lördag 28 juni 2008

Sverige-Brasilien i repris

I kväll med start 18.15 återsänder svensk TV finalmatchen i 1958 års fotbolls-VM. Trots att alla väl känner till hur matchen mellan Sverige och Brasilien slutade känns det på något sätt spännande att se om jag fortfarande tycker att brasilianarna är så fenomenala som jag uppfattade dom då när det begav sig. Jag fanns bland de 35.000 på nationalstadions läktare denna vackra junisöndag tillsammans med, om jag minns rätt, en aktiv fotbollskompis, Pelle Yngvesson och en veteran, Ivan Larsson.

Det svenska laget hade redan emottagit oerhörda hyllningar under tågresan från Göteborg, där man sensationellt besegrat Tyskland, och till Stockholm. Vid snart sagt varje hållplats efter stambanan stannade tåget och lokala pampar och vanliga fotbollsfantaster såg till att spelarna kom ut på perrongen och mottog hurrarop.och andra hedersbetygelser Allt med den svenska laglednignens goda minne trots att det knappast var någon lämplig laddning inför den förestående finalmatchen. Nog kan man få tanken att det svenska laget var rätt nöjt med vad det redan presterat och att det inte fanns den där brinnande viljan att bli världsmästare som måste till för att besegra en fotbollsnation som Brasilien.

Trots att facit när det gäller utgången finns ska det ändå bli spännande att återse norrköpingsbacken Sven Axboms tillkortakommande i duellerna med ko- och hjulbente brasseytter Garrincha. Trots att Axbom så väl förstod vilken väg Garrincha skulle ta i sina ryck förmådde den svenske backen inte förhindra inspelet till framrusande Vava, framförallt. ÖSK-aren Orvar Bergmark var en av dom svenska försvarare som inte förmådde eliminera effekten av Garrinchas lek med Axbom. Det ska ockå bli intressant att se varför den brasilienske vänsteryttern så lätt kunde passera Orvar vid, tror jag, 4-1 målet. Hur 17-årige Pelé sedan totallurar Bengt "Julle" Gustafsson och prickar in 5-2 i slutsekunderna har vi sett vevas många gånger när denne fotbollsgigant porträtterats. Jag kommer förresten ihåg att det länge var ovisst om matchen slutat 4-2 eller 5-2. Det var matchspeakern som informerade oss på läktaren att Pelé mål kom sekunden innan slutsignalen. Men blev det verkligen en svensk avspark efter det målet?

De svenska målen gjordes av Nils Liedholm och Agne Simonsson. Liedholms mål innebar ledning med 1-0 och unge Simonssons mål vid ställningen 4-1. Lennart "Nacka" Skoglund som varit lysande i de tidigare matcherna var som en junior i händerna på den väldige brasilianske högerbacken. Trots den svaga finalinsatsen valdes Nacka, tillsammans med Orvar Bergmark, in i det världslag som den församlade världspressen tog ut.

Observera att det brasilianska laget spelade efter modellen 4-2-4 vilket var helt nytt för svensk fotbollspublik som dessförinnan inte sett någon annan uppställning än den s k helsingborgsmodellen, det vill säga två ytterbackar, en centerhalv, två ytterhalvor och fem forwards. Den spelmodellen tillämpade Sverige också i finalmatchen.

18.15 vá dé. Med Chris Härenstam och Glenn Strömberg som kommentatorer

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida