tisdag 23 oktober 2007

ÖSK-minne 2 - rumänsk ÖSK-kanon

Jag började min minnesserie med Yngve Brodds praktfulla debut i ÖSK-tröjan 1952. Eftersom jag inte avser att på något sätt rangordna mina minnesbilder, varken efter betydelse eller tidpunkt, gör jag nu ett skutt på 35 år till 1987.

Under sommaruppehållet spelade ÖSK en internationell match på Eyravallen mot engelska ligalaget Tottenham FC. ÖSK vann matchen med 3-1 men det mest minnesvärda från den matchen var ÖSK:s ledningsmål bara efter några minuter. Målskytt: Gabriel Zahiu.

Denne Gabriel Zahiu, med ett förflutet som proffs i Rumänska storlaget Steua Bukarest och i det rumänska landslaget, hade äntligen som 30-åring fått rätt att lämna landet. Han ville förenas med sin fru, bosatt i Stockholm, som flytt landet tidigare eftersom hon inte hindrades av någon åldersgräns. Den järnhårda regimen föreskrev nämligen att elitidrottmän inte fick lämna landet förrän efter 30 års ålder.

Varför hamnade då Gabriel i ÖSK? Jo, av anledning som jag inte vet ,tog han kontakt med Rolf Zetterlund, som då var ÖSK-tränare, men boende i Stockholm. Med sitt fantastiska öga för vad som var kvalitét på en fotbollsplan, förstod Rolf efter test att det här var ett kap som ÖSK inte borde missa. ÖSK fick hans meritlista från Steua och landslaget bekräftad och med oväntat litet krångel blev hans övergång klar. Och debuten i ÖSK-tröjan skedde alltså mot Tottenham FC på Eyravallen.

Tala om att presentera sig för sin nya hemmapublik! På en crossboll från vänsterkanten klippte Gabriel till på volley och med kraft borrade sig bollen in i krysset. Efter ett par minuter.

Gabriel kom sedan inte att spela den roll i ÖSK som många trott efter den praktfulla debuten. Anledningen var att han gjorde fullständigt klart för klubbledningen att den möda han var beredd att lägga ner på planen stod i direkt proportion till den lön han erbjöds. Om han kännt till Rolf Zetterlund litet bättre hade han förstått det omöjliga i ett sådan moral.

Gabriel Zahiu spelade bara 10 seriematcher för ÖSK och gjorde två mål. Utöver praktmålet mot FC Tottenham.

Matchen mot Tottenham återkommer jag till eftersom den bjöd på minnesvärt
av annan karaktär än volleyskott i krysset.

Bengt

3 kommentarer:

Klockan 23 oktober 2007 kl. 11:42 , Blogger Kaffe Ragnar sa...

Roligt med sådana minnen. Ser fram mot fler.
Jag glömmer aldrig din största bedrift som allsvensk fotbollspelare, eller ska vi kalla det största framgång (?):

"Det är allsvensk match mot Djurgården på Eyravallen. Som högerback passerar du mittlinjen och skjuter ett skott och träffar ribban."

Jag glömmer aldrig den berättelsen. Speciellt din inlevelse och hur stolt du såg ut när du berättade.

 
Klockan 24 oktober 2007 kl. 00:49 , Blogger Bengt sa...

Du måste ha missuppfattat vem som äger denna blog. Jag har aldrig spelat i Allsvenskan. Och jag har framförallt aldrig spelat högerback. Men skottet som du förmodligen avser var av den karaktären att det platsar i mina ÖSK-minnen. Det minne tkommer så småningom.

 
Klockan 24 oktober 2007 kl. 05:17 , Blogger Kaffe Ragnar sa...

OK. Jag trodde för ett ögonblick att du gjort en allsvensk match och denna just mot Djurgården.
Men jag hade ivarje fall rätt angående ribbträffen. Ser fram mot berättelsen och desutom få veta mot vilket lag och i vilken serie..
Jag väntar med spänning.

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida