Lurendrejeri eller...

För en tid sedan skrev jag i ett inlägg med rubriken "Ett kristligt byte" att Kantarellmästaren och Smultronmästaren (det är jag det) bytt hemligheter. Jag har anvisats och fått tillgång till två av Kantarellmästarens säkra svampytor. I gengäld fick jag lova att ge Kantarellmästaren en karta över minst två smultronställen av hög karat.

Eftersom det nu är svamptider uppsökte jag de två säkra kantarellytorna för att håva in de läckra svamparna. Men tji fick jag. Vid det första stället hade uppenbarligen en hjord av bisonoxar klampat fram och slafsat i läckerheterna och på ställe nr två fanns inte en enda guling att stoppa i korgen. På hemvägen besökte jag ett av mina mer hemvävda svamphagar som lika troget som alltid gav mig en skörd som var aktningsvärd.

Oss emellan, det där kartan över smultronställen kommer att vara behäftad med vissa svagheter. Rent av felaktigheter. Hämnden är som alltid ljuv!