!

"Den roligaste bok jag någonsin läst" tycker både jag och Lasse Berghagen. Ja, att Lasse Berghagen tycker så kan man läsa på omslaget till "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann", och jag kan bara instämma efter att läst boken skriven av "Sveriges svar på Arto Paasilinna", Jonas Jonasson.

Allan Karlsson heter 100-åringen, född i hemmanet Yxhult nära Malmköping i Sörmland. Någon uppvaktning med tårta och kaffe på sin 100-årsdag vill han dock inte veta av, utan rymmer ut genom fönstret på vårdhemmet och ut i friheten. De äventyr som väntar honom, eller rättare sagt försätter sig i, efter rymningen är hur fantastiska som helst men ändå bagateller jämfört vad han upplevt under alla år före 100-årsdagen. Vi får nämligen samtidigt som vi informeras om strapatserna efter rymningen veta vad han haft för sig under de tidigare 100 åren.

Läs boken om du vill förlänga livet genom det goda skrattet! Du har nämligen inte en chans att ta del av Allan Karlssons öden och äventyr utan att ömsom gapgarva, småfnittra, le i mjugg, ja allt vad glädjeyttringar heter, när du sträckläser boken. Något igenkännandets leende kommer däremot inte över dina läppar, för något som liknar Allan Karlssons äventyr har du aldrig varit ens i närheten av. Förmodligen inte läst om heller, även om du tagit del av Arto Paasilinnas hela produktion med äventyrspärlor som Harens år, Den ylande mjölnaren och Den ljuva giftkokerskan.

Nerikes Allehanda har recenserat boken och avslutar med "I hundra år gjorde Allan Karlsson världen osäker bara genom att vara. Och nu är han lös igen." . Det skall gudarna veta!

När Public Service äntligen grep in

Jag erkänner att jag hajade till när statsministern i partiledardebatten helt överraskande kom med beskedet " vi har just nu nåtts av uppgiften att antalet sysselsatta har ökat med 100.000 personer sedan hösten 2006". En sensationell utveckling med tanke på den finanskris och den lågkunjunktur vi genomlidit och ännu inte kommit ur. Och ett slag i solar plexus på mig och alla andra som inte trott på de borgligas teori att lägre skatter ger fler arbetstillfällen.

Det fanns ingen anledning att tvivla på sanningshalten i Fredrik Reinfeldts överraskande utspel alldenstund inte heller motståndarna - de rödgröna- kom med någon korrigering eller några protester. Dessa tre kontrade istället med att arbetslösheten ökat med betydligt mer än Reinfeldts "nya arbetstillfällen". Alla medverkande, inklusive programledarna , överlät i denna stund åt oss alla som lyssnade och tittade att själva försöka förstå hur den ekvationen kunde gå ihop "fler arbetstillfällen men flera arbetslösa".

Vi fick vänta på kvalificerat besked till dagen därpå då Public Service-medierna äntligen kommit till insikt att "här måste vi gripa in och rätta till". Det gjorde man genom att låta den institution, Statistiska Centralbyrån, som tagit fram den statistik som Fredrik Reinfeldt lutade sig mot, reda ut begreppen för oss tittare och väljare. Reinfeldt hade i hastigheten sett fel i statistiken. Naturligtvis omedvetet. SCB-medarbetaren gav oss det rätta beskedet " antalet sysselsatta idag är ungefär på samma nivå som 2006".

I den politiska retoriken vimlar det av faktauppgifter som vi väljar inte har en möjlighet att kontrollera riktigheten av. Vi får tro eller tvivla. Det var inte bara statsministern som i den här partiledardebatten kom med uppgifter som vi bara hade att svälja. Lars Ohly sa att av det belopp som alliansregeringen avsatt till skattelättnader för löntagare har hälften, 50%, gått till de 10% som har de högsta lönerna. Han sa också att män tjänat mer på det s k jobbavdraget än kvinnor. Fredrik Reinfeldt och hans regeringskollegor å andra sidan pratar om hur man sänkt skatterna för låg- och mellaninkomsttagare, men inte hur de här skattesänkningarna slagit för höginkomsttagare. Har skattesänkningar slagit så som Lars Ohly påstår eller är det bara låg- och medelinkomsttagare som gynnats, vilket man intryck av när man lyssnar på Reinfeldt?

Hjälp oss väljare, Public Service-radion och Public Service -TV, att reda ut sådana här kvistigheter. Det kan väl inte strida mot det krav på neutralitet som åligger er, att se till att vi bara påverkas av korrekta uppgifter, där sådana kan mätas i antal eller belopp.

Bergström viktigare än Beckham (9)

Årets upplaga av Åtvidabergs FF har inga fixstjärnor som Ralf Edström, Roland Sandberg eller Conny Torstensson, men man har Kristian Bergström. Sannolikt är Kristian den ende i dagens Åtvidaberg som skulle kunna aspirera på en plats i 1972-73 års guldlag. Ja, frågan är om inte Kristian Bergström skulle ha trivts alldeles utmärkt i denna omgivning.



Åtvids tränare Daniel Wiklund påstod frankt i en intervju efter lagets strålande säsong i Superettan att han i ett val mellan David Beckham och Kristian Bergström skulle välja Kristian. Därför förstår man tränarens oro när det dröjde med kontraktskrivningen mellan klubben och Kristian. Kristian vägrade t ex att delta i klubbens första träningsmatch mot Örebro SK för att sätta press på klubben. Tala om att inse sitt värde!



När Kristian springer in på Behrn Arena i Örebro den 15 mars gör han det som den ende spelaren som representerat "Sveriges bästa korplag" på fyra serienivåer. Han debuterade nämligen i A-laget som 18-åring 1992, vilken säsong laget spelade i div. 3. Allsvenskt spel har det ändå blivit tidigare, nämligen åren 1998-2002 i IFK Norrköping och åren 2003-2004 i Malmö FF. Trots dessa utflykter har han hunnit med 400 matcher i den blå Åtvidabergströjan. Att han inte bara är en lirare i det ordets rätta bemärkelse utan också en kille med målnäsa visar målskörden 129 mål på dessa matcher.



De sega förhandlingarna om ett nytt kontrakt för Kristian är förvånansvärda eftersom han, sedan avancemanget till Allsvenskan blev klart i höstas, deklarerade att "en dröm gått i uppfyllelse, drömmen att avsluta karriären med allsvenskt spel i Åtvidabergs FF"



Kristian Bergström blir en attraktion i Allsvenskan 2010. Han kan inte bara "skruva bollen som Beckham" enligt tränare Wiklund.

Sa jag att Kristian Bergström fyllde 36 år för några dagar sedan?