Pelle Pratare contra Pelle Penna

Läste Pelle Blohms krönika på Nerikes Allehandas sportsidor.idag. Än en gång får jag konstatera att Pelle Penna är en blek, för att inte säga usel, kopia av Pelle Pratare. Som pratare, d v s som fotbollsexpert i diverse sammanghang tycker jag Pelle Blohm är nummer 1.
Jag skall inte vidare kommentera innehållet i hans krönika mer än att jag är förvånad att han hänvisar till vad han för flera år sedan skrev i sina krönikor i nu nedlagda Örebro-Kuriren. Dessa var så genanta för Pelle att han borde göra allt som står i hans makt att förtränga dem. Jag har tyvärr inte någon kopia av hans krönika kvar men av mitt bemötande av hans skriverier förstår man krönikans innehåll. Mitt bemötande tog ÖK in på sin sportsida. Det löd så här:



Grattis till Sportbilagan och till ”nyförvärvet” Pelle Blohm, som jag förstår ska återkomma med krönikor. Om han fortsättningsvis ska analysera och kommentera fotbollslivet i Örebro (erkannerligen då ÖSK) bör han uppdatera sig med vad som verkligen hänt under de senaste 10-15 åren ( en tid då Peller Blohm varit borta från sin gamla hembygd). Jag tänker då närmast på följande passus i Pelles premiärkrönika i Nya Kuriren

”hans (Mats Jingblads) närvaro i klubben lockar spelare till Örebro på ett sätt som företrädarna inte klarat av”

Med ”företrädarna” avser Pelle Rolf Zetterlund och Sven Dahlkvist. Vill bara påminna Pelle om att de två trots allt klarade av att locka en och annan hyfsad lirare till Örebro. Här, Pelle, får du en liten påminnelselista över de lirare från när (men utanför Örebro) och fjärran som kommit till Örebro under 1990-talet. Jag tar dom i bokstavsordning:
Thomas Andersson, Hlynur Birgisson, Einar Brekkan, Sven ”Dala” Dahlkvist, Jörgen Dunberg, Pär Ekström, Mikael Fahlén, Per Gawelin, Arnor Gudjohnsen, Peter Henriksson, Fredrik Jansson, Mats Johansson, Mattias Jonsson, Siggi Jonsson, Tomas Karlén, Magnus ”Munken” Karlsson, Miroslaw Kubizstal, Pär Millqvist, Peter Nilsson, Magnus Powell, Niclas Rasck, Fredrik Nordback, Dan Sahlin, Lennart Sjögren, Magnus Sköldmark, Hlynur Stefansson, Daniel Tjernström, Peter Westman, Samuel Wowoah, Lars Zetterlund
Utöver dessa 30 rätt hyfsade lirare har ytterligare ett antal letat sig till ÖSK från närhåll (klubbar i Örebro):
Per Andersson, Patrik Anttonen, Pelle Blohm, Magnus Erlingmark, Peter Karlsson, Jon Lundblad, Niklas Gustafsson, Jonas Pelgander, Johan Wallinder.

Så något direkt misslyckande kan vi väl kanske inte tillskriva Mats Jingblads företrädare. Pelle kan väl börja med att stryka de namn på listan som han inte anser platsa i en för-teckning över lirare av allsvensk klass. I varje fall har samtliga 39 spelat allsvensk fotboll i ÖSK.
Jag opponerar mig alltså mot Pelles beskrivning av företrädarnas tillkortakommande när det gäller att locka spelare till Örebro inte mot hans beskrivning av Mats Jingblads roll. Värvningen av Paulsson och Skoog samt de två kenyanerna vittnar om stort kunnande när det gäller att bedöma spelares kvalitéer.

Pelle skriver vidare att årets ÖSK tvättat bort tråkstämpeln och förtränger därmed att detta borttvättade skedde så långt tillbaka som 1994 då ÖSK var 15 minuter från SM-guldet och gjorde 62 mål ( mål i alla 26 matcherna), det högsta antal som ett allsvensk lag gjort under senaste 25 åren. Men jag förstår Pelle, han har ju de senaste åren varit bosatt i Göteborg där tråkstämpeln aldrig kommer att tvättas bort hur underhållande än ÖSK spelar. Detta trots att 90-talets främsta företrädare för långbollandet kommer från den staden.

Jag ser fram emot Pelles nästa krönika i Nya Kurirens sportbilaga. Som jag hoppas kommer att vara fri från irriterande faktafel.

Detta bemötande tog alltså ÖK in och Pelle Blohm gick i svaromål. Detta svaromål har jag inte kvar. Eftersom det var så fullt av virrigheter och felaktiga fakta kunde jag inte annat än på nytt gå i svaromål. Detta svaromål tog aldrig ÖK in, förmodligen för att skydda Pelle Blohm.

Pelle Blohm har som nyvorden krönikör i Kurirens Sportbilaga det oslagbara previlegiet att fritt få föra fram vilka tankar och åsikter han vill. Om han däremot vill ge dessa tankar och åsikter stöd av fakta, måste han vara betydligt mer noggrann. Pelle framför i sin premiärkrönika följande: ”Hans (Mats Jingblads) närvaro i klubben lockar spelare till Örebro på ett sätt som företrädarna inte klarat av”.
Eftersom påståendet ”på ett sätt som företrädarna inte klarat” måste av läsaren uppfattas som en fakta-uppgift, tog jag mig friheten att lista närmare fyrtio lirare som under företrädarnas (Rolf Zetterlund och Sven Dahlkvist) tid lockats till spel i ÖSK. I sitt svar på mitt tillrätta-läggande ändrar Pelle Blohm sig såtillvida att han med ”spelare” menat etablerade allsvenska spelare, med definitionen ”spelare med ett godkänt år i allsvenskan”. Dessutom räknar han inte spelare, som, trots att de uppfyller Blohms krav på att vara allsvenskt etablerade, kommer från utlandet eller flyttat till ÖSK från ort som ligger närmare än tio mil från Örebro. För att kunna göra ytterligare strykningar i min spelarlista gör han så här i efterhand också tillägget att det skall gälla värvningar som gjorts i konkurrens med andra klubbar. Där menar han att ÖSK vanligtvis dragit nitlotter. Under Zetterlunds och Dahlkvists tid.

Det har varit mycket ovanligt att ÖSK och annan allsvensk klubb kämpat om samma spelare.
Det har gällt Sven Dahlkvist, Peter Henriksson, Peter Nilsson, Arnor Gudjohnsen (men han faller väl för Blohms utlänningsklausul trots att han värvades från Häcken), Daniel Tjernström (men Degerfors ligger för nära att den segern ska räknas), Lars Zetterlund, Dan Sahlin, Magnus ”Munken” Karlsson (från Eskilstuna så det är väl ett gränsfall), Pär Millqvist och Andreas Bildt. Av dessa tio kamper har ÖSK vunnit nio. Hammarby vann kampen om Andreas Bildt, en förlust som nog inte grämer ÖSK alltför mycket.

Om Pelle Blohm varit insatt i detta förhållande hade han förmodligen inte skrivit att ” ÖSK har sällan fått etablerade allsvenska spelare med fler alternativ än just Örebro”. Eller också känner han till andra fall, som han väl i så fall kommer att redovisa i sin nästa krönika. Eller också har han, trots alla dementier, levt som en eremit under de senaste tolv åren.

Att ÖSK inte gett sig in i fler kamper om etablerade allsvenska spelare har ekonomiska orsaker. Man har helt enkelt inte haft ekonomiska resurser att ge sig in i någon budgivning.

Avslutningsvis är jag överens med Pelle Blohm om att ÖSK gjorde en spelmässig toppinsats mot AIK. Har du förresten tänkt på att bara en av de fyra spelarna som värvats under Mats Jingblads tid fanns med i den match som du betraktar som den bästa du någonsin sett ÖSK spela. Dom kanske ändå inte är så pjåkiga lirarna som du strök på min 40-lista.

Du får under ditt kringflackande fotbollsliv höra att Örebro som stad är jättetrist och att stadens bästa fotbollslag tillhör Sveriges tråkigaste. Du tror att jag skulle bli förvånad om jag visste vad du svarar. Nej, inte alls. Det förstår jag väl att du försvarar Örebro och ÖSK i bästa Torsten Ehrenmark-anda.

Det måste ha varit ganska pinsamt att hur många lirare han än strök,av märkliga orsaker, så fanns det nästan ett helt lag kvar som svarade upp mot Pelles kvalitetskrav. Det var inte riktigt vad han hade tänkt sig. Hans argument för att det var bara ett Mats Jingblad-lett ÖSK som förmådde locka etablerade spelare föll ihop som ett korthus.

Men han är en skicklig fotbollsanalytiker, Pelle Pratare!

Bengt Thörner