Frukost med problem

Vi är en kvartett som på lördag ska göra en resa tillsammans. Den resan tänker vi börja med en gemensam frukost på lokal i Örebro. Av det skälet besökte jag Scandic Hotel Väst i Örebro och dess Oxhaga Värdshus för att förvissa mig om att värdshuset är öppet på lördag och om man t ex behöver frukostbiljetter eftersom vi inte är hotellgäster.

I trappan upp till Värdshuset stöter jag på anslaget " Externa hotellgäster hänvisas till hotellets reception för inköp av frukostbiljetter!" Jag gjorde ett snabbt lappkast och stegade in till hotellets reception för att förse mig med frukostbiljetter, eftersom jag lovat de övriga i kvartetten att ansvara för det här frukostarrangemanget. När jag bad kvinnan i receptionen att plocka fram fyra frukostbiljetter verkade hon inte förstå vad jag pratade om. Hon hade verkligen inga frukostbiljetter att sälja. Anslaget i trappan upp till Värdshuset kände hon inte till. "Det måste vara ett gammalt anslag som man glömt plocka bort. Nej, allt som har med frukosten att göra sker uppe på Värdshuset."

Jag äntrade på nytt trappan upp till Värdshuset, läste i förbifarten det tidigare nämnda anslaget, som för övrigt verkade fräscht, och nådde Värdshusets kassa. Jag framförde mitt inköpsärende och passade samtidigt på att informera om anslaget i trappuppgången. Men nej, i Värdshusets kassa hade man inga frukostbiljetter att sälja. De frukostgäster som inte bodde på hotellet och alltså inte hade någon rumsnyckel att visa upp, betalade direkt i kassan frukostätardagen. Någon frukostbiljett, som talades om i anslaget i trappuppgången, hade kvinnan i Värdshuskassan aldrig sett. Vadå anslag? Det har jag inte sett, men det kan bero på att jag aldrig kommer den vägen till mitt arbete.

Jag kunde väl ha nöjt mig med den information jag fått och betala direkt i kassan på lördag. Men det vore kul, tänkte jag, att få reda på hur informationen Scandic Västs olika avdelningar emellan kunde ha sådana brister. Jag bad därför kvinnan i Värdshusets kassa att plocka fram sin chef så att jag kunde dryfta problemet med honom, för det visade sig naturligtvis att det var en man. Denne manlige chef för hotellets värdshus lyssnade på min utläggning om anslaget i trappuppgången, besöket i receptionen och min önskan att ha frukostbiljetter att överlämna till mina reskamrater på lördag.

Döm om min förvåning när denne chef mycket väl kände till anslaget i trappuppgången och att det var så rutinerna var tänkta. Externa frukostgäster, alltså sådana som vi i kvartetten, skall köpa frukostbiljetter i receptionen. Att inte den informationen gått fram förstod han inte, varför han erbjöd sig att följa med mig till receptionen och reda ut begreppen. Inför värdshuschefen bedyrade kvinnan i receptionen att hon aldrig hört talas om att det ingick i hennes arbetsuppgifter att sälja frukostbiljetter.

Det hela slutade med att receptionskvinnan och värdshuschefen med förenade krafter letade fram en bunt dammiga frukostbiljetter i receptionens innandömen och affären, totalt på 380 kronor, kunde slutföras. Men jag anar att det kan bli problem på lördag. Kommer kassapersonalen på Oxhaga Värdshus att acceptera våra frukostbiljetter som betalning för frukostbuffén? Jag borde kanske ha gjort ytterligare en sväng upp till Värdshuset och demonstrerat hur hotellets frukostbiljetter ser ut.

Det vore nog tryggt om chefen fanns till hands på lördag