Därför är Ola Ström värd kritik

Ni som följt den här bloggen sedan starten i september har säkert märkt att Thörners Tankar inte alltid går i takt med de tankar som Allehandas politiske redaktör Ola Ström förmedlar i sin tidning. Därför ger Olas ledare eller reportage i Allehanda ofta stoff till inlägg i min blog. Det är framför allt Ola Ströms i mina ögon något kladervärda argumentationsteknik som ger mig anledning att reagera.

När Ola i sina ledare behandlar en företeelse, en politisk handling eller något annat han vill slå ett slag för, undviker han konsekvent händelser eller uppkomna fakta som stör eller talar emot den bild han vill förmedla. Så gott som i varje ledare kan man notera den typen av undanhållande av fakta. Jag skall bara redovisa några exempel på vad jag menar.

Ola Ström beundrar Irland för dess målinriktade arbete att ta sig ur fattigdom, ett arbete som lett till att "den gröna ön" numera är ett av Europas mest välmående länder. Detta har han berömt och beskrivit i såväl reportage, efter han besökt landet, som i ledare. Men han har lyckats att beskriva framåtskridandets orsaker utan att med ett ord tala om för läsarna att Irland är det land inom den europeiska gemenskapen, EU, som fått mest bidrag per capita för att kunna lyfta sig ur relativt armod. Irland har använt erhållna bidrag på ett beundransvärt skickligt sätt. Men för att heltäckande beskriva Irlands framgångar är det bara inte möjligt att undanhålla läsarna uppgifter om all ekonomisk hjälp landet fått. Jo förresten, Ola kan!

Ola framhåller, så ofta han kan, länder som Irland och kanske framförallt USA, som föredömen. Och hur Sverige, i förhållande till dessa länder, förlorar i välstånd och rikedom. Han påminner ofta om att, om Sverige var en delstat i USA, så skulle man var den fattigaste staten av alla.

När det i början av detta år offentliggjordes en rapport från UNICEF, FN:s barnfond, om tillståndet för barnen i världens länder, visade denna rapport att det var i Sverige och Belgien barnen hade det allra bäst. I hela världen. Lång, långt ner på den listan kom USA. Med andra ord; "den fattigaste delstaten i USA", Sverige, var den överlägset bästa staten för barnen att växa upp i. En paradox.Uppmärksammade inte Ola Ström den här rapporten? Jodå, han kommenterade den till och med i en ledare. En sak kommenterade han inte förstås, nämligen USA:s nesliga placering.

UNICEF delade upp utredningen i sju olika värdegrupper, såsom skolgång, hälso- och sjukvård, barnomsorg, familjerelationer och så vidare. I sex av dessa delområden låg Sverige i toppskiktet, i tre till och med allra högst. I e t t avseende fick Sverige ett mer blygsamt betyg, jag tror det gällde relationen barnen/föräldrarna, men även i det fallet var man bättre än USA. Vad behandlade då Ola Ström i sin ledare? Jo, naturligtvis den del där Sverige var litet sämre. Inte med ett ord berörde han USA:s genant dåliga betyg.

Hans senaste ledare handlade om hushållsnära tjänster. Han hade synpunkter på människor som tycker "att man ska reda på sin egen skit" och inte överlåta det åt andra på skattebetalarnas bekostnad. Olas allt annat än imponerande contring på "att ta reda på sin egen skit" var att likställa det med att ta reda på sitt eget hushållsavfall. "Då kan vi väl ta reda på hushållsavfallet själva också" Som om vi inte alla gör det när vi sorterar och lägger i containrar i miljöbodar. Jag behöver väl inte säga att Ola Ström är positiv till reformen, som gör det möjligt att halvera kostnaden för anlitande av städbolag eller annat tjänsteföretag.

Jag känner inte Ola Ström, jag har aldrig träffat honom. Vilket i sig är märkligt eftersom vi varit "arbetskamrater" under ett helt år. Han satt under en period i ÖSK:s fotbollsstyrelse, under samma period var jag en av hans tjänstmän på kansliet. Men aldrig träffades vi två.

Jag väntar med spänning på nästa ledare signerad Ola Ström.

Bengt