tisdag 29 mars 2011

Fifflet i Helsingborg och Göteborg

Jag har fortfarande svårt att förstå varför inte Helsingborgs IF gick samma öde till mötes som ÖSK i mitten av 2000-talet, d v s att bli utkastade från den allsvenska gemenskapen. Lika märkligt att IFK Göteborg som klubb blev ostraffad efter det största ekonomiska bedrägeriet i svensk elitfotbolls historia. Jag har försökt att på olika sätt hålla de här två affärerna vid liv under åren. Nu är det dags igen och det är Aftonbladets stora allsvenska bilaga - Fotbollsbibeln- som aktualiserar frågan utan att det egentligen är tidningens mening.
*
Det är två artiklar i bilagan som genererar att de två affärerna poppar upp igen. Dels en redovisning av de allsvenska klubbarnas ekonomi dels en intervju med Mats Persson som dömdes till fängelsestraff för sin roll i bedrägerierna inom IFK Göteborg. På sidan 33 finns en redovisning av de allsvenska klubbarnas ekonomi. När det gäller Helsingborg sägs att klubben "fortfarande har ett lån till kommunen efter krisen i början av 2000 -talet". Det sägs också att klubben planerar att betala det här lånet med hjälp av en försäljning av Rasmus Jönsson.
*
Det märkliga med det här lånet är att det i begynnelsen kallades bidrag men hade lånets alla egenskaper. Den allra mest utmärkande egenskapen för ett lån som avser pengar är att det skall återbetalas. Vanligtvis regleras det i avtal mellan långivare och låntagare i vilken takt återbetalningen ska ske. Om den takten hållits av Helsingborgs IF framgår inte, men bara det faktum att det nu uppenbarligen bara återstår en liten del är bevis för att det aldrig varit någonting annat än just ett lån, som till en del återbetalats.
*
Varför är det då så viktigt att vi nu vet att den mängd pengar som överfördes från Helsingborgs Kommun till konkursmässiga Helsingborgs IF aldrig varit någonting annat än ett lån? Jo, för ett lån kan inte med en enda krona förbättra den ekonomiska ställningen. Ett negativt eget kapital förblir lika negativt hur mycket lånade pengar som än pumpas in. Det kan på sin höjd förbättra likviditeten så att hungriga och ilska fordringsägare tillfälligvis kan tämjas. Ett bidrag, däremot, har en helt annan karaktär. Det förbättrar den ekonomiska ställningen med varenda bidragskrona eftersom ingen återbetalning krävs.
*
Vad Helsingborgs Kommun, Helsingborgs IF och Svenska Fotbollförbundet med herr Thallinger i spetsen, i skön förening åstadkom, var en konstruktion som bara hade som målsättning att rädda kvar Helsingborgs IF i Allsvenskan och inte att förbättra klubbens ekonomiska status. Man avtalade om ett bidrag som skulle återbetalas.
*
När förbundsordförande Lars-Åke Lagrell pressades om turerna i Helsingborgfallet och hur HIF försäkrades en allsvensk fortsättning sa han Vi bryr oss inte om var pengarna kommer ifrån. Så svarar en person med noll kunskaper i ekonomiska frågor. En person som inte ens vet skillnaden mellan lån och bidrag.
*
IFK Göteborg genomförde det största skattebedrägeriet i elitfotbollen historia. Allt för att kunna genomföra ett spelarköp med hjälp av svenska skattebetalares pengar. Nu uppdagades det hela, tack och lov, och straff utdömdes. Klubbdirektören och klubbens kassör fick krypa in i finkan under ett antal månader. Men den stackars klubben ansågs förd bakom ljuset av de höga tjänstemännen och friades såsom varande brottsoffer. Det gick inte att föra i bevis att övriga i styrelsen kände till klubbdirektörens och klubbkassörens fifflande med skattepengar. Det var med andra ord synd om IFK Göteborg. Några sanktioner från Svenska Fotbollförbundets sida var aldrig aktuella. Ingen tror väl på att de två tjänstemännen kunde genomföra sitt listiga skattefiffel utan att styrelsen anade oråd eller hade kännedom. Det berättar i så fall om en genant oproffsig styrelse i landets populäraste fotbollsklubb. Funderade aldrig styrelsen på hur spelarköpet kunde genomföras trots att pengar saknades?
*

Av intervjun med klubbdirektören, Mats Persson, framgår att han accepterat det straff han fick, och som han nu är fri ifrån. Men hans indignation över att han och klubbkassören fick ta hela smällen är inte att ta miste på Vilket indikerar att fler var insatta i hur pengarna till spelarköpet skulle plockas fram. Har Lagrell, Thallinger med flera på förbundet några funderingar på vilka personer det i så fall skulle kunna tänkas vara?

ÖSK plantskola för ledare

Visste du att ÖSK-spelare som "lagt skorna på hyllan" och tillsammans spelat över 1000 allsvenska matcher för klubben fortfarande är verksamma inom klubbens organisation? Och att ÖSK är suveränt bäst i Allsvenskan att ta tillvara de aktivas ledaregenskaper efter karriärens slut.
*
På styrelsenivå i ÖSK Elitfotboll AB återfinns Mikael Steen (259) och Lars Larsen (73). Siffrorna anger antal allsvenska matcher i ÖSK-dress. (gäller även i den fortsatta redovisningen) Klubbens sportchef är Lennart Sjögren (88) som till sin assistens och med ansvar för spelarköp/spelarförsäljning har gamle lagkompisen Magnus Sköldmark (164). I klubbens Seniorråd återfinns Olle "Totten" Gustavsson (157), under många år också fotbollslagets massör och med funktion som brobyggare mellan generationerna i de aktiva leden. Allsvensk rutin, om än inte förvärvad i ÖSK-dress, har mannen med ansvar bl a för matcharrangemangen på Behrn Arena, Marino Rahmberg. I Sixten Boströms tränarteam återfinns Anders Karlsson ( 294) och Thomas Andersson (312) i betydelsefulla specialfunktioner.
*
Överhuvudtaget verkar aktivt spel i ÖSK vara en bra skola för fortsatt arbete som ledare, antingen inom den egna föreningen eller externt. Det främsta exemplet är Orvar Bergmark, som gick direkt från aktivt spel i ÖSK (147) och landslag till förbundskapten för vårt stolta fotbollslandslag. Orvar har för övrigt också varit huvudtränare i ÖSK och är föreningens främste företrädare, alla kategorier, genom alla tider.
*
Ett annat anmärkningsvärt exempel är Sven "Dala" Dahlkvist, som efter den aktiva karrären i ÖSK, som blev 79 matcher lång, blev såväl klubbdirektör som tränare.
*
Hasse Borg hann göra 77 allsvenska matcher för ÖSK innan han försvann till Skåne där han under många år var Malmö FFs starke man i ledarstaben.
*
Magnus Erlingmark(88) är numera "boss" i elitfotbollsspelarnas fackförening, Pelle Blohm (67) populär och väletablerad som expert i TV-sammanhang.
*
Kenneth Karlsson (143) den lille snabbe backen under det framgångrika 1960-talet, var under det ännu mer framgångsrika 1990-talet både styrelsemedlem och styrelseordförande. Förutom de många allsvenska matcherna enlig ovan spelade "Kette" en enda match i div. 2
*
Lasse Zetterlund (193) var under några år tränare i ÖSK Ungdom och Sven-Gunnar Larsson (273) målvaktstränare under Rolf Zetterlunds tid som huvudtränare.
*
Urban Hammar har visserligen inga allsvenska matcher på meritlistan, men ett stort antal matcher i andradivisionen. Hans dokumenterade skicklighet som instruktör utnyttjas numera av Svenska Fotbollförbundet.
*
Benny Lennartsson (110) har under VM- och EM-år spionerat på konkurrerande landslag för Svenska Fotbollförbundets räkning.
*
Thomas Nordahl, ÖSK allsvenske skyttekung, har märkligt nog aldrig haft någon ledarfunktion i klubben, men har gjort ÖSK stora PR-tjänster i sin roll som expertkommentator i SVT.
*
Listan kan säkert göras ännu längre. Vill slutligen bara välkomna en ÖSK-hjälte tillbaka till stan - Mikael Fahlén. Mikael spelade en avgörande roll då klubben vann div.2 1988 och kvalificerade sig för allsvenskt spel. Han är numera tränare för stans allsvenska damlag KIF Örebro. Så visst är ÖSK värd allt beröm för sitt sätt att ta hand om sina spelare, både under och efter karriären.

måndag 28 mars 2011

Att gripa tillfället i flykten

Min närmast föregående blog handlade bland annat om att gripa tillfället i flykten när man får chans att ge den egna imagen en knuff i rätt riktning eller att marknadsföra det egna företaget, föreningen eller politiska uppfattningen. Särskilt politiker brukar vara på alerten när tillfälle bjuds att visa sig folkliga och precis lika vanliga som alla vi andra dödliga.
*
När jag läste om Aftonbladets kritik av de allsvenska klubbarnas klantiga försöka att marknadsföra sig vid den allsvenska upptaktsträffen i Malmö, kom jag att tänka på ett inslag i TV-programmet Skavlan för en tid sedan. Gäster i programmet var bland andra vår statsminister Fredrik Reinfeldt och den norska kvinnliga högerledaren.. Samtalen med de två handlade bland annat om idolskap och som avslutning fick de två partiledarna frågan om de hade några idoler. Här tog den norska moderatledaren tillfället i akt att visa sin folklighet och påstod att hennes idol var en artist, en uppburen raeggie-kung för övrigt. Som svensk var man naturligtvis nyfiken på vad vår statsminister hade att komma med. Skulle det bli en Zlatan, en Ingemar Stenmark , Hasse o Tage eller något annat med folklig touch? Nej, Fredrik Reinfeldt kunde inte komma med något annat i idolväg än - Gösta Boman. Den gamle moderatledaren med kniven, ni vet. Så fruktansvärt trist och fantasilöst , var min omedelbara reflexion. Det kallar jag inte att gripa tillfället i flykten- inför 1,7 miljoner TV-tittare. Men det var förmodligen ett mycket ärligt svar av vår statsminister, förmodligen mer ärligt än det som hans norske kollega levererade. För är det inte just ett sådant intryck och avtryck Fredrik Reinfeldt vill ge- ärlig, sanningsenlig, någon att lita på? Jovisst, och då får man ta det onda med det goda och bjuda på litet tråkighet och fantasilöshet. Reinfeldt hade lärt sig Schlingmans Evangelium.
*
Jag har allmänt lite svårt för politiker som försöker ta billiga imagepoäng genom spelad folklighet. Hos mig ökade inte förtroendet för Göran Persson när han försökte ta popularitetspoäng genom att dansa med en kossa och jag tyckte Leif Pagrodsky (stavas det så?) var pinsam när han jönsade sig tillsammans med guldvinnande ishockeyhjältar på Sergelstorgscenen.När finansminister Borg satt på sandlådekanten och sjöng för dagisbarnen uppfattade jag som ett lågvattenmärke Men det är kanske grinigt i överkant. Mona Sahlin är förmodligen en skicklig politiker men jag har haft svårt för henne som politiker ända sedan den tid då hon envisades med att prata om sig själv i tredje person. "Mona är banne mig ingen fiflare" om ni kommer ihåg. Varför inte "jag är ingen fifflare"? Det har jag aldrig förstått och aldrig hört någon rimlig förklaring till.
*
Detta apropå Allsvenskans Upptaktsmöte och Skavlan. Bengt kan sannerligen röra till det.

söndag 27 mars 2011

En spark i baken på Sportbladet

De sexton allsvenska fotbollsklubbarna samlades för någon vecka sedan i Malmö för "Allsvensk fotbollsupptakt", ett evenemang som alltid röner stort mediaintresse. Över 150 skrivande sportjournalister fanns på plats liksom naturligtvis Radio- och TV-sporten. Alltså ett gyllene tillfälle för marknadsföring av Allsvenskan och en lika gyllene chans för de deltagande föreningarna att sprida eterljus över sitt lag. Den chansen tog inte föreningarna om man får tro Aftonbladets "Sportbladet". Sportbladets utsände tyckte tvärtom att de utnyttjade de fem minuter per klubb, som man fått sig tilldelat för säljande snack om den egna verksamheten ," på ett pinsamt dåligt sätt."

*
Vad jag kunde utläsa av Sportbladets sågande artikel framgick inte vad för slag av utspel och arrangemang man hade förväntat sig av klubbarnas "femminutare". Jag antar att man hoppats på att att i varje fall någon skulle sticka ut hakan och överraska med smått orealistiska säsongsmål för det egna laget eller, till exempel, att Mjällbys Tobias Grahn öppet deklarerade att hans lag skulle "spöa skiten ur alla lag som gästade Listerhalvön i sommar"

Jag erinrar mig i sammanhanget en liknande allsvensk fotbollsupptakt 1995, året efter att ÖSK bara varit 20 minuter från det allsvenska guldet. På den upptaktsträffen deklarerade ÖSKs dåvarande tränare Sven "Dala" Dahlkvist att något annat än allsvenskt guld inte fanns i hans sinnevärld. Till synes ingen orimlig målsättning eftersom ÖSK blivit tvåa säsongen innan. Men för den målsättningen hånades Sven av snart sagt hela den svenska sportskrivarkåren inklusive den lokala. Så den gången var det inte särskilt populärt att stöddigt sticka ut hakan

Så man kan ju undra vad det är för slags utspel som faller sportjournalisterna på läppen. Ett litet svar fick vi häromdagen då ovannämnda Sportbladet ägnade två helsidor åt att i ord och bild visa och analysera en kamratlig Zlatan-spark i baken på Chippen. Synd bara att inte klubbarna fick det tipset före den "Allsvenska upptakten" i Malmö. Då skulle Sportbladet ha fått se på gnistor

lördag 26 mars 2011

Undring i vårsolen

Det är måhända en fånig undring jag understundom går och bär på när jag stavar mig fram på min motionsrunda i vårsolen. Undringen poppar upp då jag möter rastande hundar med ledsagare eller då jag får syn på oupplockad hundavföring eller svarta hundbajspåsar hängande i någon trädgren. ( Tro mig det senare är ingen ovanlig syn)

Min undring är -

man kan, vad jag förstår, lära en hund det mesta men tydligen inte att den ska göra sina behov i en låda eller hundtoalett i hemmet innan den ska ut och rastas. Varför? Är det så att det är just rastningen som sätter fart på matsmältningarbetet, vilket skulle kunna förklara det omedelbara behovet hos djuret att lägga en hög eller rikta en stråle mot närmsta lyktstolpe när den kommer ut i friska luften.

Så vitt jag vet klarar huskatten av att göra i alla fall det stora behovet i en sandlåda i hemmet. Och det utan ha gått igenom någon dressyrkurs i ämnet Är det någon som har kvalificerade kunskaper i detta angelägna ärende, eller ska jag få fortsätta att gå och undra.


fredag 25 mars 2011

Speakerproblem med Majornas Maradona

Matchspeakern på Behrn Arena har de senaste säsongerna utan risk kunnat samspela med publiken när ÖSK gjort mål och målskytten ska ropas ut. Samspelet har bestått i att speakern bidragit med målgörarens förnamn och publiken unisont fyllt i med efternamnet.

Jag ser vissa svåriheter för speakern att i år fortsätta med den trevliga rutinen. Han får sätta sin lit till att det är spelare med lättuttalade namn som Kihlberg, Anttonen och Virtanen som nätar, men han ska nog förbereda sig på att i förekommande fall vara beredd att frångå rutinen. Jag har nämligen svårt att tro att följande samspel mellan speakern och publiken ska kunna fungera:



- ÖSK ökar ut sin ledning till 3-0. Målskytt är nummer 28 William......

- .....Atashadeh!


Såvida inte ÖSK planerar att arrangera en kurs i uttalsteknik för publiken förstås. Att nämnde William Atashadeh kommer att göra ett eller annat mål för ÖSK denna säsong är jag nämligen övertygad om. Även om mer lättuttalade Haddad kommer att förekomma mer frekvent i den rollen.


Ynglingen, 18 på det 19e, med det svåruttalade efternamnet kallades i Göteborg, enlig egen utsago, Attackspaden men han begåvades också med det förpliktigande smeknamnet Majornas Maradona

måndag 21 mars 2011

Björnen har vaknat

Det börjar droppa in i idet, så det är väl en signal att det är dags att vakna och ta del av och kommentera det som händer i världen igen. Tittar i almanackan och ser att det är vårdagjämning, vilket borde betyda att Bengt har namnsdag. I ärlighetens namn måste jag erkänna att jag började mitt uppvaknande redan i går, passande nog eftersom det var stormatch på Behrn Arena. Jag var nämligen åsyna vittne till ÖSKs utspelning av utpekade ( av Thomas Wernersson) guldfavoriten IF Elfsborg.

Möjligen underlättades utspelningen av att Elfsborg fick en spelare utvisad redan i matchinledningen. Domaren godkände inte att Elsborg fick kasta in en ersättare för den utvisade trots att ÖSK gett sitt godkännande till ett sådant arrangemang. Med tanke på hur ÖSK-offensiven mojnade i den andra halvleken drar jag slutsatsen att ÖSK drog ner på tempot och ambitionerna till nivån "halvfart" för att ge Elfsborg den kompensation som domaren förvägrade guldfavoriterna.

Jag och ytterligare över 2000 åsyna vittnen fick, förutom den tidiga utvisningen och ÖSKs propagandaspel, se vildhjärnan Kean dra på sig två varningar, och därmed utvisning, inom loppet av 8 (!) sekunder. Domaren hann inte ens blåsa för den första förseelsen innan det var dags för nästa.

För övrigt ska jag senare återkomma till ÖSKs nyförvärv som verkar kunna ÖSK ytterligaren en dimension till det avancerade passningsspelet. Den nya dimensionen är flykt, snabbhet och beslutsamhet i anfallsspelet. Det våras inte bara för björnen.