ÖSK-minne 13 - firad poäng i Finspång

Förutom den gången då jag fick följa med A-lagsbussen till Råsunda och vara med om Yngve Brodds succéartade debut i ÖSK-tröjan, har jag ytterligare en gång, samma år, fått följa med de stora ÖSK-grabbarna vid en bortamatch. Denna gång på en resa till Norrköpng. Som förra gången fick jag stiga på bussen en bit från Eyravallen, för att denna ynnest för mig inte skulle spridas och ge upphov till avundsjuka bland övriga pojklagsspelare i klubben. Kanske fick andra grabbar följa med vid andra tillfällen. Vad vet jag?

Nåväl, det här minnet är inte så mycket förknippat med matchen i Norrköping. I varje fall har jag klarare minnen från hemresan än matchen i Norrköping. Jag kommer dock ihåg att matchen slutade 2-2, men att Norrköping ledde vid två tillfällen och att Bertil Remnegård och Gillis Canderyd vid båda tillfällena kvitterade fick jag konsultera Christer Blohms fantastiska "Boken om ÖSK Fotboll" för att kunna sätta på pränt.

På hemresan gjorde spelarbussen uppehåll i Finspång för att spelarna där skulle fira poängen med en bit mat och dryck. På grund av min ringa ålder fick jag inte följa med in på det här näringsstället, utan jag fick snällt vänta i bussen. Den väntan blev ett par timmar lång och det var inte riktigt samma stil på det gäng som efterhand rumlade ut från resturangen och in i bussen som det gäng som timmarna innan gått in. En liten hjulbent spelare var om möjligt ännu litet mer hjulbent när han kom ut. Till exempel.

Jag har senare i livet, under 1990-talet, åkt med på många bortamatcher med ÖSK:s allsvenska lag och konstaterat att det aldrig varit någon skillnad på spelarna före och efter måltid på något av de enklare näringställen som utnyttjats. Oftast intog man en enkel, medhavd måltid i bussen.

Bengt