Den oefterhärmlige Dala

Efter en lång karriär som fotbollsspelare i AIK, Svenska landslaget och Örebro SK blev det en fortsättning som tränare och klubbdirektör i "Närkes stolthet". Resultatet av hans engagemang i ÖSK, som spelare, tränare och klubbchef, blev den särklassigt framgångsrikaste perioden någonsin för den nu 100-åriga klubbens fotbollslag. Sven "Dala" Dahlkvist roll i denna framgångsera är till sin betydelse en huvudroll.

Nu läser vi i bladen att han har inlett en ny karriär väsenskild från "det gröna fältets schack" - fotbollen. Dala har debuterat som skådespelare. Han har på scenen kreerat en av Hjalmar Bergmans krumelurer- von Hanken. Ingen stor huvudroll förvisso, men ändå inte så liten att den inte blev föremål för en rescention. För i Nerikes Allehanda dagen efter premiären kunde vi läsa om "den oefterhärmlige Sven "Dala" Dahlkvist". Inget dåligt betyg för en debutant, om nu vitsordet avsåg rolltolkningen.

En person med så många strängar på sin lyra kan alltid betraktas som "oefterhärmlig". Jag kan till exempel av egen erfarenhet lägga till Dalas roll som livräddare. Jag skulle kanske inte kunna göra det tillägget till hans "meritlista" om det inte varit mitt liv han räddat. Med fast hand höll han mig kvar när havets underströmmar ville dra mig längre och längre ut. Han höll mig kvar tills ytterligare krafter anlände. Detta hände i mexikanska Cancun för tiotalet år sedan.

Andra får bedöma om det var en större prestation än att gestalta krumeluren von Hanken på en örebroscen eller att armera "Dala-Vallen", den mest hållfasta försvarsbastionen i svensk fotbolls historia.

Bengt