Ursäkta tystnaden!
Ursäkta min långa tystnad. Inte ett ord har tillkommit i denna blog sedan jag julhälsade till den lilla läsekretsen på julafton. Men tystnaden har sina rutiga skäl och randiga orsaker. Jag har helt enkelt inte haft tid att rita ner några inlägg. Och den tidsbristen skyller jag på julklapparna.
Som jag hoppades fick jag böcker i julklapp. Och vilka böcker sen. Bara helt hopplöst att avbryta läsningen när man väl börjat. Har just läst en helt faschinerande roman där miljön är en liten bebodd ö på södra halvklotet där strider oavbrutet pågår mellan en indiansk armé och ett gerillaförband, innebärande stora plågor för den fattiga civilbefolkningen. Innan jag tar itu med nästa tar jag gud i hågen (är det ogudaktigt?) och skriver några rader så ni förstår att jag lever.
Det har varit en glad jul tillsammans med barn med familjer. Det betyder att vi kring julbordet var åtta personer. Lika många var mottagare av julklappar när det var dags för den aktiviteten. Ja, förresten var vi väl bara sju eftersom en av oss var tomte. Och alla trodde förstås på att den som saknades var ute och köpte Aftonbladet. Jag undrar hur länge den här töntiga seden ska behöva leva i en familjekrets där den yngsta snart fyller 14 år? Och varför ska just jag jämt få dra på mig det där äckliga skägget?
Snart är det nytt år och en januarimånad som lovar att bli riktigt spännande och innehållsrik. Kulmen kommer att nås den 24:e. Innan dess blir det återstart av lunchätandet i Lunchtolvan den 14:e, det årliga besöket hos Svensk Bilprovning den 19:e och pokerkväll i Kumla den 22:a. Varför heter det förresten dne 14:e och den 19:e men den 22:a? Skit samma, som han från Snavlunda brukar säga!
Nå, den 24:e då? Jo då firar jag och Kerstin en särdeles märkvärdig jubiléumsdag. Den kommer vi att fira på så sätt att vi tillsammans med Jens, AnnaCarin, Åsa och Jonas ser Cabaret Cartwright med After Shave-gänget på Kajskjul 8 i Göteborg. Festligt nog är det den absolut sista föreställningen efter över två år av ständigt fulla hus. Vá kul det ska bli! Psst! Den exakta jubileumsdagen är den 31:a, men det låtsas vi inte om. Den dagen ägnar vi istället åt min storasyster, som den dagen fyller mycket jämna år.
Jag hoppas och tror att det allsvenska spelprogrammet ska bli klart under januari så jag kan pricka in 30 härliga fotbollsfester i agendan.
PS Beträffande julklapparna fick jag utöver böckerna en låda "Lindeman". Inte vin men väl Malte, Valfrid Lindemans son. Så ni förstår att blogen får konlurrens.