ÖSK:s spelarförvärv under 20 år

I närmast föregående inlägg kan ni läsa att Allehandas sportchef anser att en lokal rekrytering till ett allsvenskt lag med två spelare per år är ett magert resultat. Med lokal rekrytering menas talanger från övriga klubbar i distriktet. Spelare som ÖSK tagit hand om och utbildat till allsvenska spelare.



Min absoluta övertygelse är att Anders Uddling inte har en aning om hur rekryteringsarbetet inom en elitklubb går till och vilka alternativa rekyteringvägar och -val som står till buds. Om vi vi förutsätter att en normal allsvensk trupp består av 26 spelare, med en lämplig fördelning av spelartyper och spelare för olika positioner i laget; målvakter, försvarsspelare, mittfältsspelare, anfallare. Andra fördelningsalternativ att bemästra är högerspelare/vänsterspelare, erfarna spelare/ unga talanger. Jag antar att det är ganska normalt om en 26-mannatrupp skall förnyas med 5-6 spelare per säsong. Avgång kan bero på olika saker. Några lämnar truppen för andra elitklubbar, andra bedöms inte hålla måttet och får inte kontrakten förnyade, andra faller för ålderstrecket och vill trappa ner. Beroende på hur den avgångsbilden ser ut styr den rekryteringsarbetet. Om målsättningen har höjts gäller kanske att medlet är att förstärka truppen. Då kanske inte rekryteringblickarna riktas mot talanger på närhåll utan ut på ett vidare fält, kanske till och med ut på internationella rekryteringsområden.



Nu till ÖSK:s rekryteringsfilosofi, den så ofta kritiserade. Jag har tidigre redovisat namnen på de 32 spelare från klubbar i Örebro län som fostrats till allsvenska spelare av ÖSK. Inte alla av dessa, som Anders Uddling mycket riktigt påpekar, har utvecklats till fullvärdiga allsvenska spelare med given plats i en förstauppställning.



Utöver dessa talangförvärv har spelare av andra kategorier lockats till klubben. De andra kategorierna menar jag är 1. Svenska elitspelare som värvats med tanke på att de ska gå direkt in i och förstärka laget. 2. Utländska spelare med samma kapacitet som enligt kategori 1. 3. Talanger från övriga delar av Sverige.



När jag nu redovisar spelarna i de olika katgorierna har jag utsträckt redovisningsperioden till 1987-2007, det vill säga under den period som ÖSK:s målsättning varit att tillhöra den svenska fotbollseliten. Dessutom har jag bara tagit med spelare som blivit allsvenska spelare.

1. Svenska elitspelare
John Alvbåge, Sven Dahlkvist, Mikael Danielsson, Pär Ekström, Peter Henriksson,Sebastian Henriksson, Glenn Holgersson, Hans Holmqvist, Mats Johansson, Magnus "Munken" Karlsson, Pär Millqvist, Peter Nilsson, Richard Richardsson, Joel Riddez, Stefan Rodevåg, Dan Sahlin, Magnus Samuelsson, Niklas Skoog, Daniel Tjernström, Magnus Wikström, Lars Zetterlund, Johan Paulsson. (22 spelare)

2. Utländska elitspelare
Hlynur Birgisson, Dragan Djukanovic, Petter Furuseth-Olsen, Arnor Gudjohnsen, Nedim Halilovic, Asbjörn Helgeland, Siggi Jonsson, Miroslaw Kubisztal, Lars Larsen, Ainar Linards, Robert Mambo-Mumba, Beniventore Maruti, Fredrik Nordback, Thomas Nordström, Jan Oinas, Paul Oyuga, Chris Pozniak, Hlynur Stefansson (19 spelare)

3. Svenska talanger (utanför Örebro län)
Thomas Andersson, Einar Brekkan, Jörgen Dunberg, Mikael Fahlén, Tomas Karlén, Erik Karlsson, Mikael Lindqvist, Krister Lundgren, Stefan Mogren, Magnus Powel, Nicklas Rasck, Lennart Sjögren, Magnus Sköldmark, Kevin Walker, Robert Walker, Peter Westman ( 16 spelare)

Sammanfattning
Värvade svenska elitspelare 22
Värvade utländska elitspelare 19
Värvade talanger utanför Örebro 16
Lokala talanger 32

Summa 89

Med Anders Uddlings sätt att räkna har 4-5 spelare i genomsnitt per år förnyat ÖSK-truppen.

Huvudtränare under 20-årsperioden har i allt väsentligt bara varit fyra: Rolf Zetterlund, Sven Dahlkvist, Mats Jingblad och Patrick Walker. Ett tecken på stabilitet.

Ni har just läst den mest genomarbetade analys som gjorts beträffande ÖSK:s arbete med spelarrekrytering under de senaste 20 åren och först nu är det möjligt för er läsare, såväl som andra bedömare som uttalar sig i ämnet, att göra detta med faktauppgifter som grund. Man kan naturligtvis anse att fördelningen borde varit annorlunda, själv skulle jag förorda en intensifiering av rekryteringen inom kategorin "värvade talanger utanför Örebro län". Om jag har förstått saken rätt är det också klubbens ambitioner.

Resultatmässigt har det här rekryteringsarbetet lett till -
- återkomst till Allsvenskan 1989
- 5 allsvenska medaljer, med silvret 1994 som främsta merit
- 1 final i Svenska Cupen
- Svenskt mästerskap inomhus
- 2:a-plats efter IFK Göteborg i "90-talets Allsvenska maratontabell"
- 3 säsongers deltagande i UEFA-cupen
- rekordmålskytte 1994 med 62 mål på 26 matcher
- mål i samtliga matcher 1994 (mycket svårslaget rekord)
- 1990-talet näst bäste allsvenske målskytt, Kubisztal med 58 mål (bara Hans Eklund bättre)
- allsvensk skytteligavinnare genom Dan Sahlin

Utgångläget var att klubben 1986 var mycket nära att degraderas till 3:e -divisionen.

Bengt