När Public Service äntligen grep in

Jag erkänner att jag hajade till när statsministern i partiledardebatten helt överraskande kom med beskedet " vi har just nu nåtts av uppgiften att antalet sysselsatta har ökat med 100.000 personer sedan hösten 2006". En sensationell utveckling med tanke på den finanskris och den lågkunjunktur vi genomlidit och ännu inte kommit ur. Och ett slag i solar plexus på mig och alla andra som inte trott på de borgligas teori att lägre skatter ger fler arbetstillfällen.

Det fanns ingen anledning att tvivla på sanningshalten i Fredrik Reinfeldts överraskande utspel alldenstund inte heller motståndarna - de rödgröna- kom med någon korrigering eller några protester. Dessa tre kontrade istället med att arbetslösheten ökat med betydligt mer än Reinfeldts "nya arbetstillfällen". Alla medverkande, inklusive programledarna , överlät i denna stund åt oss alla som lyssnade och tittade att själva försöka förstå hur den ekvationen kunde gå ihop "fler arbetstillfällen men flera arbetslösa".

Vi fick vänta på kvalificerat besked till dagen därpå då Public Service-medierna äntligen kommit till insikt att "här måste vi gripa in och rätta till". Det gjorde man genom att låta den institution, Statistiska Centralbyrån, som tagit fram den statistik som Fredrik Reinfeldt lutade sig mot, reda ut begreppen för oss tittare och väljare. Reinfeldt hade i hastigheten sett fel i statistiken. Naturligtvis omedvetet. SCB-medarbetaren gav oss det rätta beskedet " antalet sysselsatta idag är ungefär på samma nivå som 2006".

I den politiska retoriken vimlar det av faktauppgifter som vi väljar inte har en möjlighet att kontrollera riktigheten av. Vi får tro eller tvivla. Det var inte bara statsministern som i den här partiledardebatten kom med uppgifter som vi bara hade att svälja. Lars Ohly sa att av det belopp som alliansregeringen avsatt till skattelättnader för löntagare har hälften, 50%, gått till de 10% som har de högsta lönerna. Han sa också att män tjänat mer på det s k jobbavdraget än kvinnor. Fredrik Reinfeldt och hans regeringskollegor å andra sidan pratar om hur man sänkt skatterna för låg- och mellaninkomsttagare, men inte hur de här skattesänkningarna slagit för höginkomsttagare. Har skattesänkningar slagit så som Lars Ohly påstår eller är det bara låg- och medelinkomsttagare som gynnats, vilket man intryck av när man lyssnar på Reinfeldt?

Hjälp oss väljare, Public Service-radion och Public Service -TV, att reda ut sådana här kvistigheter. Det kan väl inte strida mot det krav på neutralitet som åligger er, att se till att vi bara påverkas av korrekta uppgifter, där sådana kan mätas i antal eller belopp.