Återföreningen i Lundbyspåret

Så är vi återförenade vi tre, Sören, Skägget och jag.

Det skedde i Lundbyspåret idag. Jag såg redan vid framkomsten att i varje fall Sören var ute på "femman". Han cykel stod gömd på det vanliga stället inne i skogen. Eftersom jag inte längre skyr Sörens svada valde jag att gå "femman" motsols så jag säkert skulle få kontakt med honom. Så rätt jag hade räknats ut det. Där kom han och jag såg på långt håll att han nu var i högform för en pratstund. Sånt kan man väl inte se på långt håll, säger ni, men det visar bara att ni inte känner Sören.

- Var har du varit, jag har inte sett dig sen i höstas?

var min givna inledning på samtalet. Litet förnärmad undrade han om jag inte läser Nerikes Allehanda. Där hade nämligen, enligt Sören, i februari funnits ett reportage, signerat Inger Nordahl, om hans beramade resa till Nepal. Jag måste erkänna att det reportaget hade jag antingen glömt eller inte tagit del av. Det hade varit med hesidesbild av Sören och allt. Hur hade han då hamnat i Nepal, närmare bestämt 7 mil norr om huvudstaden Kathmandu? Jo i konsekvens med hans benägenhet att ta kontakt med allt och alla ( den sa han förstås inte) hade han efter en föreläsning av en läkare vid USÖ gått fram och hört sig för om möjligheterna att få följa med denne läkare på den resa till just Nepal som läkaren just föreläst om. Denne läkare jobbade halvårsvis på USÖ och resten av året i kyrkans tjänst på diverse andra platser i världen. Det var så Sören hamnat i Nepal några kilometer upp i atmosfären. Reportaget i Nerikes Allehanda hade dock inte passerat mina ögon.

Det var alltså Sörens långa svar på min korta fråga var han hållit hus. Ungefär när han mångordiga förklaring var slut dök Skägget upp. Jag befarade nu att jag skulle få höra Nepal-historien igen, men den hade Skägget redan tidigare fått del av. Tack för det! Av den tidigare minikonflikten mellan Skägget och Sören fanns inte ett spår.(har ni glömt den konflikten ger får ni rådet att gå tillbaka till "Kvartetten som sprängdes")

Egentligen är det ju en sprängd kvartett som ska återförenas, men DenVandrande Pinnen fanns inte på plats idag. Kanske har det visat sig att den dagliga whiskey-dosen inte är det livselixir som "Pinnen" trott. Men vad vet jag.
Jag lovar rapportera om och när Den Vandrande Pinnen återupptagit sina patenterade hundrametersrusher i Lundbyspåret