Ett stukat eller revanchsuget Djurgården är frågan

Att Djurgården i veckan utklassades av norska Rosenborg i UEFA-kval anser jag komplicerade situationen för ÖSK, som i morgon ska möte det så pinsamt - för klubben och för svensk fotboll- förnedrade laget Varför jag ser det så?

Jo, utan förnedringsmatchen i Trondheim hade ytterligare en ÖSK-seger mot ett tippat topplag, som Djurgården ändå är, varit en berömvärd prestation medan en förlust inte särskilt förringat den senaste tidens fina ÖSK-segrar. Nu är situationen en annans. Inte kan väl ÖSK torska mot ett lag som utklassats av ett norskt mittenlag? ÖSK-glansen skulle då blekna och segrarna mot IFK Göteborg och Elfsborg underskattas och omvärderas. Låt vara att Rosenborg haft många stora framgångar under åren men att de numera är ett tämligen mediokert lag i norska Tippeligan. I konsekvens med det resonemanget får en ÖSK-seger i morgon ingen stordådstämpel. "Det skulle bara fattas annat...."

Frågan är om ÖSK kommer att möta ett stukat Djurgården eller ett lag som brinner av revanchlust efter debaclet i Trondheim. Beror litet på hur gamle ÖSK-kämpen Siggi Jonsson, numera djurgårdstränare, kan hantera situationen. Vad tänker Sixten & Alexander om den förändrade situationen? Jag tror det är bäst att förtränga att matchen Rosenborg-Djurgården spelats och sikta in sig på att möta ett lag med uppåtgående formkurva och gott självförtroende.

PS Matchen Rosenborg-Djurgården slutade 5-0 DS

Finnkamp på lingonnivå

Dagen är vikt för lingonplockning och Finnkampen. Och en gnutta Susanna Kallur, som gör sitt första lopp efter fallet i Peking. Finnkampen har fortfarande sitt grepp om publiken trots att båda lagen numera spelar i den absoluta lingonserien. Den svenska insatsen i Peking t ex anses inte vara värd mer än, just det - ett ruttet lingon. Varför har just lingon fått ge namn åt det minsta värde som anses existera? Ingenting anses vara mindre värt än ett ruttet lingon. Men ett friskt lingon är å andra sidan en delikatess, rätt tillredd och i rätt sammanhang. Det vill säga på frukostgröten. Som smultronplockare är jag distriktsmästare men som lingonplockare är jag fortfarande ett - blåbär!

Elfsborgs lagbygge och ÖSKs

Det var bara två spelare i ÖSKs startelva i söndags som var med och upprepade den triumf som förra året betydde förnyat kontrakt. De två som var med och gav ÖSK tre ytterst välbehövliga poäng på Borås Arena förra hösten var Patrik Anttonen och Fredrik Nordback. Däremot fick sju elfsborgsspelare på nytt uppleva att ÖSK sannerligen inte är någon önskemotståndare. De sju hade till matchen på Behrn Arena kompletterats med bl a Johan Wiland, Anders Svensson, Teddy Lucic och Fredrik Berglund. Därmed kan man kan fog påstå att ÖSK i år hade en starkare motståndare att "lägga på rygg". än på Borås Arena i fjol.

Vad kan man då dra för slutsatser av den här stora skillnaden i kontinuitet mellan klubbarna. Naturligtvis att IF Elfsborg ligger något eller några år före ÖSK i byggandet av ett lag. Västgötarna har kommit i det läget att man bara behöver någon enstaka förstärkning inför varje ny säsong för att behålla styrkan. Till årets säsong enrollerade man Teddy Lucic för att ge försvaret stadga. ÖSK, å andra sidan, var i den situationen att behöva påbörja lagbygget i i stort sett från grunden. Vem minns inte oron i våras då laget till och med saknade tränare.

Min tro är att när ÖSK och Elfsborg på nytt möts i nästa års allsvenska ( jag förutsätter då att ÖSK klarar kontraktet i år) gör man det med lag som i stort sett är identiska med de som svarade för underhållningen på Behrn Arena i söndags.
Om Elfsborg inte vinner det allsvenska guldet i år kommer klubben att med djupanalys avgöra vad som fattats och anskaffa den kompletteringen. Kanske en anfallare typ Mattias Svensson? ÖSK å sin sida kommer inte på långa vägar ha samma rekryteringsbehov som inför den här säsongen. Den enda egentliga tvekan när det gäller en permanentning av A-elvan är om Magnus Kihlberg, giganten, orkar fortsätta ytterligare en säsong. Naturligtvis kan ungtuppar som Per och Oscar Johansson slå ut några av de redan etablerade, men det är i så fall en önskvärd utveckling ÖSK kommer att kunna koncentrera arbetet till att förnya kontrakten med befintliga spelare och inte jaga nya. En nog så grannlaga uppgift för övrigt.

Bygget av "team ÖSK" från grunden har skett med imponerande skicklighet av rekryteringsansvariga, talangscouter och tränare. Ett proffsjobb!

Björklund avslöjad

Även om den udda, men ack så vanliga, grenen "att använda statistik för sina egna syften" hade funnits med på det olympiska programmet i Peking hade Sverige inte fått någon guldmedalj. Mer sannolikt hade resultatet blivit en neslig diskvalification och avstängning på obestämd tid. Allt under förutsättning att vi representerats i grenen av den svenske mästaren, skolministern och folkpartiledaren Jan Björklund. Hans metod att skandalisera den svenska skolan med hjälp av manipulerad statistik är bara värd förakt. Men han är tack och lov avslöjad precis som alla dopade fuskare i Peking.

Jag ser framför mig hur förre fp-ledaren Bengt Westerberg rodnar av skam över hur han gamla parti förändrats först under Lars Leijonborgs ledning och nu under Jan Björklunds. Visst kan det fortfarande våras för folkpartiet, men då måste först Björklund bort.

Nu väntar vi på Uddlings pudel

Mitt i all ÖSK-glädje kan det vara på sin plats att rekapitulera hur valserna gick i våras. Ni kommer väl ihåg all synnerligen onyanserad kritik som riktades mot ÖSKs klantiga värvningsförsök och hur distriktstalanger i parti och minut gick ÖSK förbi och istället hamnade hos allsvenska konkurrenter. För att riktigt accentuera klantigheten påstod stans stora tidning, Nerikes Allehanda, att denna klantighet och oförmåga att knyta lokala talanger till sig inte var en tillfällighet utan hade pågått under årtionden. Inga som helst bevis, som korrigerade den bilden och visade att klubben så gott som dammsugit distriktet på fotbollstalanger under de senaste årtiondena, accepterades av den stora tidningen, som försvarade sin uppfattning med all den makt en dominerande lokaltidning har.

Kom att tänka på det här när jag läste sportchef Uddlings senaste krönika där han öste beröm över ÖSK-spelet och de nya spelarna. Vore det inte på sin plats, Anders Uddling, att erkänna hur fel du bedömde situationen i våras då du koncentrerade dig helt på att ÖSK inte sög åt sig de fyra BK Forward-talanger som gick ÖSK förbi och försvann till Malmö FF, Halmstad BK och Trelleborgs FF? Säkra bedömare förstod att ÖSK inte kunde ersätta etablerade spelare som Lars Larsen, Joel Riddez och Abgar Barsom med tonåringar från BK Forward och att, samtidigt som man fyllde luckorna efter dessa tre, det inte var möjligt att ekonomiskt matcha de ekonomiska villkor som storklubben Malmö FF erbjöd Forward-talangerna - och sannolikt också BK Forward.

Uddling och hans kamrater på NA-sporten noterade, till synes av skadeglädje, hur de unga spelarna uttalade sig negativt om ÖSK och varför de inte valde det naturligaste alternativet att starta den allsvenska karriären på närhåll- i ÖSK. Man publicerade till och med ett uttalande av en spelare i Norrköping som gått från Sylvia till IFK: "det är varje norrköpingsgrabbs dröm att spela i IFK". Någon liknande dröm, att spela i ÖSK, finns inte hos örebrotalanger, menade tidningen. Vad var det Oscar Johansson sa? Man hade till exempel kunnat ta ett snack med den NA närstående experten Pelle Blohm, som när han återkom till Örebro hävdade att ÖSK bara lyckades med värvningar på närhåll. Även om även detta var en svår felanalys så hade Pelle ändå noterat den stora mängden spelare i ÖSK-truppen med för honom kända moderföreningar inom örebrodistriktet.

När ÖSK i söndags mötte Elfsborg på Behrn Arena hade Elfsborg i sin startelva tre spelare som rekryterats från klubbar inom distrikt Skaraborg, Johan Wiland, Martin Andersson och Fredrik Berglund medan ÖSK hade sex spelare sprungna ur örebroklubbars ungdomsverksamhet, Patrik Anttonen, Magnus Wikström, Samuel Wowoah, Magnus Kihlberg, Nordin Gerzic och Fredrik Nordback. Fredrik kom till ÖSK från Hangö i Finland som 15-åring och kan därför, enligt vedertagen praxis, räknas som "egen produkt". På ÖSK-bänken fanns förvisso också ytterligare två örebrofostrade spelare, Oscar Johansson och Per Johansson.

Hur har det då gått för de många talangerna som i våras gick ÖSK förbi? Per Johansson återkom till Örebro och återfinns numera kontinuerligt bland "de 17" som uttas till varje match. Marcus Gustavsson har inte fått någon chans till allsvenskt spel i Halmstad BK trots att klubben mittbackar skadats eller avstängts i parti och minut, målvakten Dejan Garaca som gick till Malmö och sades ha fått garantier att bli andremålvakt har ännu inte fått prova på allsvenskt spel. Klubben hämtade istället andramålvakten i sista stund från Mjällby. Inte heller den flyfotade yttermittfältaren Jilovan Hamad har fått någon allsvensk chans av tränaren Roland Nilsson. Slutligen är Rasmus Östman, som gick till Thom Prahls Trelleborg, den ende i det flyktade talanggänget som fått speltid i Allsvenskan, om än i ringa grad.

Ingen kan förneka att det var stora talanger som försvann från vårt distrikt i våras, men glädjande nog återfinns ändå de två största av dem i ÖSK, Oscar Johansson och Per Johansson

Nu väntar jag bara på att Anders Uddling erkänner sin felbedömning från i våras och istället rosar klubben för skickliga värvningar av såväl etablerade spelare som talanger och - tränare.

Fyra påsar guld

I går kunde jag plocka in fyra påsar kravmärkta skogslingon De Lux i frysen. För kravmärkningen krävdes att lingonen rensades för hand redan ute i skogen. Dessutom krävdes att arbetet skedde sittande på en stubbe, en rest av en nersågad fura. Dessa villkor uppfylldes varför kravmärkningen var odiskutabel. Kvalitetsbenämningen De Lux innebär att bären plockats för hand utan maskinella hjälpmedel, s k bärplockare.

Varje lingonpåse räcker till cirka tre veckors frukostgröt. De djuprysta lingonen har då först kokats och rårörts. Eftersom gröt står på frukostmenyn cirka 300 dagar under året kommer en skörd i paritet med gårdagens krävas under ytterligare tre pass i skogen. Tillgången på bär lär räcka att döma av den inspektion av tillväxten jag gjorde i går.

Idag blir det ingen lingonplockning eftersom fotbollsmatcherna IFK Kumla- ÖSK Söder dam och ÖSK-Elfsborg står på menyn. Båda matcherna mycket viktiga fast på olika nivåer, vilket inte betyder att en segerskytt i Kumla Idrottspark blir mindre lycklig än en segerskytt på Behrn Arena.

ÖSK behåller greppet om publiken

Den allsvenska fotbollspubliken har minskat. 2007 var snittet per match fantastiska 10.258 åskådare. När 19 omgångar av årets allsvenska spelats är motsvarande matchsnitt 8.378. Ett dramatiskt publikras kan tyckas men det finns förklaringar. Av de klubbar som spelade allsvensk fotboll också 2007 har bara GAIS och ÖSK inte tappat publik. Naturligtvis har inte heller IFK Norrköping och Ljungskile tappat publik i förhållande till fjolåret, men den jämförelen haltar eftersom de båda lagen då spelade i Superettan.

Den store förloraren i publiklikmatchen är IFK Göteborg som i stort sett halverat sin åskådarskara. Från snittet 15.757 förra året till 8.308 på årets hittills nio spelade hemmamatcher. Men man ska då veta att det höga slutsnittet förra året hjälptes till höjderna av publiktillströmningen vid guldmatchen mot Trelleborg. Till den matchen kom fantastiska 41.000 till Ullevi. Men även den matchen förutan hade "Blåvitt" större publiksnitt än i år. Jag utgår ifrån att den minskningen beror på den påfordrade flyttningen från Gamla till Nya Ullevi. Till nästa säsong lär nya Gamla Ullevi stå klar, vilket kommer att ge ett publiklyft för IFK. Och GAIS och Örgryte, som då kanske är tillbaka i Allsvenskan.

Tillbakagången för Allsvenskan i stort kan också förklaras av lagens placering i tabellen. Det är t ex inte bra för det allsvenska publiksnittet att ett så publiksvagt lag som Kalmar FF ligger i den allsvenska toppen. Trots att laget haft en kanonsäsong så här långt har inte fler än 5.900 personer i genomsnitt dragit till Fredrik Skans då KFF spelat hemma. Förra året kom något fler till arenan då favoriterna spelade. Har kalmarborna redan blivit mätta på framgång?

Under 1990-talet hade ÖSK en målsättning när det gällde publiken, en målsättning som sa att "ÖSK varje år skulle komma på övre halvan i den allsvenska publikligan". Jag vet inte vad ÖSK har för målsättning numera, men årets snitt på 8.764 ger en plats på övre halvan tillsammans med AIK, Malmö FF, Hammarby, Djurgården.Helsingborg och Elfsborg.

Det allsvenska snittet är mycket beroende på hur mycket folk som kommer till de stora derbymatcherna, framförallt i Stockhom, Göteborg och Skåne. Det återstår många matcher av den karaktären, så årets publiksnitt kan få sig ett puff uppåt.

Jag redovisade före seriestarten i våras min tro att IFK Norrköping skulle husera i toppenskiktet i den allsvenska tabellen. Med Norrköping i Kalmars position hade publiktillströmningen i så fall varit stridare. Och hade lag från till exempel Eskilstuna och Västerås haft allsvensk status i stället för Ljungskile och Trelleborg så hade vi säkert talat om publikhausse för istället för publikbortfall..

Här är de 16 allsvenska lagens publiksnitt på hemmaarenan efter 19 omgångar i år:

18.133 AIK
12.541 Malmö FF
12.365 Hammarby IF
10.956 Djurgården
10.556 Helsingborg
9.886 Elfsborg
8.764 Örebro SK
8.307 Göteborg
7.925 Norrköping
6.906 Halmstads BK
6.797 GAIS
5.900 Kalmar FF
4.955 Sundsvall
4.029 Gefle IF
3.409 Ljungskile
3.151 Trelleborg

Ett år av nedtecknade tankar

Bloggen Thörners Tankar fyller idag 1 år. Den första bloggen 21 augusti 2007 har följts av 521 andra. Mest frekventa ämnen har varit ÖSK, kompisarna Skägget, Sören och Den Vandrande Pinnen i Lundbyspåret, den eländiga skylten vid förskolan Gläntan i Oxhagen, Sveriges anskrämligaste rondell, Lek- och Busrondellen, smultronplockning och lite politiskt snack emellanåt. Idrottslivet i Kumla på 40-50-talet har också fått sin beskärda del av uppmärksamheten

De som vill gratulera på födelsedagen kan göra det som en kommentar till detta inlägg eller via mailadressen www.b.thorner@telia.com.

Vilket go, Glöd!

Sedan några somrar tillbaka bjuds kumlaborna på skattefinansierad underhållning från härliga Kumlasjöns amfiteater. Arrangemanget, som fiffigt nog benäms Kumlasjönt, är gratis för alla (även icke kumlabor) och finansieras som sagt av kommunen. Attraktionerna har vanligtvis varit sjungande och musicerande artister av olika standard. Kumlasjönt har blivit en institution som fått ett positivt mottagande bland stans invånare.

I går var det säsongfinal för årets Kumlasjönt och jag var där, gratis som det är. Ja, jag var inte vid Kumlasjön förstås, för i sista stund flyttades begivenheterna inomhus. Kontakterna med SMHI ledde till det beslutet. Inomhus betydde Folkets Hus, som fylldes till sista plats. Det var "knökafullt" som om folk förstod att det skulle vankas sångarglädje av högsta potens. Men så kan det inte ha varit eftersom gänget som underhöll, tjejkören med det mycket passande namnet Glöd, måste ha varit en helt ny bekantskap för kumlaborna. Och vilken bekantskap sen! Ett, som sagt, knökafullt Folkets Hus gillade Glöds 60-talskavalkad så till den milda grad att det måste uppstått sättningar i Folket Hus-taket. Handklappningarna, golvstampningarna och jubelropen var nämligen legio under den halvannan timme långa underhållning i 60-talstappning.

Jag har inte det musikaliska kunnande som krävs för att rättvist recensera tjejgruppens musikaliska status men jag noterade en sångarglädje hos Glöd-gänget som värmde en tillrest örebroare och av jublet att döma även alla närvarande kumlabor. Kumla Kommuns representant lovade också på stående fot att inbjuda Glöd till någon av nästa års Kumlasjönt.

Den information som lämnades om kören var att den tillkommit för att ideellt samla in pengar till Barncancerfonden. Den nyttan kombinerar man med en uppenbar glädje att sjunga och underhålla. Jag förutsätter att Nerikes Allehandas närvarande recensent på ett mer kvalificerat sätt kan recensera gruppens musikaliska status, så läs gärna tidningens kumlasida någon av de närmaste dagarna, så får ni säkert kumlabornas entusiasm bekräftad.

Vidare gavs informationen att Glöd gör ett nytt framträdande i Wadköping på söndag eftermiddag. Gack gärna dit och lyssna och gläds och skänk en slant till Barncancerfonden. Först Glöd i Wadköping och sedan glöd på Behrn Arena (ÖSK-Elfsborg)

Standardhöjningen stavas O-l-s-e-n

Lunchtolvans tretton (!) medlemmar har haft semester men igår togs seanserna upp igen. Seanserna innebär kontakt med de högre makter som kan ge svar på hur framtiden kommer att gestalta sig för ÖSKs fotboll. Märkligt nog får de olika medlemmarna olika besked från dessa makter vad som kommer att gälla.

Det som redan hänt är man av förståeliga skäl inte ett spår oense om. Att ÖSK har presterat stor fotboll från och med att domaren blåste till spel i andra halvleken i matchen mot AIK och till och med slutsignalen på Fredriks Skans i söndags är "de vise" överens om. Lika överens är man att förvandlingen från ett räddhågat lag utan offensiv stringens till ett målglatt gäng med spelglädje kan stavas O-l-s-e-n. Det var i våras lätt att skissa profilen på den anfallsspelare som ÖSK behövde för höja klassen. Svårare naturligtvis att till rimlig kostnad hitta en spelare som svarade mot den profilen. Det gjorde man till slut, skickligt nog, förmodligen med god hjälp av Lars Larsen.

ÖSK har naturligtvis under åren värvat spelare av högre klass än Kim Olsen, men knappast någon som så fullständigt svarade upp mot det omedelbara behovet. Arnor Gudjohnsen och Sven "Dala" Dahlkvist, till exempel, var naturligtvis spelare av betydligt vassare kaliber än Kim Olsen, men ändå kan det vara så att dansken är det viktigaste förvärv som ÖSK gjort i en pressad situation.

Hur viktig Kim Olsen är för ÖSK får vi, konstigt nog, på söndag då han inte finns med i matchen mot Elfsborg. Ett märkligt gult kort av domare Stålhammar i Kalmar bäddade för den situationen. Jag är rädd för att ÖSK får ett svidande besked om att ett ÖSK utan Kim Olsen är ett lag som Elfsborg kan hantera. Elfsborgs facit med sex insläppta mål på 19 matcher är fenomenalt och hade varit en svår försvarsnöt att knäcka även för ett helt ordinarie ÖSK. Bli inte förvånade om vi på söndag får se ett ÖSK i vårklass. Detta är mina egna farhågor och inte Lunchtolvans. I den församlingen gror en förhoppning om en positiv fortsättning året ut som till slut kan ge en 4:e-plats. Vad var det Rellingen sa?

Lunchtolvan har bestämt att Robin "Ramlösa" Staaf ska ersätta ska ersätta Olsen. Spridda förslag talade om Sebastian Henriksson men Staaf blir "tolvans" förslag

Lurendrejeri eller...

För en tid sedan skrev jag i ett inlägg med rubriken "Ett kristligt byte" att Kantarellmästaren och Smultronmästaren (det är jag det) bytt hemligheter. Jag har anvisats och fått tillgång till två av Kantarellmästarens säkra svampytor. I gengäld fick jag lova att ge Kantarellmästaren en karta över minst två smultronställen av hög karat.

Eftersom det nu är svamptider uppsökte jag de två säkra kantarellytorna för att håva in de läckra svamparna. Men tji fick jag. Vid det första stället hade uppenbarligen en hjord av bisonoxar klampat fram och slafsat i läckerheterna och på ställe nr två fanns inte en enda guling att stoppa i korgen. På hemvägen besökte jag ett av mina mer hemvävda svamphagar som lika troget som alltid gav mig en skörd som var aktningsvärd.

Oss emellan, det där kartan över smultronställen kommer att vara behäftad med vissa svagheter. Rent av felaktigheter. Hämnden är som alltid ljuv!

Större peng men färre poäng för Patrik

När det var dags för nystart i Allsvenskan efter EM-uppehållet valde Patrik Haginge att ta ett sportsligt steg uppåt i karriären genom att låta sig kontrakteras av Djurgårdens IF. Blåränderna hade vid klubbytet spelat in åtta fler poäng än ÖSK och löneläget i Djurgården var sannolikt betydligt högre i den ekonomiskt starka stockholmsklubben.

Nu sju allsvenska omgångar senare är läget ett annat, inte löneläget men väl poängläget. Differensen är nu bara en poäng lagen emellan, fortfarande till Djurgårdens fördel dock. På de sju omgångarna har ÖSK tagit 11 poäng mot Djurgårdens 4. Naturligtvis är det för tidigt att påstå att Patrik bytt bort sig sportsligt, men inte har det blivit någon succéartad start i den nya omgivningen. När Djurgården efter en räcka förlustmatcher äntligen tog ett fullpoängare i senaste omgången fanns inte Patrik med i laget. Skadad eller petad förtäljer inte historien

Vilken värvning!

Fler än jag måste ha tänkt tanken vad effekten blivit om Kim Olsen funnits med i ÖSK-laget redan vid seriestarten i våras. Man behöver bara tänka tillbaka på matcher då ÖSK kammat noll både vad gäller måltillverkning och poänginhämtning trots att målchanserna varit legio. Sällan har ett nyförvärv svarat så hundraprocentigt mot behovet som just Kim Olsen. Ett toppbetyg till ÖSKs rekryteringsavdelning och supertipsaren Lars Larsen!

Nederbörden i Snavlunda räddade semestern

Efter en regnig vecka i Bohuslän är vi nu hemma i soliga Örebro igen. Vi gjorde det bästa möjliga av en vädermässigt omöjlig vecka. Torsdagskvällen, till exempel, gladde vi oss åt SMHI-rapporten att dagens regnigaste plats i Sverige var Snavlunda i södra Närke. Kommer så småningom med en utförligare semesterrapport, men vill redan nu redogöra för mågra iekttagelser jag gjorde vid hemkomsten till Örebro:

1. Vi har passerat genom oräkneliga rondeller under över 100-mils bilfärd men ingen så eländig som rondellen vid Lek- och Buslandet i Örebro.

2. Avståndet mellan centrum och Björkhaga kan fortfarande inte utläsas av den avståndsskyltning som kommunen ansvarar för. Sträckan kan, om man får tro skyltningen, vara antingen 3.1 km, 3.7 km eller 4.0 eller varför inte 4.6 km.

3. I motionsspåret i Lundby finns fortfarande ingen information om vad de spårmarkerande brickorna betyder. Vilket spår år man inne på; 1,5 km, 2,5 km eller 5,0 km? Jag vet, men nya motionärer är förvirrade.

4. Förskolan Gläntan i Oxhagen har fortfarande samma risiga yttre som de haft sedan många år tillbaka. Förresten är jag fortfarande osäker om skolan verkligen heter Gläntan eftersom det på skolans namnskylt saknas flera bokstäver sedan cirka femton år tillbaka.

Det är kanske den regniga veckan i Bohuslän som gjort mig lite grinig. Men visst var det roligt med rekordnederbörden i Snavlunda.

Tankar tar semester

Thörners Tankar tar nu semester och återkommer den 11 augusti. Då med nya krafter och inläggsidéer för en blogg som om en månad fyller 1 år. Semesterresan går till Ramsvik i Bohuslän där vi två, Kerstin och jag, ska samsas i en sjöbod på tio kvadratmeter. Välkommen tillbaka alla läsare den 11 augusti!