Grävande Bågenvik

I dagens TV-recension i Nerikes Allehanda skriver Håkan Bågenvik om TV-sända handbollsmatchen mellan Polen och Sverige. Han konstaterar att det handlade om " massor av mål och målchanser. Här ligger fotbollen i lä". Jag undrar vilken statistik Bågenvik stöder sig på när han grävt fram att det görs fler mål i handboll än i fotboll. Anders Uddling har fått knivskarp konkurrens när det gäller att utse kandidater till Stora Journalistpriset.

Ingen designkänsla i Lekebergs IF

Västernärkesföreningarna Tånged och Hidinge har slagit ihop sina påsar och blivit Lekebergs IF med Vretalunds idrottsplats som hemmaarena. Det nykomponerade laget spelar i division fem där man spelat ett antal omgångar. Den festliga invigningen av den nya föreningen skedde dock i onsdags då Örebro SK kom på besök för att spela en match i distriktets egen Folksam Cup.

ÖSK vann med ytterst knapp marginal, men det är inte detta som jag tänkte kommentera, Den ny föreningen, Lekebergs IF, har en nykomponerad matchdress. En elegant sådan för övrigt. Svarta byxor, svart tröja med inslag av rött. Men fanns det ingen med designkänsla i klubben som förstod att man inte skulle välja gula siffror på ryggen. Med röda siffror hade matchdräkten varit fulländad. Kanske också röda strumpor hade gett en extra touch av elegans.

Jag är väl medveten om att det viktigaste med siffrorna på ryggen är att de ska vara väl synliga. Men med samma klarröda färg som inslagen på tröjans framsida hade det inte varit något problem med synligheten

Tänk om, Bengt Torége och kompani i Lekebergs IF!

Herr Borman

Äntligen börjar "Ammunitionsförvaltaren" bli den bestseller jag hoppats. Försäljningen är nu uppe i 2 ex, varför en nytryckning är nödvändig för att klara efterfrågan. För att ytterligare öka intresset ger jag ett sista utdrag ur den olidligt spännande kriminalhistorien.

"Kommissarie Einar Borman vid lokalpolisen i Kumla hade äntligen passerat de steg i sin karriär då han ansvarade för hög uppklarningsprocent när det gällde cykelåkning utan lyse, påsksmällare i brevlådor och störande glam på stadens gator. Borman var under många år en välkänd patrullerande polis med låg toleransnivå när det gällde framförallt cykelåkning utan lyse mörka kvällar. Med andra ord var han mycket nitisk, en nit som vid i varje fall ett tillfälle spelat honom ett spratt.

En regnig oktoberkväll var han i vanlig ordning ute och spanade efter cyklister utan belysning på cykeln. På en mörk bakgata tyckte han sig se en "mörklagd "cyklist på lite avstånd och ropade mot den förmodade marodören

- Hallå där!" Ni har ju inget lyse på cykeln

När han kom närmare personen i fråga såg han att detvar en person som bara var ute och promenerade. Men Borman löste elegant situationen

- Men ni har ju inte ens en cykel, människa!

Litet mer ur "Blaskan" ...

Vilseledande reklam
"DET DÄR FÅR KROKEN OCH LABBEN GÖRA UPP OM"
En kumlabo, fiskhandlaren Zetterlöv, har anmält IFK Kumla för vilseledande reklam. Marknadsdomstolen har ännu inte yttrat sig i ärendet

Anledningen till Zetterlövs anmälan är den annons som IFK Kumla publicerat i Blaskan och i vilken man påstår att legendariske målvakten Rio-Kalle och drömtrion Gre-No-Li skulle delta i den recett- match som IFK arrangerat för de branddrabbade skobröderna Persson.

"Jag betalade naturligvis entré till matchen" skriver Zetterlöv i sin anmälan, " inte för att jag har någon större medkänsla med bröderna Hulling utan för att jag ville se de legendariska fotbollsspelarna. Döm om min förvåning när det visade sig att Rio-Kalle istället var Reo-Kalle, det vill säga kioskägaren vid Reo-biografen Karl Kihlström och innertrion Gre-No-Li var i verkligheten Gri-No-Li, det vill säga Grindtorparn-Norgren och Lindgren. Jag begärde omedelbart pengarna tillbaka, men biljettgamen Olskroken hackade mig bara på den utsträckta handen"

I sitt svar på Zetterlövs anmälan säger annonsansvarige hos IFK Kumla, Paul Fägersten, att det är fråga om ett tryckfel i annonsen. " Det har aldrig varit fråga om att vilseleda någon, allraminst fiskhandlare Zetterlöv som är en av våra trognaste besökare i Idrottsparken"

Beträffande konflikten mellan Olskroken och Zetterlöv säger Fägersten: "Det där får Kroken och Labben göra upp"

Årets ledare finns i ÖSK Söder Dam

Sportjournalisterns Klubb i Örebro skall utse årets idrottsledare. Det är en utnämning man gör varje år. Vinnaren premieras med ett stipendium på ett antal tusenlappar. Sportjournalisterna vill att klubbarna inom distriktet kommer med förslag på kandidater till "Årets idrottsledare.

Jag förutsätter att ÖSK Söder Dam ger Journalistklubben information om Jonas " Jonken" Asks imponerade arbete i klubben. Ni vet vad som menas med en "allt i allo" - just en sådan är "Jonken". Som om det inte räcker med att vara lagledare med allt arbete det av tradition innebär, i varje fall i en liten klubb med extremt små ekonomiska resurser, sköter han tvätten av matchdresserna för klubbens två lag, han drar in sponsorpengar och han sitter i vändkorset och upp entréavgifterna. När jag var åskådare vid lagets senaste match förklarade matchspeakerna att "vinsterna till matchens lirare i de båda lagen är skänkt av Jonas Ask".

Låt Sportjournalisternas ordförande Pelle Jacobsson få veta att det finns en värdig kandidat till "Årets ledare" i ÖSK Söder Dam.

Spelvändaren Viktor

Jag får be om överseeende för att det gått ett par dagar utan nytt inlägg. Men jag är till viss del ursäktad eftersom jag och Kerstin varit på en liten semestertripp till Roslagens pärla Norrtälje, eller rättare sagt Roslagsbro som ligger inom Norrtälje Kommun. Vi övernattade för 450:- på Sven Fredrikssons Bed & Breakfast.

Anledningen till trippen var att vi ville se sonsonen Viktor spela i Göteborgs lag i Distriktpojkcupen för pojkar födda 1992. Göteborg och Uppland, som spelade på hemmaplan, var gruppens suveräner med Uppland som det något starkare laget. Uppland vann också finalmatchen mellan de två med 3-2 sedan Göteborg tagit upp ett 0-2-underläge. Nu var turligt nog reglerna sådana att förutom segrarna i de sex fyralagsgruppenra runt om i Sverige så gick även de två bästa tvåorna vidare till slutspel. Ett slutspel som förresten avgörs i Örebro i mitten av juni. Det visade sig att Göteborg var den allra bästa tvåan, följt att Örebros länslag. Så vi behöver inte resa två gånger tjugofem mil för att se Viktor spela fotboll nästa gång. Göteborg grundlade sin fina andraplats genom segrar mot Gotland (6-0) och Hälsingland (2-0)

Hur klarade sig Viktor då? Jo, Viktor har som innermittfälare i Göteborgs 4-3-3-system en stor tillgång i sitt passningsspel. Hans passningar är distinkta och han är en mästare på att vända spelet. Där visade han stor mognad och utvecklat spelsinne. Eftersom han är stor och stark tycker farfar (och även hans pappa Jens) att han borde kunna ta för sig mer i närkamperna. Pappa Jens säger dock att den detaljen fungerar bättre i klubblaget Västra Frölunda än i stadslaget. I pojkallsvenska klubblaget har Viktor en mer offensiv position. Men visst var det roligt att konstatera att Viktor är en stor talang som det blir roligt att följa i fortsättningen. Närmast alltså i slutspelet i Distriktpojkcupen i Örebro om ett par veckor.

Göteborg saknade förresten sin store talang Niklas Bärkroth, ni vet grabben som i höstas fick debutera i Allsvenskan som 15-åring. I IFK Göteborg. Jag fick inte klart för mig om Niklas var skadad eller om det här var för enkla sammanhang för honom.

I Upplands lag var huvudparten av spelarna från distriktets framgångsrikaste klubb Sirius, men för en utomstående betraktare verkade grabbarna vara gjutna i samma form som en av landskapets stora, Gösta "Knivsta" Sandberg. Laget var nämligen ett imponerande team "Järnkaminer" med imponerande offervilja och en bra portion talang.

Skall bli intressant att se hur Örebro läns talanger står sig mot dessa "kaminer" eller mot Göteborgs mindre kraftfulla grabbar.

Nyckeldeckaren "Ammunitionsförvaltaren"

Enligt önskemål ska jag ge ytterligare ett smakprov ur min debutdeckare - en nyckelroman- med namnet "Ammunitionsförvaltaren - en kriminalhistoria i bondemiljö". Miljön är autentisk, personerna likaså även om de fått nya namn. Händelserna däremot är dock helt påhittade.

- Triss i kungar, sa Bosse
- Det håller, sa Lasse
- Samma otur jämnt, sa Maja och slängde ilsket korten i bordet. Jag har bara två jämna par. Hon vände upp fyra damer på spelbordet

Trots att familjerna Nykvist och Karlberg spelat poängpoker tillsammans varje torsdag i flera år hade inte Maja Nykvist lärt sig vad de olika kombinationerna i pokerspelet var värda. Med litet god vilja skulle man kunna hänföra denna ständiga "otur" till et stort mått av okoncentration. Hon placerade sig nämligen så vid pokerbordet att hon hade god utsikt över personer som eventuellt passerade på vägen utanför fönstret, vägen som gick från den stora byvägen mellan Elvesta och Brånsta via Oskar Karlssons gård, Karlbergs hus och slutade med en vändplats vid skogbrynet uppe hos Lars Artursson. Vanligtvis var det ytterst sällan som Maja hade nöjet att se någon människa som passerade på vägen, men just den här kvällen, då Maja hade två par i damer, var inte någon annan torsdag lik skulle det visa sig.

-Vad ska Oskar Karlsson upp till skogen och göra så här dags. Han brukar väl aldrig dra sig åt det hållet, sa Maja plötsligt
- Koncentrera dig på korten och skit i Oskar Karlsson, snäste Bosse
- Bara han inte skrämmer Artursson. Hjärtat kan ju stanna när som helst på den kraken om han inte är förberedd på besök.
- Ja, det vore väl ett bra sätt att bli av den token, sa Bosse. Jag har funderat på själv att avliva honom på det sättet. Att skrämma ihjäl honom. Det kan väl inte betraktas som mord?

Nog verkar det här dramatiskt. Jag räknar med att det snart blir fart på försäljningen. Priset är ju bara normal portokostnad som dessutom kan erläggas "vid tillfälle". Blir det inte fart på försäljningen får jag väl ta till ytterligare ett utdrag.

Familjerna Täht och Medel

Rabatten på hushållsnära tjänster och nu vårdnadsbidraget har blivit ett rejält ekonomiskt lyft för familjen Täht i Adolfsberg. Fru Täht har på grund av herr Tähts goda lön kunnat vara hemma hos familjens två barn under alla deras småbarnsår. För att klara den uppgiften har familjen köpt diverse hushållstjänster, städning, trädgårdsarbete med mera. Man har betalat "vitt" för dessa tjänster. Det har naturligtvis kostat en del men hushållsbudgeten har ändå klarats med goda överskott.

Nu har ett ljust läge blivit ännu ljusare. Eftersom fru Täht avser att även fortsättningsvis ha omsorgen av de egna barnen kommer hon att enligt vårdnadsbidragets regler att erhålla en ersättning av 2 x 36.000 kronor för de två telningarna. Dessutom får familjen de hushållnära tjänsterna betalda till hälften genom den beslutade rabatten på sådana tjänster. För familjen Tähts del betyder det en skattelättnad på 50.000 kronor. Totalt förbättras familjen Tähts redan tidigare goda ekonomi med 122.000 kronor på ett år. En inkomstförstärkning på över 12.000 kronor varje månad. Netto.

Mittåt; naturligtvis blir läget än bättre eftersom familjen Täht även har blivit av med den förkättrade förmögenhetsskatten. För att inte tala om fastighetsskatten.

Inte särskilt långt från familjen Täht bor familjen Medel i Brickebacken. Familjen Medels två barn går på dagis när mamma Medel arbetar. Det är helt nödvändigt för att klara familjen ekonomi. De flyttade i höstas från Varberga och tyckte att det var möjligt att belasta hushållbudgeten med kostnaden för en hushållsnära tjänst - flyttstädning. För den flyttstädningen tog Städbolaget 2000 kronor. Familjen Medel räknar med en skattelindring på 1000 kronor eftersom man fått flyttstädningen godkänd som rabattberättigad.

I den statistik som vänner av till exempel rabatten på hushållnära tjänster gärna hänvisar till framgår det att reformen blivit en succé som inte bara utnyttjas av de redan burgna. Hälften av de rabattberättigade har nämligen visat sig vara medelinkomsttagare som familjen Medel. Och visst utgör familjen Medel 50% av familjerna Täht och Medel

Underkänd i "Gymnastik med lek och idrott"

Betygen i skolan är på tapeten igen. Björklund vill ha tidiga betyg som information till föräldrar hur telningen ligger till kunskapsmässigt. Han eller hon kanske inte är den Einsteinkopia som föräldrarna inbillat sig.

Jag kommer ihåg min tidiga skolgångs betygsvånda. Då var det betyg redan från första skolåret och betygsboken skulle visas upp för målsman, vilken förutsattes vara fadern. Om vi bortser från betygen i ordning och uppförande kan jag bara komma ihåg ett enda underbetyg, BC alltså, från min skoltid. Det betyget fick jag redan i första klassen. Ämnet som Anna "Pärlhönan" Andersson inte tyckte jag klarade på ett sätt som var värt godkänt var "Gymnastik med lek och idrott". Jag är övertygad om att jag kvalificerade mig för det betyget när jag gick in i Kumla kyrka med mössan på. Det hade väl varit mer logiskt om det drabbat ämnet "Kristendom".

Men alla ska vet att det inte alltid var de reella kunskaperna som avgjorde betygen. Ute på landet kunde det också vara föräldrarnas sociala status eller hur mycket ägg och korv pappa bonden kunde avvara.

Jag kan inte komma ihåg hur pappa reagerade på mitt BC i "gymnastik med lek och idrott", men kanske han tyckte att jag hade vansläktats. Pappa hade själv varit en duktig idrottsman, speciellt fotbollsspelare.

Jag tog väl det underkända betyget på rätt sätt för sex år senare tyckte David Enemar, min lärare i 6:an, att jag var värd a (litet a = med utmärkt beröm godkänt) Trots att mina föräldrar inte hade vare sig ägg eller korv att bjuda på

Kan Björklund garantera att dagens lärare kommer att vara mer rättvisa i sin betygssättning är man var på Pärlhönans tid?

Utdrag ur "Ammunitionsförvaltaren"

Med avsikt att göra reklam för min debutroman i deckargenren citerar jag ett avsnitt ur verket som fått namnet Ammunitionsförvaltaren med tillägget - en kriminalhistoria i bondemiljö.

" Han bestämde sig för att avvakta resultatet av besöket på Jordbrukskassan på måndagen innan han bestämde sig för hur slutscenen skulle spelas upp. Och regissören av den effektfulla slutscenen skulle vara han, Viktor Kilsmo. Han såg i andanom en klar upprättelse för allt hån och spe han utsatts för. Inte minst för hans knallröda näsa, en färg som hans chef Borman utan minsta spår av bevis påstod ha orsakats av Kilsmos alltför stora begivenhet på brända oach destillerade drycker. Sanningen var istället att den röda färgen var en följd av förfrysning på Hjälmarens is under vinterfiske. Men ingen verkade tro på den förklaringen. Han visste också att det skämtades vilt i Kumla om han färgglada kran. En historia som spritts mer än någon annan löd så här:

Kilsmo hade varit ut och cyklat upp mot Örsta Kulle tillsammans med kompisen Rune Bodin. Plötsligt hade Bodin cyklat på en sten och dammat i gatan med nosen före och avsvimmad legat kvar på gatan. Oroligt böjde sig Kilsmo ner över din kamrat, klappade honom livgivande på kinderna och sa

- Rune, Rune, hur är det, ser du mej, det är jag, Viktor?

Då öppnade Bodin sakta på ena ögat, kisade mot Kilsmo och sa

- Ja, det ser jag väl, jag är väl för helvete inte färgblind !

Eftersom ingen fanns i närheten som kunde föra dialogen vidare genom muntlig tradition, förutsatte Kilsmo att det var Bodin som var ryktespridaren. Kilsmo och Bodin var således inte längre såta vänner. Kilsmos röda näsa var en följd av ett iskallt fiskafänge på Hjälmaren. Men sant var också att Kilsmo inte var i närheten av ett medlemskap i IOGT"

Jag kanske återkommer med fler citat ur "Ammunitionsförvaltaren" med avsikten att den så småningom ska bli den kioskvältare den är värd

Magert, Alexander!

Som medlem i ÖSK Fotboll har man diverse medlemsförmåner. Man går till exempel kostnadsfritt in på träningsmatcherna, man får entrébiljett till valfri allsvensk match och man får den förnämliga medlemstidningen ÖSK-aren två gånger om året.

Till denna säsong tillkom en förmån som jag såg fram emot, nämligen att jag som medlem efter varje seriematch får en matchanlys från den allra innersta cirkeln, signerad assisterande tränaren Alexander Axén. Anledningen till att jag emotsåg den förmånen med stora förväntningar var det rykte Alexander hade som rättfram och orädd fotbollstyckare. Men av den rättframheten och oräddheten har inte synts ett spår i de analyser signerade Axén som jag och alla andra medlemmar fått. Herreminskapare vilka meninglösheter den gode Alexander Axén släppt ifrån sig. Det var väl ändå inte meningen att vi skulle få upprepat det vi tidigare som åskådare sett eller som mediakonsument fått ta del av.

Inte ett kritiskt ord mot någon spelare. Vi får exempelvis ingen information om hur tränarna ser på Porokaras relativa misslyckande. Eller omvänt; man kanske är nöjda med Porokara, i vilket fall det vore intressant att få det bekräftat och varför de i så fall är nöjda. Hur vill man kommentera den oerhörda brist på offervilja som mittbackarna visade vid åtminstone två av de mål som Gais gjorde i vårepilogen. Är Sixten och Alexander nöjda med Peter Westmans insats i målet? Det får vi inte veta i en analys, där väl avsikten varit att ge oss medlemmar litet mer inside informations än vad som ges i media. Skärpning Alexander eller lägg ner den urvattnade analysskiten! Ditt rykte som rättfram och orädd fotbollstyckare har tagit stor skada.

Hushållnära tjänster och karameller

Det är inte helt oväntat hushållen i de rika, moderatstyrda storstadskommunerna som flitigast utnyttjat möjligheterna till rabatt på hushållsnära tjänster. De hushållen, som redan innan reformen hade god råd att utnyttja allehanda hushållstjänster, kan nu göra det till halva kostnaden.

En sådan rik, moderatstyrd storstadskommun är Nacka. Stark man, naturligtvis moderat, i Nacka är sedan många år tillbaka Erik Langby. Denne Erik hämtade en gång i tiden sin hustru Marianne i Linköping. Marianne är dotter till min bror Ingemar och hans Ingegerd. Varken Ingemar eller Ingegerd finns längre i livet. Jag har ofta funderat hur samtalen mellan Erik Langby och Ingemar fungerade, politiska motpoler som de var. Ingemar var socialist av modell "gråsosse", vilket inte hindrade att han exempelvis var mycket uppbragt över att Gunnar Sträng, finansministern, ägde stenhus i gamla stan i Stockholm. En socialdemokrat ska inte äga stenhus, tyckte Ingemar.

Under min barn- och ungdomstid hemma i Sånnersta i Kumla träffade jag inte så ofta Ingemar eftersom han var bosatt i Mjölby i Östergötland. Men till jul och andra stora helger kom han hem och hade då ofta stora mängder av karameller med sig. Trasiga karameller visserligen, men inte mindre goda för det. Han jobbade nämligen på Mjölby Karamellfabrik och utnyttjade vad jag förstår någon personalförmån, som innebar att han fick köpa karamellkross till en billig penning. Ingemar var en mycket snäll storebror, en snällhet som naturligtvis förstärktes av karamelleveranserna.

Ingemar fick aldrig chansen att utnyttja rabatt på hushållsnära tjänster. Jag är över huvud taget tveksam till om han hade utnyttjat möjligheten om den funnits. Reformer med borgerlig touch var inte hans melodi.

Fotbollsutställningen "1948-1958"

Jag har per mail emottagit kritik för mitt bloginlägg med rubriken "Tro honom inte!". Den som man inte ska ha något tilltro till är den Allehandajournalist som i en artikel puffade för "1948-1958" , utställningen som speglar en smått fantastisk epok i svenska fotbollshistoria. Att det är artikeln och inte utställningen jag kritiserar har tyvärr den gode mailaren inte förstått.

Jag uppfattade det så, att det var artikelförfattarens egen bedömning att de spelare- svenska och främst brasilianska - som utställningen handlar om var större fotbollsnamn och skickligare spelare än nutidens Zlatan, Henke, Kaká och Ronaldinho. Undantar man Pelé står sig den namngivna kvartetten bra i konkurrensen. Ingen skugga ska falla över de ansvariga för utställningen för den missbedömningen från artikelförfattarens sida. Jag tror ingen som sett både den gamla och den nya generationens spelare i aktion kan hålla med om att någon spelare, Pelé då möjligtvis undantagen, från den epok som utställningen speglar, skulle vara större fotbollsnamn än Ronaldinho och Kaká. Eller ens Zlatan och Henke.

Om det förekommer en faktainformation i utställningsutbudet som talar om att Frankrikes Just Fontain inte platsade i det av journalister formerade "Världslaget" så bör den informationen kompletteras med att denne formidable målskytt fick flest röster av samtliga VM-turneringens spelare, men att de rösterna spreds på för många positioner för att det skulle ge honom röstövervikt på någon av dessa positioner. Fontains målrekord från VM 1958, 13 mål, står sig än i dag och ter sig oslagbart för framtiden. Fontain var, trots Pelé, Vava, Garincha, Nacka och Bergmark, VM-turneringens obestridlige kung.

Engelsmannen George Raynor var tränare för det svenska landslaget vid samtliga de fyra stora turneringarna under tioårsperioden. Allehandjournalisten ger Raynor titeln förbundskapten, vilket är helt galet. Skillnaden mellan den tiden landslagstränare och nutidens förbundskaptener är att dåtidens tränare hade till uppgift att göra det bästa av ett lag som andra, läs uttagningskommitté, tagit ut medan moderna tiders förbundskaptener tar ansvar för de lag de själva nominerat. Det är därför grundligt fel att kalla George Raynor för förbundskapten.
Att Raynor enligt alla källor gjorde ett utomordenligt bra jobb som tränare och "mysgubbe" är en annan sak.

Ingen fotbollsintresserad länsbo ska naturligtvis missa att besöka utsällningen. Den speglar en framgångsrik epok i svensk fotboll som sannolikt aldrig kommer att se sin like, men man ska inse att konkurrensen idag är oändligt mycket större.

Idrottslivet i Kumla 1945-1950/ del 4

Även om Örebro SK tidigt var mitt favoritlag i fotboll såg jag många av IFK Kumlas matcher på bandybanan som låg mellan fotbollsplanen och skogen som fanns mellan idrottsplatsen och Solhemsgatan. En bollsäker back kallades för "August" men jag har aldrig hört hans riktiga namn. Stjärnor i laget var Stig "Osten" Pettersson och Bruno Karlsson. På målvaktsposten alternerade Harry "Via-Harry" Andersson och Kjellstedt. Stig Pettersson och Bruno Karlsson prövade så småningom på allsvensk bandy i Örebro SK. Vid den tiden hade Bruno bytt namn till Frändå och Stig fått övermäktig konkurrens av brorsan Åke. Åke, som stavade sitt efternamn Pätherzon, blev till och med svensk mästare i ÖSK. En tredje broder i den framgångrika idrottsfamiljen Pettersson, Hans , med artistnamnet "Lill-Osten" satsade på fotbollen och blev allsvensk målvakt i Degerfors.

En annan framgångrik idrottsfamilj i Kumla utgjordes av "Murar-Brors" grabbar: Linus, Garvis, Kvisten och Chimbo med efternamnet Johansson och dopnamnen i tur och ordning Gunnar, Åke, Ingemar och Olle. Fotboll spelade alla fyra men på olika nivåer.Framgångsrikast i den grenen var Garvis och Kvisten. Linus´och Chimbos favoritsporter var boxning, en gren som också Ingemar prövade på. Ingemar lade dock av den disciplinen sedan han vid en gala i Folket Hus knockats efter en rond som inte varade längre än den tid tar för en normaltränad man att räta ut högerarmen. Bäste boxaren i familjen var nog lillebror Gunnar, som jag till och med tror blev mellansvensk mästare eller nåt liknande. Chimbo beskrevs ofta i pressen som slugger. Garvis spelad under många år i IFK Kumla A-lag i fotboll. Hans andrasport var brottning.

Familjerna Pettersson och Johansson får anses var Kumlas framgångrikaste idrottsfamiljer någonsin. Petterssons mest framgångrik och Johanssons mest all round

Märklig utlåning, ÖSK!

Det var sannerligen ingen glad ÖSK-nyhet. Ruschige. irrationelle 19-årige landslagsmannen James Frempong skall under höstsäsongen representera Brommapojkarna i Superettan. Bara som lån visserligen, men jag hade hoppats att James under sommaruppehållet skulle ges chansen att spela till sig en ordinarie plats i ÖSK:s förstauppställning.
Särskilt som det inte vimlar precis av internationellt snabba spelare i ÖSK-truppen. För just internationellt snabb är denne yngling, som fått många lovord för sitt spel i det svenska P19-landslaget. Men ÖSK har väl sina skäl till utlåningen, men jag finner åtgärden märklig.

Tro honom inte!

"Tänk er en utställningmed prylar och autografer från spelare som Zlatan, Henke, Ronaldino och Kaká. En sådan finns nu att beskåda på Örebro läns muséum - fast med större spelare i huvudrollen"

Så inleder journalisten Karl Schriever-Abeln sin artikel om den stolta svenska fotbollepoken från OS-guldet i London 1948 till VM-silvret i Sverige 1958 i dagens Nerikes Allehanda. Jag undrar hur många som håller med om bedömningen "fast med större spelare i huvudrollen". Jo, jag vet att brasilianaren Pelé räknas som den störste av alla, men i övrigt är det svårt att hitta några spelare från den aktuella perioden som är större än den ingressvis namngivna kvartetten.

Ska man vara petig finns det också anledning att kommentera Schriever-Abelns upplysning att franske kanonieren

" Just Fontain dundrade in hela 13 mål för Frankrike under mästerskapet men lyckades ändå inte slå sig in i det världslag som journalisterna tog ut efter turneringen".

Turneringen var VM i Sverige 1958. Nog borde en sådan redovisning kompletteras med informationen att Fontain fick flest röster av alla VM-turneringens spelare, fler än självaste Pelé, men att de arma journalisterna strödde ut rösterna på Fontain på tre olika positioner- högerinner, center och vänsterinner. Han var ändå nära att vinna på alla tre positionerna men nådde inte absoluta toppen på någon av dem. Just Fontain var bäst av alla vid VM-turneringen i Sverige 1958.

En tredje upplysning i artikeln fick mig att haja till, nämligen följande:

"Alla dessa namn är fortfarande kända för den svenska allmänheten. Inte riktigt lika känd är Sveriges dåvarande förbundskapten, engelsmannen George Raynor. Den extremt korte engelsmannen är Sveriges mest framgångsrike förbundskapten genom tiderna och ledde landslaget till VM-silver, VM-brons, OS-guld sam OS-brons under en tioårsperiod. Där ligger Lars Lagerbäck i lä"

Sanningen är den att George Raynor inte var förbundskapten med fullt ansvar för laguttagning, träning och taktiska dispositioner. Så jämförelsen med Lagerbäck är inte särskilt meningsfull. Tur, kanske, att Raynor inte hade ansvaret för laguttagning för då hade inte proffsen Lennart Skogluind, Kurre Hamrin Nils Liedholm och Bengt "Julle" Gustafsson funnits med VM-laget 1958. Han ville nämligen inte ha med några proffs i det svenska laget. Under hela den 10-årsperiod som utställningen omfattar var det en UK - uttagningskommitté - som valde ut de spelare som skulle representera Sverige. Det finns varken anledning att förringa eller överdriva George Raynors betydelse för de svenska framgångarna de aktuella åren

Eftersom Schriever-Abeln påstår att

"allt detta och mycket mer finns berättat på en rad olika sätt på muséet"

Så hoppas jag inte är fallet.

Visst finns det saker att glädjas åt, ÖSK!

Är du som läser den här bloggen en av dom som har svårt att se några ljuspunkter i ÖSKs allsvenska vårsäsong. Då ska jag få dig på litet andra tankar, för visst har det funnits positiva inslag. Här har du några, som du förmodligen inte tänkt på.

* Förra säsongen var ÖSK som allra sämst den första matchkvarten. Den perioden förlorade man med hela
1-13. I år har det sett mycket bättre ut under matchinledningarna. Bara underläge i år med 1-2 i det matchskedet. ÖSK har alltså på 11 omgångar i år gjort lika många mål som under 26 omgångar förra året. Alltså 1 mål under matchernas första kvart. Det är väl något att glädjas åt för en sann ÖSK-are

* I år har man spelat jämnt med sina motståndare under matchernas sista halvtimme, 3-3. Vilket visar att laget skött konditionsträningen på ett bra sätt. Man är med "ända in i kaklet" trots att man vid starten av den halvtimmen låg under med 1-11.

* Laget har hyllats av alla för fint spel i matcher mot Trelleborg, Kalmar, Elfsborg, Djurgården, Gefle, Halmstad och Helsingborg. Dessutom var första halvleken mot Norrköping klart godkänt. Det fina spelet har lockat stora åskådarmassor till Behrn Arena, fler än under samma period förra säsongen. Bara matcherna mot Göteborg, Malmö och Gais har varit något sämre. Inte så märkligt eftersom två av dessa matcher spelats på konstigt naturgräs.

* I matcherna mot Göteborg (1-4), Kalmar (0-1), Halmstad (0-1), Malmö (0-1), Helsingborg (0-1) och GAIS
(0-3) har ÖSK haft klara målchanser redan under de första matchminuterna. Med mål på dom chanserna hade de här matcherna säkerligen slutat på ett annat sätt. Därtill har den allsvenska domarkåren berövat ÖSK minst två straffspark - i matcherna mot Halmstad och GAIS.

* I hemmamatchen mot Halmstad var bollinnehavet 63-37 i ÖSK-favör. Så överlägsna "Laxarna" spelmässigt har ÖSK aldrig tidigare varit. Andra med stoppuren i högsta hugg har till och med registrerat att bollinnehavet var 83-37.

* ÖSKs samtliga mål har varit spelmål. Man har inte som Kalmar behövt ta till långa inkast och andra fotbollsfrämmande knep för att få bollen i mål. Och ingen brödratrio har man behövt att ta till heller.

* Man ska ha i minne att ÖSK ännu inte mött mediokra lag som AIK och Hammarby. Om dom matcherna hunnits med före EM-uppehället hade tabellsituationen säkerligen sett annorlunda ut för vårt lag.

Så visst finns det saker att glädjas åt för sanna ÖSK-vänner. Det är bara att bjuda till

Idrottslivet i Kumla 1945-1950 / del 3

Verner Hardmo, Kumla-Fransson och Malte Pihl i all ära men det var fotbollsspelarna som var de riktiga hjältarna. Inte bara Gunnar Sahlin utan en hel radda profiler. Gösta "Penseln" Larsson var en fenomenal målvakt som, trots ett mindre handicap, var landslagsmålvakten Torsten Lindbergs jämlike. I mina ögon. Olle Andersson och Sigge Norgren var ett backpar att lita på när motståndet var Hallsberg, Bredvalla eller Östansjö. Centerhalven Sune "Snusse" Pettersson var egentligen den största idolen, framförallt därför att han var så all round. Han var nämligen lika bra målvakt som stopper. Ytterhalven Rune Ek hade näsa för hur anfallarna Harry "Via-Harry" Andersson, Gunnar Sahlin och Rune "Buckla" Karlsson ville ha bollarna serverade. Yttrarna Bruno Karlsson och Gunnar Lindgren fullständigade bilden av ett lag som ständigt var favoriter att vinna Hallsbergs-Pokalen. Före Hallsberg, Östansjö och Laxå

Inte full lika duktiga som ovannämnda lirare var Ragnar "Grindtorparn" Karlsson och Erik Johansson.

Min farbror Rolf talade man om som en mycket duktig fotbollspelare, men jag kan inte erinra mig att jag sett honom spela. Han hade dessutom sina bästa fotbollsår i IFK Örebro. En annan närstående, bror Pelle, gick redan som junior över till Örebro SK. Pelle var för övrigt förste kumling att spela allsvensk fotboll. Han har fått efterföljare lång senare i Hans "Osten" Pettersson, Conny Tholsson och Mattias Jonsson.

Grattis, Viktor!

I Svenska Fotbollförbundets Distriktscup för 16-åriga pojkar har Örebro Län haft fina framgångar genom åren. I fjol vann vårt länslag och året innan blev det final. Vårt län har också en tidigare vinst i cupen. Den årgången innehöll storfräsare som Per Gawelin och Abgar Barsom

Ett distrikt som under senare år haft svårt att hävda sig i den här pojkturneringen är annars mycket ungdomsstarka Göteborg. Men nu ska det bli "andra bullar" är det tänkt. Det förstår man när man tar del av den trupp som förbundskaptenerna i Göteborg tagit ut och där hittar namnet Viktor Thörner. Viktor har rötter i Örebro men har aldrig bott i forna sko- och kexstan. Vilka "rötterna" är förbjuder min blygsamhet mig att nämna. Mest känd i Göteborgstruppen är ändå IFK Göteborgs Niklas Bärkroth, som till stor förvåning fick debutera allsvenskt i "Blåvitt" som 15-årig i höstas.

Gruppspelet i Distriktcupen spelas 23-25 maj. För Göteborgs del är man lottat att tillsammans med Gotland, Hälsningland och Uppland spela i Norrtälje. Gruppsegraren går till slutspelet som avgörs i Örebro i juni.

Som regerande mästare har Örebros länslag fördelen av hemmaplan. Örebros gruppspel sker på Kilsbergsvallen i Garphyttan.

I går kunde Eriksson från Sigtuna

Jonas Eriksson från Sigtuna. Känns namnet igen? Jomen, det är den allsvenske fotbollsdomaren som stoppats från att döma matcher där Kalmar FF är ena part. Han är nämligen försäljningschef i ett företag som är storsponsor till just Kalmar FF. Men mellan andra allsvenska lag har han förtroendet att skipa rättvisa. Nu senast var han huvuddomare i matchen mellan AIK och Malmö FF

I den första halvleken tilldömde Eriksson AIK en straffspark för en betydligt mildare förseelse än den som ÖSKs Nordin Gerzic utsattes för i matchen mot Halmstad på Behrn Arena för någon vecka sedan. Det skulle vara utomordentligt intressant att höra Erikssons distinktion av skillnaden mellan de två straffsituationerna - den på Behrn Arena och den igår på Råsunda Fotbollstadion.. Kan skillnaden förklaras av att en aggressiv hemmapublik på 20.000 på Råsunda är en betydligt starkare påverkansfaktor än en snäll, tystlåten skara på 8.000 på Behrn Arena? I varje fall för en domare utan mod.

Dagens "Blaskan"

Ingen upprustning av idrottsplatsen i Torp
Fotbollsplanen i Torp är i högsta grad i behov av en upprustning, men kommunen har inte råd. Flera av de duktiga aktiva i Torp skriver i ett upprop att man gärna skulle vilja ha straffområdeslinjer och mittlinje som på andra fotbollsplaner. I längden förstör det spelet att straffområdena markeras med grävda diken, liksom mitt linjen. Och det är inget bra med en straffpunkt markerad med en koruka.

Idrottsplatsen i Torp har under många år fungerat som samlingsplatsen för traktens fotbollsspelande bonddrängar och torparynglingar. Det finns risk, skriver man i uppropet, att fotbollstalanger som skrothandlarsonen Holger Alexandersson och bondeförbundsriksdagsmannaätteläggen Erik Johansson hämmas i sin utveckling eller, liksom Lennart "Bondsorken" Larsson, går över till annan idrott. Slitvargarna Yngve Larsson och Alf Persson sägs vara på väg till Ekeby IF. "Dom har sågspån i stället för diken vilken gynnar min spelstil" kommenterar Alf Persson flytten.

I sitt svar på uppropet säger kommunen genom Sven-Ove Cederstrand att det kommit till deras kännedom att matcherna i Torp dragit till sig "oönskade element" som ägnat sig åt såväl pokerspel som erotik i gröngräset utanför planen. Kommunen tar ingen hänsyn till att dessa "oönskade element" kommer från centralorten Kumla. "Erotiken i gröngräset kommer väl att fortsätta även om det blir krita på straffpunkten" säger Cederstrand.

Idrottslivet i Kumla 1945-1950 / del 2

I speedway hade åkarna i Kumla Motorsportklubb få övermän. Evert Fransson, "Kumla-Frasse" kallad, var i det närmaste oövervinnerlig. Hans lagkamrater gick heller inte av för hackor. Sven Lindholm, Göte Brester, Rune "Rula" Larsson och några till utgjorde ett svårslaget lag, som fick namnet Indianerna. Rune "Rula" Larsson var kompis med min bror Ingemar, så jag fick tillfälle att träffa speedwayräven några gånger. "Rula" omkom dock tragiskt i en olycka i en tävling i småländska Gislaved. Jag minns att Göte Brester väldigt ofta körde omkull redan i första kurvan, men när han hade sin goda dag kunde det dröja till kurva nummer två. Ständigt rekryterades nya, fenomenala åkare till "indianreservatet". Som Pelle Sjöholm och Göte Olsson. Göte blev till och med svensk mästare Om Pelle sas det att han helst velat bli en bra fotbollsspelare, men det var nog bäst som skedde. Av vad jag sett av hans teknik på fotbollsplanen var vänsterbenssläpning en bättre sport för honom.

Det stora namnet inom friidrotten, om vi inte ska räkna gångsporten dit, var Malte Pihl. En hoppande glad frisör om vilken det sas att han var bättre som hoppare än som frisör. Hans rekord låg på nivån 1,85 i höjd och 13,10 i tresteg. Av detta drar man lätt slutsatsen att man inte gärna anlitade Malte som frisör inför högtidliga tillfällen i livet. Inför bröllopsfotograferingar och dylikt. Jag själv gjorde misstaget att anlita MaltePihl som min bröllopsfrisör. Det hårresande resultatet av hans klippning och föning låg i nivå med ungefär 1,62 i höjd. På sin höjd.

Änglamarken i Snavlunda

Vill till min ärade läsekrets rapportera att följande flora finns att beskåda i de gudomligt vackra ängarna mellan Vretstorp och Askersund i södra Närke - Tjälvesta Äng och Snavlunda Äng:

Mandelblom, gullviva, skogsviol, vitsippa (sjunger på sista versen), liljekonvalj, brudbröd, lungört, förgätmigej, daldocka (smörboll) smörblomma, gökärt, kabeleka och humleblomster. Därtill blommande hägg och olvon.

Klockan 12.00 denna dag var det dessutom vigsel i närliggande Snavlunda Kyrka. Brudparet okänt. Dom kanske till och med var av samma sort. Gården som ligger mellan sjöarna och de två ängarna är just nu ett under av blomprakt

En tur till Tjälvesta och Snavlunda Ängar rekommenderas. Om man "gör" båda ängarna fullt ut blir det en promenad på ca 7 kilometer. Om en vecka tillkommer fler blommande arter som hundkex, mormors nattmössa och midsommarblomster. Om inte den väntade kylan blir för hård, förstås

Dagens "Blaskan"

Kommunalborgmästarinnan dementerar
En mycket uppbragt kommunalborgmästarinna har tagit kontakt med Blaskans redaktion för att dementera uppgiften att hon konsulterat doktor Sätterbom i och för behandling av besvärande hemorojder

- För det första har jag inga sådana besvär och om så vore skulle jag konsultera Syster Märta. Inga andra än Axel och Märta får skåda mig i aktern

På Blaskans förfrågan kan inte doktor Sätterbom med säkerhet bekräfta kommunalborgmästarinnans berättelse

- Det kan också ha varit Anna Hill. Men när jag tänker efter var det nog Målar-Valle som hade hemorojder, avslutade Sätterbom. Frågan kvarstår obesvarad; vem är det som anmält Sätterbom till sjukvårdens ansvarsnämnd? Kan det vara doktor Franklin?

En av många incidenter vid Lekobusrondellen

Det var ett tag sedan jag rapporterade om det spännande livet vid Lekobusrondellen i korsningen Västhagagatan-Åbyvägen i Örebro. Under tiden har jag samlat på mig rapporter- muntliga och skriftliga- och själv varit åsyna vittne till mängder av incidenter, tveksamheter, irritationer och, märk väl, olyckor som förorsakat polisinsatser vid den mest fasta av alla provisoriska rondeller som vår stad förfogar över. Den senaste skriftliga rapporten jag fått lyder så här:

" Jag kom på Västhagagatan från Adolfsbergshållet och skulle till mitt arbete på Åbyvägen. När jag var inne i rondellen i det läge då jag vikit av mot Åbyvägen kom en bil på Västhagagatan från andra hållet - en bil som enligt alla konstens rondellregler skall lämna mig företräde tills jag fullgjort min rondellkörning och kommit in på Åbyvägen. En tvärbromning räddade en olycka som kunnat få otrevliga konsekvenser. Men det var jag som tvärbromsade och inte bilen som skulle lämna mig företräde. Men till denne medtrafikants heder måste jag säga att var ovanligt skicklig på att använda bilen signalsystem. En ilsknare bilsignal har jag sällan hört"

Det är uppenbart bara en tidsfråga när det kommer att hända en allvarlig olycka i Lekobusrondellen. Men den olyckan måste i vanlig ordning hända först, därefter kommer en bataljon vägbyggare från Gatukontoret, eller vem som är ansvarig instans, och slutför arbetet med detta skämt till rondell.

Dagens "Blaskan"

Opassande munterhet vid skolavslutning

När skolstyrelsens ordförande Axel "Mjölsäcken" Johansson höll sitt högtidliga sommartal vid skolavslutningen i Brånsta skola utbröt en viss munterhet bland såväl elever som åhörande föräldrar. Inte därför att talet var roande utan för att Johansson uppträdde med öppen gylf. Munterheten får anses opassande. Inte heller det avslutande examensförhöret med eleverna gick särskilt bra enär en kvinnlig elev, fröken Bokvist från Sånnersta, på frågan "Vad är Sverige?" efter mycken vånda svarade " Ett närk" En annan elev, gossen Blomberg från Brånstabacken, ombads av lärarinnan Anna "Pärlhönan" Andersson att stava till ordet sjuk. Gossen Blomberg tvekade med svaret men skakade så småningom fram: Schä -u-ke" Inte gick det bättre när ett annat ljushuvud skulle läsa innantill. I den text ljushuvudet skulle läsa fanns namnet "Prins Eugen". Det blev i ljushuvudets version "Prins Egon".

I övrigt rapporteras att allt gått bra

Idrottslivet i Kumla 1945-1950

Det är lätt för en 10-11-åring att uppfatta fina idrottsliga prestationer av lokala idrottsmän som världshändelser även om de inte med en bokstav uppmärksammas i rikspressen. Den beskrivning av idrottslivet i Kumla under femårsperioden 1945-1950 jag ska försöka göra, speglar väl hur svårt det är att rätt värdera lokala prestationer. Exempelvis om ett världsrekord i gång av Verner Hardmo var en större prestation än när kanoncentern Gunnar Sahlin gjorde fem mål i en divisionfyramatch mot Bredvalla. Hardmos prestation inspirerade mig inte alls att pröva på gångsporten medan Sahlins kanoner mot Bredvalla genererade någa timmars skotträning på planen i Torp. "Tänk om jag skulle lära mig att skjuta lika hårt som Gunnar Sahlin"

Kumla var vid den här tiden en stormakt inom gångsport och motorsport. Förutom Verner Hardmo, som slog mängder av världsrekord, visade till exempel Anna-Greta Nyström och Åke Andersson hög svensk klass. I Sverige fanns bara en, han kallades Mix, som kunde göra kumlingarna äran stridig. Hardmo deltog i Olympiska Spelen i London 1948 men blev då diskad på grund av oren gång. Trots att Verner var en så stor stjärna var han ödmjukheten personifierad. Jag kommer ihåg honom som en servilt bockande och tackande affärsman i livsmedelsbranschen..

Jag fortsätter min berättelse om idrottslivet i Kumla 1945-1950, sett ur mitt perspektiv, i morgon .

Misslyckad rullgardinförsäljare

Näringsminister Maud Olofsson vill att fler ungdomar prövar på att bli egna företagare. Jag minns när jag en gång försökte att bli framgångsrik sådan. Jag svarade på en annons "Rullgardinförsäljare sökes". Jag fick agenturen av firman från Härnösand, men jag sålde inte en enda rullgardin vad jag kan minnas. Jag fick så småningom ett brev från firman med följande innehåll: "Till vår stora förvåning har vi ännu inte inte emottagit en enda order från herr Thörner". Jag var då 15 år och fick också besök av en försäljningschef från Härnösand, som kom i en stor öamerikanare upp till stugan i Sånnersta. Det hela slutade följriktigt med att han återtog de rullgardinprover jag emottagit. Behöver det sägas att jag inte fick behålla agenturen

PS När jag tänker efter kommer jag ihåg att moster Dagmar köpte en rullgardin av mig. Hon ville väl vara snäll eller uppmuntra egen företagsamhet. DS

Dagens Blaskan

Ny krock i det ökända Stenkullakorset

En våldsam krock mellan två personbilar skedde på lördagseftrmiddagen i det ökända Stenkullakorset på vägen mellan Brånsta och Elvesta i Kumla kommun. De båda bilarna kom från Brånsta respektive Stenkulla och förarna upptäckte inte varandra förrän krocken var ett faktum. Sikten på olycksplatsen är inte mer än ett par kilometer åt vardera hållet. Polisen anser att föraren av den bil som kom från Brånstahållet var huvudansvarig för krocken eftersom föraren av den andra bilen, en rörmockande kvarntorpare från Kumla, hotade polisen med "en omgång du sent ska glömma, snutjävel".

När målskyttar vaknar till liv

Apropå ÖSK:s måltorka visade jag i ett tidigare inlägg att det ännu inte finns någon anledning till misströstan eller panikåtgärder. 1965 var det nämligen lika illa med målfabrikationen i inledningen av Allsvenskan som i år. Bara 4 mål lyckades målfrossarduon Thomas Nordahl/ Leif Wendt åstadkomma på de 9 första omgångarna. Sedan blev det betydligt bättre.

Ett mer närliggande exempel på att man inte alltför tidigt ska misströsta kan jag ge från säsongen 1996. Det året blev ÖSK till slut femma i sluttabellen trots att inledningen var ändå sämre än i år. ÖSK låg efter 9 omgångar näst sist med bara 8 inspelade poäng och bara 6 gjorda mål. Till slut blev det en femte plats och 34 egna mål.

Ansvaret för måltorkan 1965 lades på Thomas Nordahl och Leif Wendt. Samma ansvar lades 1996 på giganter som Dan Sahlin, Miroslaw Kubisztal och Arnor Gudjohnsen. Men, det ska erkännas, det är svårt att se att någon i dagens lag ska komma upp i samma kapacitet som dessa storheter när det gäller måltillverkning. Efter de nio första omgångarna, alltså. På de nio första omgångarna är det hugget som stucket mellan Thomas Noardahl/ Dan Sahlin och Magnus Kihlberg/Kristoffer Näfver.

Den ballongen visste......

Den ballongen visste var den landade. Tillsammans med hundratalet andra, svarta och vita, släpptes de på Behrn Arena före matchen ÖSK-Malmö FF. En av dessa- en vit- landade i morse på vår gräsmatta som en hyllning till Kerstin. Hon fyller nämligen år idag. Tack ÖSK för att ni kom ihåg hennes födelsedag!

Blomdoft och svavelos

Avlyssnade följande monolog utanför Plantagen i går. Ja, det var faktiskt en monolog fast dom var två. Det var bara mannen som yttrade sig:

- Vi måste väl ha en sån där jävla vagn. Har du en förbannad femma?

Jodå, det hade hon. När dom, kom in bland blomprakten fortsatte monologen:

- För i helvete vilken stank

Hur han kunde få den ljuva blomdoften till stank är ofattbart. Kanske för att den för tillfället blandades med svavel.

Grönköpings Veckoblad i kumlaversion

I "Blaskan"- Kumlas motsvarighet till Grönköpings Veckoblad - kunde man en gång i tiden läsa följande skakande nyhet

Kumlaläkare prickas

Kumlaläkaren Sätterbom har efter anmälan prickats av Sjukvårdens Ansvarsnämnd. Anmälare är stadens kommunalborgmästarinna som vid konsultation för besvärande hemorrojer förnedrades å det grövsta av läkaren. Ordagrant lär Sätterbom hävt ur sig "är detta ett arsel eller en ny världsdel?". Sätterbom har i sitt svar till Ansvarsnämnden anfört att "jag tyckte likheten var slående. Dessutom bad jag omedelbart om ursäkt och sa att "nu ser jag att det är ett arsel"

Trots Sätterboms svar prickas han alltså. Eftersom detta inte är första gången som Sätterbom prickats kan följden bli att det hela tar en ända med förskräckelse för den kontroversielle läkaren.

Blaskans redaktion ber om överseende med språkbruket, men vi tyckte det var vår plikt att ordagrant återge vad som sagt i ärendet.

Från sportfronten rapporterar Blaskan följande

-bordtennisturneringen Aga Open fortsätter i Hagaskolan. Därifrån kan vi rapportera följande resultat: 21-18, 21-14

- vid Kumla Cykielamatörers årsmöte valdes Tore Telkert till ordförande, Harald Carlbark till sekreterare och Cykel-Kalle till kassör och tränare

- att IFK Kumla får betala ut ett vite på 500 kronor sedan Rune Carlsson, efter brodern Arnes segermål mot Laxå B, utropat "Vackert, Niggern!"

- att IFK Kumlas elegante vänsterhalv Arne "Flätten" Hoffner numera lystrar till artistnamnet "Närkesflätten"

När ÖSK var ett kungarike för en målskytt - trots Nordahl

"Ett kungarike för en målskytt" utropar fotbollsexperten Thomas Nordahl apropå ÖSKs måltorka. Ett nödrop i rättan tid kan man lugnt påstå efter futtiga fyra gjorda mål på nio matcher. Skulle tro att man kunde höra ett liknade nödrop 1965 då det årets ÖSK-upplaga startade lika målsnålt som årets, fyra mål på de 9 första omgångarna. Förresten också med lika antal baklängesmål som nu, 10.

Ytterligaren en likhet åren emellan; en av ÖSKs nollor 1965 kom hemma mot Malmö FF, 0-3 även då.

ÖSK var alltså ett kungarike för en målskytt även 1965, men ett är säkert, det var inte Thomas Nordahl som då låg bakom nödropet. Det var nämligen Thomas som var ansvarig för måltorkan, tillsammans med en annan tung anfallare, Leif Wendt. Nåja, nu blev det så småningom någorlunda fart på målskyttet. På de följande 9 omgångarna blev det hela 13 pytsar, varav Thomas svarade för 5. Och laget kom 6:a i sluttabellen. Men 1965 gjorde inte Thomas Nordahl fler mål än Nordin Gerzic på de 9 första omgångarna. Eller än Kristoffer Näfver. För att inte nämna Magnus Kihlberg, som gjort dubbelt så många.

Lite märkligt att tänka sig nödropet efter en målskytt när man hade två så erkända målsprutor som Thomas och Leif i laget. ÖSK skulle skatta sig lyckliga om man hade två sådana kanoniärer att tillgå idag. Men visst är det intressant att konstatera att ÖSKs främste målskytt genom alla tider, Thomas Nordahl, också en gång led av måltorkans förbannelse. Liksom förstås också Leif Wendt, som inte gjort riktigt lika många mål som Thomas, men som i gengäld är klubben effektivaste målskytt.

Kanske Thomas och Leif Wendt har några goda råd till dagens anfallare. Istället för att bara efterlysa en utombys målskytt till kungariket ÖSK. Den historia jag berättat visar att även målsumpare kan bli målkungar.

Ett kumlafall för diskrimenteringsombudsmannen

Mer Blaskan. Så här stod det en gång i tiden på Blaskans insändarsida. Det var en insändare från signaturen "Oppkumling"

" Jag var åsyna vittne till ett olustigt fall av rasdiskiminering i Kumla.Jag såg matchen mellan IFK Kumla B och IFK Hallsberg B. Där blev Kumlas högerytter Arne Carlsson flera gånger kallad "Niggern". Från Kumla lagledarbänk hördes tillrop som "jobba hårdare Niggern" och "Niggern är lat idag". Jag talade med lagledningen om detta och de försvarade sig med att Arne Carlsson inte är färgad utan tillhör den vita rasen. " Du ser väl för f-n att han inte är neger" Jag har dock anmält fallet till DO (Diskrimineringsombudsmannen) "

Blaskan kommenterade detta inlägg så här

" Det lär nog inte hjälpa lagledningen i Kumla att komma undan DO:s dom. Det hjälper nog inte med förklaringen att " han inte är någon riktig neger". Däremot vet nog DO att Arne Carlsson är vithårig och att han säkert lider av sådana tillmälen som kom från lagledarbänken. Så får man inte buckla till en människa"

Sedan kom så småningom DO:s dom på Oppkumlings anmälan:

DO uppmanar IFK Kumla att vid vite med omgående verkan upphöra att kalla spelaren Arne Carlsson för "Niggern". Vitet är satt till 500:-.DO föreslår föreslår istället att lagledningen lär Carlsson att lystra till namnet "Kritan" eller "Vittling".

I nästa nummer av Blaskan kunde i en liten notis läsas:

"IFK Kumla har dömts att betala ett vite av 500:- . Vid en seriematch mellan IFK Kumla och Bångbro har en spelare i laget, Rune "Buckla" Carlsson, blivit så glad när lagkamraten Arne Carlsson gjorde mål att han ropade "Vackert, Niggern!" DO tog ingen hänsyn till att Rune Carlsson och Arne Carlsson är bröder och att de alltid tilltalar varandra med Buckla respektive Niggern"

Josef och den gamla traktorn

Vi kan väl ta en liten bit ur Blaskan igen. Huruvida den här lilla anekdoten har någon verklighetsbakrund vet jag inte. Om så är fallet så är säkert historien ändå förvanskad på något sätt. På samma sätt som det mesta i Blaskan.

-Gamle Josef låg på sitt yttersta och grannarna Nisse, Hasse och Artur hälsade på honom och efterfrågade om han hade någon sista önskan här i livet. Jodå, han skulle så gärna vilja se en riktig gammaldags traktor av märket Fordson Major. Grabbarna lovade försöka att hitta en sådan för att villfara Josefs sista önskan. Men hur de letade fanns ingen sådan traktor kvar i byn. Det fick gå tillbaka till Josef och förklara att de gick bet på uppgiften. Hade han möjligtvis någon alternativ önskan? Jo, ett naket fruntimmer skulle inte sitta fel, sa Josef.

Vem av byns bondmoror skulle kunna tänka sig att ställa upp på en strip. Efter långt övervägande lovade bondmoran Maja att ställa upp. "I värsta fall så", som hon sa. Det var ju trots allt en god gärning och en gammal mans sista önskan. Sagt och gjort. Maja knegade upp till huset i björkhagen, klädde av sig i farstun och skred in till Josef i sängkammaren alldeles naken.. Josef lyfte på huvudet kisade med ögonen och sa

"Vilka härliga grannar man har. De gav sig inte förrän de fick tag i en traktor i alla fall!"

Fluminense? Nej tack!

Jag tror ÖSK-direktören Jan Karlsson gör sig skyldig till en svår felkalkyl när han tror att en vänskapsmatch mellan ÖSK och brasilianska Fluminense ska kunna bli en stor folkfest. Han har med andra ord inte snappat att vänskapsmatcher i fotboll numera inte skapar något intresse att tala om. I en intervju i dagens Nerikes Alllehanda redovisar Karlsson vilka storstjärnor som en gång i tiden spelat i Fluminense, men han namnger av speciella skäl inte en enda för svensk publik känd spelare i dagens lag. Det speciella skälet är att det inte finns någon sådan spelare i laget.

Dessutom, det borde Karlsson noterat, så spelar brasilianska lag inte längre gammal fin gladfotboll. I den brasilianska förstaligan är målsnåla matcher legio Brasilianska lag är numera mycket försvarinriktade, fjärran från den sorglöshet och artisteri som förr präglade både klubblag och landslag från Brasilien. Brasiliansk fotboll är naturligtvis fortfarande mycket stark, men den tiden är förbi när arrangörer med gott samvete annonserade med "sambafotboll". "Kom och se målsnåla och försvarsstarka Fluminense!" duger nog inte för att fylla Behrn Arena hur ärlig en sådan marknadsföring än är.

ÖSK fyller 100 år i år och vill fira på en mängd olika sätt. Men om man vill få till en jubileumsmatch i fotboll med ambitionen att det ska bli en folkfest skall man definitivt inte välja en vänskapsmatch. Återstår då bara att välja en tävlingsmatch och då står mängder av attraktiva matcher att välja på, var och en av betydligt större attraktionskraft än en match mot ett A-B-betonat Fluminense. Jag tänker på alla de allsvenska hemmamatcher som ÖSK har i sommar och i höst. Välj en av dessa och gör den till en stor jubileumsmatch med kringarrangemang med jubileumsprägel. Förslagvis hemmamatchen mot IFK Göteborg.

Gör så, Jan Karlsson, om det är möjligt att annullera överenskommelsen med Fluminense! IFK Göteborg ska, i motsats till Fluminense, inte ha ett öre för att komma till Behrn Arena, de kommer garanterat med sitt allra bästa lag och de drar 3-4 gånger större publik än Fluminense.
Och det blir garanterat en match med nerv, värdig en jubileumsmatch!