Hälsovådligt sommarjobb vid Hagendalsvägen

Så vitt  jag kommer ihåg såg min pappa till att jag alltid hade någonting att göra på mina sommarlov. Med " någonting att göra" avsågs att jag skulle tjäna några kronor för att kunna bidra till hushållskassan eller i varje fall vara självförsörjande när det gällde biobesök och inköp av Allsport, Idrotts-Bladet och Rekordmagasinet. Under två år var min sommararbetsplats förlagd till Hagendalsvägen i Kumla.

I min förra blog berättade jag om IFKs informationstavla vid Kumla Järnhandel. Där inne på gården bakom Järnhandeln och Konditoriet, en trappa upp för övrigt, hyrde en av Kumlas otaliga "skuttar" lokaler för tillverkning av skor. En "skutt" var ett skomakeri som antingen tillverkade skor i liten skala eller tjänade som underleverantör till någon av de stora skogiganterna i stan. I just den här "skutten" stod jag en hel sommar och strök på lim på bindsulor och avlönades för det synnerligen hälsofarliga jobbet med några kronor i veckan av skuttfabrikören själv, Alfonso Ahl. Idag hade inte jobbet fått ske utan effektiv luftkonditionering, framförallt hade det inte fått utföras av en 14-årig grabb. När jobbet var klart för dagen var jag alltid yr i skallen, en yrsel som ganska snabbt försvann.
Så vitt jag vet har de här veckorna i limångorna vid Hagendalsvägen inte inneburit några bestående hjärnskador, men den saken kan diskuteras.

En av mina arbetskamrater i limångorna var Åke Andersson, en mycket framgångsrik gångare i IFKs synnerligen framgångsrika gångsektion