Med hjärnan full av kodsiffror

Livet är fullt av sifferkombinationer för våra arma hjärnor att ge plats för. Dessutom måste vi hålla koll på var i vindlingar vi stoppar in de olika kombinationerna så att vi med lätthet kan plocka fram desamma då det moderna samhället kräver en snabb åtkomst.



Jag minns den ljuva tiden då det på sin höjd gällde att hålla reda på sitt födelsedatum, postlådans nummer och telefonnumret. För egen del fanns, till att börja med, inte ens telefonnumret att minnas. Den attraktionen kom på plats hemma i Sånnersta först när jag var 13-14 år. Men numret vi tilldelades av Televerket kommer jag mycket väl ihåg - 70849. Det var på sin tid ett typiskt "kumlanummer".



Med tiden blev födelsedagens datum ett "personnummer"- i samhällets tjänst för att makten skulle kunna hålla koll på, och registrera, oss arma medborgare. Personnumret var först sexsiffrigt men så småningom kom man på att det trots allt var många som föddes samma dag och samma år. För att särskilja dessa själar åt måste man lägga till först tre och så småningom fyra siffror för att personnumren skulle bli unika. Mina tilläggssiffror var först 681, vilket jag tydde så att jag hade 680 kompisar som också föddes den där dimmiga novemberdagen anno dazumal. I varje fall lär det ha varit dimmigt i Kumlabyn. Så dimmigt att Yxhultalusa spårat ur, eller hur det var. I varje fall ska min pappa ha sagt att han varit vittne till "ytterligare en olycka" den här dagen. Jag tror inte han menade så illa med den utsagan.



I lumpen fick jag beteckningen 681:an. Hade jag varit beväring idag hade jag blivit 6811:an, för myndigheterna ansåg att det behövdes en extra kontrollsiffra så jag inte på något sätt skulle kunna förväxlas med någon annan och komma undan. Som 681:an dubbades jag till vicekorpral, en hedersbetygelse som fanjunkare Meijel i Skövde fann säkrast att beröva mig när jag gång på gång strulade till det med "patron ur". I stället för att placera mig vid skjutbanan satte han mig i körskola, vilket gjorde att jag när jag muckade skulle ha kunnat köra bil hem. Om jag hade haft nån.

Nästa sifferkombination vi fick att hitta rum för i våra hjärnor var Kungliga Postverkets påfund med postnummer, ett femsifrigt nummer att skriva före ortnamnet på brev. Det egna postnumret fick väl rum i hjärnvindlingarna, men när brev till andra skulle adresseras blev det att slå upp i speciella kataloger för att kunna skriva det korrekta postnumret. Jag har kommit på att på vårt nuvarande postnummer måste jag mumla Sigillgatan 69 för mig själv för att komma fram till 703 78.

Sedan postnumrets införande har det accellererat med mobilnummer, nummer kopplade till kreditkort, nummer för att komma in på "mina sidor" när det gäller t ex ICA och e-on. Till och med när jag lånar böcker på biblioteket krävs ett kodnummer för att jag ska kunna expediera mig själv.

Jag kan till er kära läsares stora glädje, förstår jag, bekänna att jag fortfarande klarar av att på ungdomligt kort tid plocka fram alla kodsiffror som krävs för att leva ett modernt liv. Jag har ännu inte stått i ICA-kassan med blockerad hjärna och låtit bakomvarande stressade människor vänta på att hjärnfunktionen ska gå igång. Min alltså. Men den dagen kommer förstås och då ska jag jag rapportera det till er. Om jag kommer ihåg

Dessutom har jag ett antal helt onödiga sifferkombinationer placerade långt innanför hjärnbarken. Dessa sifferkombinationer bleknar aldrig utan poppar upp vid olika tillfällen. Såsom 556, 1039 och 2112. Vad är då detta? Jo, 556 är det längdoppsresultat som gjorde mig till vinnare på Skolungdomens på Eyravallen 1950. En proffsig medtävlare från Hallsberg lånade ut sina hopparskor till mig inför de sista hoppen. Det skulle han nog inte ha gjort om han förstått att han själv därmed förpassades till andra plats i tävlingen. 10.39 är segertiden för pojkar 12 år vid skoltävlingar i skidåkning vid Stene Skola 1947. Segrare Bengt Thörner, Brånsta skola. Vinnarpriset, en ryggsäck fylld med skidvallatuber, utdelades först vid skolavslutningen mitt i sommaren. Slutligen 21-12 är slutreslutatet vid bandymatchen mellan hemmalaget Mossby skola och bortalaget Brånsta skola 1948. Det var Brånsta som vann på det igenfrusna dagbrottet i Hällabrottet. Dom sifferkombinationerna kommer jag nog att ha snabb åtkomst till långt efter att jag tappat alla andra koder som krävs för leva ett modernt liv.