fredag 14 augusti 2009

Kom fram ur anonymiteten, IFK Kumla!

Det finns ingen serietabell i seriesystemet som är mer beklämmande trist att läsa än den för division 4 Närke. Om gamla fina stolta IFK Kumla åtminstone toppat denna gärsgårdserie, som det måste vara sett med IFK Kumla-ögon, så kunde man åtminstone tala om en klubb på dekis som tagit sig samman och börjat klättra i seriesystemet. Men så är det uppenbarligen inte.

IFK Kumla har stolta fotbollstraditioner och har över tiden varit Närkes andralag efter Örebro SK. I dagsläget har jag räknat fram att den stolta kamratklubben bara är nummer 17 på "Närkelistan". Efter Vretstorp. Efter Sköllersta. Efter Ervalla. Efter Lekeberg och efter Öfvre Adolfsberg. Vad f-n är Öfvre Adolfsberg för nånting. Är det stadsdelens grevar och baroner som börjat sparka fotboll.

Jag kommer ihåg tiden då IFK Kumla fotbollspelare var mina idoler. Då jag förundrades över varför inte skarpskytten Gunnar Sahlin fick spela i landslaget. Jag var själv åsyna vittne då Gunnar krutade in 6 mål mot Bredvalla i en match i Närkesserien. Det borde väl ha kvalificerat honom till en blågul plats. Närkeserien, förresten? Var det verkligen inte högre upp i seriesystem laget spelade då? Men Hallsbergspokalen spelade de hem år efter år efter att ha mosat Hallsberg, Laxå och Östansjö. Spelare som fick kyssa den pokalen var oefterhärmliga lirare som Sune "Snusse" Pettersson, Gösta "Penseln" Larsson, Rune "Buckla" Karlsson, Göte Lindén, Via-Harry, Gunnar Lindgren och Rune Ek. Ett lag som skulle ha gjort sibyllakorv av Öfvre Adolfsberg.

När Kumla Kommun VM-året 1958 valde att utse brandsoldaten Sven-Ove Svensson från Helsingborg till Brandchef i Kumla såg man samtidigt till att IFK fick en landslagsmässig spelarförstärkning och en robust och krävande tränare i samma person. Och i förlängningen en spelarkader som hade kompetens till större bragder än att spela hem Hallsbergspokalen år efter år. Efter ett år i division 3, vilket kan jämställas med dagens division 1, gjorde laget under SOS krävande ledning fler mål än något annat lag i det svenska seriesystemet och blev också överlägsen seriesegrare. Avancemanget till 2-an betydde att IFK Kumla därefter bara hade ytterligare ett steg kvar till Allsvenskan. Det steget klarade man naturligtvis inte att ta, utan överlät detta generöst till Örebro SK.

Den anfallsformation som år 1960 gjorde fler mål än något annat lag är värt nämna. Den historiska IFK-kedjan bestod av Pelle Yngvesson-Åke Eklund-Henry Björn-Conny Tholsson- Anselm Fredsdahl. Om jag inte minns fel låg målsnittet på runt fyra mål per match. Conny Tholsson blev så småningom ÖSK:are och gjorde fin PR för kumlafotbollen i Allsvenskan. Den vägen borde naturligtvis också Pelle Yngvesson ha gått, men denne tekniker valde att förbli IFK Kumla trogen.

Nu är alltså IFK Kumla Närkes 17:e lag. Var hittar klubben en ny Sven-Ove Svensson som kan ta laget ur anonymiteten och förödmjukelsen? Finns det något intresse från Kumla Kommun att, precis som 1958, hjälpa till?

Jag kräver att min gamla stolta moderklubb åtminstone, i ett första steg, segar sig förbi Öfvre Adolfsberg i serietabellen. För böfvelen!.


0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida